”Bäckhammar är en väldigt bra arbetsplats. De satsar otroligt mycket på sin personal, är väldigt generösa med utbildningar. Det var mycket därför jag tackade ja till jobbet där”, säger Viktoria Johansson.

Viktoria Johansson har alltid varit intresserad av teknik och natur, men på gymnasiet ville hon ändå läsa något mer spännande än bara naturvetenskap.

- Jag är väldigt nyfiken av mig och gillar utmaningar, så jag kände att jag ville prova på något nytt. Jag har alltid gillat att läsa om rymden, så jag valde rymdteknik. Jag hade betygen för det och kom in. Då var det ingen återvändo. Det var bara att köra!

Det blev tre år i Kiruna – väldigt långt från hemstaden Skövde. 110 mil fågelvägen. Åren var jätteroliga och väldigt utvecklande, minns hon.

- Jag växte upp fort.

Men sedan då? Viktoria Johansson var inne på att fortsätta på det spår hon slagit in på och läsa till civilingenjör inom rymdteknik. Det finns en sådan utbildning i Luleå.

- Men min familj tyckte att det var dags för mig att komma hem och jag kände själv att Luleå är väldigt långt bort, så jag bestämde mig för att flytta hem igen ett tag.

Att hon ville läsa till ingenjör, det visste hon, men hon hade svårt att välja inriktning för allt lät så intressant. Hon lockades både av biokemi, teknik, kemi, ja allt möjligt.

Fick snabbt jobb

För att få lite betänketid började hon jobba på Volvo, på bearbetningen.

- Det var jättespännande. Mest roligt tyckte jag det var när maskinerna gick sönder, så att jag fick gå in i maskinerna och gräva och rota och se hur allt funkade.

Dessa upplevelser avgjorde saken. Viktoria läste till högskoleingenjör inom maskinteknik på Karlstad universitet.

- Maskin är så brett att jag kände att jag kunde jobba med väldigt olika saker efter examen.

Hon behövde bara vara arbetssökande i ett par månader. Första jobbet blev som underhållsingenjör på Bäckhammars bruk, i Värmland, där hon fick leda arbetet med att komma ikapp med registreringen i underhållssystemet av alla utförda arbeten.

- Det är lätt att man kommer efter. Det är lättare att utföra än att registrera. Så det blev mycket för mig att ta tag i. Det var både att övertyga folk om hur vi skulle jobba och att anpassa menyer och program så att de funkade bättre för vårt arbetssätt.

Det tog henne drygt ett år att få ordning på det mesta. Hon var ensam om ansvaret, men hade kolleger som hon kunde fråga och be om hjälp. Efter det fick hon frågan om hon ville bli chef för det förebyggande underhållet. Den som hade den tjänsten skulle sluta.

Liten grupp lagom

- Det var en för bra chans att tacka nej till, kände jag.

Ingen tveksamhet? Det var ju ett ansvarsfullt jobb för en så pass ung människa som du var.

- Jo, jag ifrågasatte lite valet av mig inför min chef. ”Jag är ju junior och jag är ju ganska ung. Jag har inte haft personalansvar alls”. Men gruppen som jag skulle ha hand om var relativt liten – fyra tekniker och en ingenjör – så det kände jag var ett lagom första steg. Och så är jag hungrig, gillar utmaningar, har alltid funderat på hur det är att vara chef. Nu fanns möjligheten framför mig.

Det hjälpte också att hon redan hade jobbat mycket med gruppen, när hon var administratör för underhållssystemet, och hade hjälpt dem lägga upp ronderingarna. Så hon kände gruppen ganska väl och visste att de var ambitiösa och drivna, vilket passade henne.

- Jag hade akademisk bakgrund, men inte så mycket erfarenhet, men den erfarenheten fanns det desto mer av i gruppen. Så jag kände att det kunde bli en bra kombo.

Dessutom hade hon gått en bra ledarskapskurs på Idhammar. Kursen gav henne bra verktyg, tycker hon.

Långa arbetsveckor

Våren 2017 började hon som chef för gruppen. Det förändrade hennes arbetsuppgifter radikalt. Utöver personalansvaret, att utveckla dem och skicka dem på relevanta kurser, fick hon ansvar för att utveckla det förebyggande underhållet. Det krävde att hon höll sig uppdaterad om nya tekniker, arbetssätt, processer.

- Eftersom Bäckhammar är ett ganska litet företag hade jag ganska många ansvarsområden – smörjning, vibrationskontroller, projekt, investeringar, äska pengar, få in offerter och så vidare.

Du var rätt trött på kvällarna, va?

- Det var väldigt långa dagar. Det blev mycket mer än 40 timmar i veckan. Och så pendlade jag till Karlstad. Det var kul och utvecklande, men inte så mycket socialt liv.

I våras flyttade Viktoria och hennes sambo tillbaka till Skövde, där ett jobb på Volvos motorfabrik väntade på henne. Nu jobbar hon med produktutveckling. Organisationen är mycket större än på Bäckhammars och språket som används är engelska. Så det är nya utmaningar för henne.

- Men jag var inne på att fortsätta med underhåll, för mitt hjärta slår för det. Det är så otroligt spännande och har gett mig så många positiva erfarenheter. Så i framtiden vet man aldrig vad det blir…

Christer Åkerlundh

Tidigare avsnitt i serien:

Kursen öppnade dörren till smörjhimlen (U&D nr 8)

YH-utbildning blev fullträff (U&D nr 7)

Han kom snabbt in i hetluften (U&D nr 6)

Varje uppdrag lär henne något nytt (U&D nr 5)

En av de främsta på vibrationsanalys (U&D nr 4)

”Vi måste tidigt hitta de teknikintresserade” (U&D nr 3)

”Det bästa valet någonsin” (U&D nr 2)