23948sdkhjf

Utmanar Car-T

Svenska Biolamina ska utveckla metoder för tillverkning av NK-celler. "Orsakar inte någon immunreaktion".

Biolaminas produkter har framgångsrikt använts för att producera dopaminceller, hjärtceller och synceller. Nu tar bolaget på sig utmaningen att göra naturliga mördarceller, så kallade NK-celler som kan användas i framtida cancerbehandling.

Bolaget utvecklar och säljer produkter som bidrar med reagens som stöder stamcellsforskning och möjliggör framtida cellterapier. Produkter används idag runt om i världen för att odla celler och utveckla cellterapi, genom att lösa många processrelaterade problem som låg cellkvalitet, stabilitet och cellavkastning.

Nu ska Biolamina tillsammans med tyska samarbetspartners och med stöd från Vinnova och tyska ZIM under de närmaste två åren utveckla metoder för att producera NK-celler.

– Projektet börjar nu direkt, berättar Kristian Tryggvason, vd Biolamina.

Biolaminas lamininteknik och kunskap ska nu användas för att stödja stamcellers utmognad till NK-celler. Det ställs höga förhoppningar på att modifierade NK-celler så kallade Car-NK kan visa sig minst lika potenta och mindre farliga för patienten vid cancerbehandling än de nya Car-T terapierna som som nyss fått godkännande i Europa. Car-T celler har möjliggjort behandlingar för patienter som tidigare helt saknade behandlingsalternativ. Målet är att skapa en universell NK-cell som med framgång kommer att kunna användas till många patienter.

– Idag finns två godkända typer av Car-T-terapier. Man tar ut patientens egna celler, manipulerar dessa med virus och sätter tillbaka dem i patienten. Detta fungerar mycket bra för vissa men ibland orsakar detta immunreaktioner, förklarar Kristian Tryggvason.

– Tanken är att NK-celler är snällare och inte orsakar någon immunreaktion.

Det är tillsammans med Rheincell Therapeutics och Universitetskliniken i Düsseldorf som Biolamina samarbetar. 12 miljoner kronor har projektet fått i stöd från Vinnova och ZIM.

Förutom förhoppningen att behandling med NK-celler ska leda till färre immunreaktioner än vid terapi med Car-T så skulle även den stora logistikapparat som idag omger patienten minska.

– Car-T innebär omfattande logistik kring patienterna. Detta skulle kunna förenklas med NK-celler. Tanken är att dessa ska kunna framställas på ett mycket enklare sätt och att man ska kunna ha en bank med dess celler. Men det ligger nog cirka 10 år framåt i tiden innan detta är en terapi färdig att använda på patient, säger Kristian Tryggvason.