23948sdkhjf

Pengar till tankestyrda robotproteser

Med en donation på 5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse byggs nu världens första laboratorium för tankestyrda proteser upp på Chalmers Tekniska högskola i Göteborg.

Laboratoriet beräknas stå klart under våren 2019 och etableras i nära samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Integrum. Ansvarig för det nya laboratoriet och mottagare av anslaget är Max Ortiz Catalan, docent tillhörande forskargruppen Medicinska signaler och system. Max forskning fokuserar på naturlig kontroll av proteser genom osseointegrerade implantat, det vill säga i ben permanent förankrade proteser och han leder såväl den tekniska utvecklingen som det kliniska genomförandet.

Verksamheten är redan igång och hittills har totalt sex personer fått en tankestyrd armprotes inopererad. Den första tankestyrda benprotesen ska enligt plan opereras in år 2020. Anslaget från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse kommer att användas till vidare utrustning av laboratoriet, där testning och utveckling av proteserna samt utvärdering av dess effekt hos sina bärare kommer att möjliggöras.

Utrustningen är beställd och bland annat kommer det att finnas ett löpband med rörelseanalys i 3D där personen som ska testas kan röra sig fritt. Detta ska också ha en sele för avlastning så att personen som testas kan röra sig fritt utan att vara rädd för att ramla. EEG-utrusning med 128-kanaler för att mäta hjärnaktivitet kommer också att finnas på labbet.

– Patienterna säger att de är väldigt nöjda med sina proteser och att de kunnat återgå till ett mer normalt liv, men som ingenjör vill jag också kunna mäta och kvantifiera vad som händer, kommenterar Max Ortiz Catalan.

Denna världsunika forskning är proteser som styrs av och dessutom skickar tillbaka sensorisk information till hjärnan. Detta innebär att proteshanden både uppför sig och känns som en hand för bäraren av protesen. Just att få sensorisk information tillbaka till hjärnan är viktigt eftersom man då vet vad handen gör utan att behöva titta efter. Om man till exempel håller en tomat gäller det att inte klämma för hårt. Får man ingen information tillbaka från handen vet man inte hur hårt man håller utan att titta på tomaten.

– I våra händer finns biologiska sensorer överallt som skickar signaler tillbaka till hjärnan. När vi i stället stimulerar nerverna via elektroder känns det på ungefär likadant sätt för hjärnan, tillägger Max.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar
Andra Nordiska Medier

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.094