23948sdkhjf

Småvägar - ett problem för fiberutbyggnad

| Av Morgan Andersson | Entreprenad | Tipsa redaktionen

Kluriga lösningar krävs när allt större del av fiberförläggningen sker vid småvägar.

Inom en snar framtid ska hela Sverige vara uppkopplat. På kort sikt är regeringens mål att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s redan år 2020. År 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. År 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband.

Dessvärre är vägen till målet inte helt utstakad – och definitivt inte rak. I stället slingrar den sig fram längs smala och vindlande lågtrafikerade vägar där förutsättningarna för ledningsförläggning inte är de bästa.

Bredbandsutbyggnaden har nu nått det lågtrafikerade vägnätet på landsbygden där vägområdet vanligtvis är mindre och inte lika homogent som på vägar med mer trafik. Ibland saknas ytterslänt och släntfot, där Trafikverket normalt vill placera ledningarna.

Anledningen är att ledningar som placeras i innerslänt eller närmare vägens mitt påverkar vägkroppens bärighet och stabilitet, något som kan leda till sättnings- och tjälskador. Om bredband läggs i vägkroppen finns även risk att kablar grävs av eller måste flyttas i samband med vägunderhåll.

Om den fortsatta utbyggnaden inte ska tappa än mer i tempo krävs därför att ledningarna vid mindre vägar kan grävas ner på ett annat sätt än i dag.

Trafikverket ska nu på regeringens uppdrag analysera och bedöma alternativa metoder och platser för att lägga ledningar i vägområdet.

Genom att vi föreslår alternativa placeringar av fiber vid våra vägar kan vi underlätta utbyggnaden. Men det krävs också att företagen på marknaden blir duktiga på att projektera och återställa vägen efter att bredbandet har dragits fram, säger Monica Svingen på verksamhetsområde IKT.

Förstahandsalternativen är fortfarande ytterslänt, släntfot eller kantremsa, men nu öppnar Trafikverket även upp för kabelläggning i dikesbotten, gång- och cykelväg eller flack innerslänt. Även annan förläggning i vägområdet kan godkännas, men först efter samråd med Trafikverket. De mer ovanliga lösningarna kräver vanligtvis dessutom såväl utförligare projektering som mer omfattande återställningsarbeten.

Om det inte finns en ytterslänt eller släntfot måste vi se till att kabeln läggs så att det blir minimal påverkan på vägkonstruktionen. Vi behöver sedan följa upp att kabelläggningen har utförts på rätt sätt, säger Christian Eriksson på Trafikverkets underhållsavdelning.

För Trafikverket handlar det bland annat om att kostnader inte ska flyttas från ledningsägaren till väghållaren. Enligt Trafikverket är redan i dag behoven av underhållsåtgärder på det statliga vägnätet större än de tillgängliga resurserna – i synnerhet på det lågtrafikerade vägnätet. Åtgärder som riskerar att skada vägen kan därför leda till att ytterligare resurser behöver tas från planerat underhåll till avhjälpande underhåll.

Eftersom kostnaderna för att lägga ledningar på rätt plats och djup längs småvägarna kan skjuta i höjden är vare sig bredbandsbolagen, väghållare eller slutkund speciellt intresserade av att betala slutnotan. Trafikverkets uppgift blir då att säkerställa att ledningsdragningarna sker på det sätt som ger bästa tänkbara ekonomi även på lång sikt.

Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom
Kommentarer (0)
Startsidan just nu

SRS lanserar ny halvpall

Svevia drar till fjälls

Åklagaren överklagar inte

Åklagaren kommer inte att driva fallet vidare, men står fast vid att maskinförarna gjorde fel när de grep dieseltjuven.

Myndigheten varnar: Mässling i Alperna

Kognitiv träning skyddar dåligt mot demens

Att träna kognitiva förmågor ger inte skydd mot demens. Inte heller ger träningen någon generell förbättring utan man blir bra på det man tränar.

Så mycket kostade Alfrida

Försäkringsbolagen räknar med utbetalningar för närmare 11 000 skador som hittills konstaterats i spåren efter stormen Alfrida.

Nyhetsbrev

Flybmi i konkurs

Dramatisk ökning av döda i trafiken

LKAB har bemästrat rosten

Produktionen i LKAB:s pelletverk i Svappavaara är igång igen. Bolaget har fått bukt med rostangreppet.

Samarbete om utsläppsfritt järnvägsunderhåll

Plastföretag i konkurs

Oriflame-grundarna satsar på hjärnforskning

Hållbar Norjehistoria

”Jag har aldrig tyckt att vi har gjort något fel”.

Leveranstidningen Entreprenad träffade en av de maskinförare som nu friats i tingsrätten, en extremt nöjd och glad Niklas Krämer.

Sandberg sågar Skånetrafiken

Skånetrafiken vill att kommuner som önskar behålla busstrafik själva får betala för den – kommunstyrelsens ordförande i Lund sågar förslaget rapporterar Lokaltidningen.

Stopp för kontanter på grund av rån

Fler får mekanisk hjärtpump

1

Viktig dom anser advokaten

”Nu vågar folk  ingripa om det sker ett brott utan att vara rädda att bli åtalade för olaga frihetsberövande”.

1

Maskinförarna friades

Niklas Krämer och Leo Björkman frias i tingsrätten

Skåne inför screening för tarmcancer

Återanvändning av vatten kan sexdubblas

EU-parlamentet röstade häromdagen för ett förslag till EU-lagstiftning om återanvändning av vatten.

”Vi följer den internationella debatten kring probiotika”

Bättre resultat och höjd utdelning blev facit när probiotikabolaget Biogaia kom med sitt bokslut förra veckan. Här kommenterar vd Isabelle Ducellier.

Medicinteknikjätten inför Industri 4.0

Gen som ger färre spermier

I studier på zebrafiskar har forskare identifierat en gen som är viktig för att producera spermier. Resultatet när genen stängs av är få och dåliga spermier. Nästa steg är att pröva om detsamma gäller hos människor.

AstraZeneca slår förväntningarna

Tvärstopp för Odd Molly

Peab bygger i Falkenberg

Nyupptäckt sjukdom viktigt för diabetiker

NCC tryggar i Kalmar

Framgång för Gasporox

Ny USA-topp i Recipharm

NCC bygger i Helsingborg

Spridning av RS-virus tar fart

Veidekke bygger i väst

Lifcos vd fick gå

Växer med ökad kapacitet och yta

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.117