23948sdkhjf

Dubbdäcksforskare står på sig

| Av Morgan Andersson | Entreprenad | Tipsa redaktionen

Samtliga påståenden om felaktigheter tillbakavisas.

Vi har studerat positiv och negativ påverkan på mänsklig hälsa kopplat till användningen av dubbdäck ur ett livscykelperspektiv. Resultaten visar tydligt att den negativa påverkan väger över, hävdar de tre Chalmersforskarna Anna Furberg, Sverker Molander och Rickard Arvidsson.

De tre forskarna har i sin forskning kommit fram till att dubbdäck tar fler liv än de räddar – en slutsats som skapat en livlig debatt. Läs mer här och här.

Framför allt har den finska däcktillverkaren Nokian Tyres ifrågasatt forskningsresultatet med argument som forskarna anser inte hålla vid en närmare granskning.

Nokian Tyres har bland annat ifrågasatt uppgiften att de partiklar som slits upp vid användningen av dubbdäck har så stor negativ verkan som forskarna anser. Den viktigaste anledningen är, enligt däcktillverkaren, att de partiklar som dubbarna river upp är så stora att de inte har så stor negativ inverkan på människokroppen.

I en kommentar menar forskarna att däcktillverkaren väljer att inte kännas vid att dubbarna sliter upp även mindre partiklar, något som får stöd av tidigare oberoende forskning.

Det är dessa partiklar, i storleken PM2.5-PM10, som vi har räknat på, vilka är sammankopplade med olika hälsoproblem såsom hjärt- och lungsjukdomar. Vidare har vi endast inkluderat partiklar från slitage under vinterhalvåret då dubbdäck faktiskt används. Alla utsätts inte alltid för detta slitage, varför ett genomsnittligt upptag av partiklar upp till tio mikrometer för den europeiska befolkningen (Goedkoop et al, 2013) använts i studien.

Forskarna betonar också att de i sin analys räknat in den positiva effekt som skapas i och med att dubbarna gör vägbanan mer sträv och därmed hjälper till att förbättra greppet även för odubbade däck. Forskarna ställer sig också tveksamma till däcktillverkarens uppfattning att ökad användning av dubbdäck leder till ökad sandning.

Forskarnas slutsats om partiklarnas negativa inverkan kvarstår – även uppfattningen att de partiklar som slits upp av dubbarna står för mellan 67 och 77 procent av de negativa effekterna.

För Sverige innebär det – om vi räknar högt – 770 räddade levnadsår, tack vare dubbarna, och cirka dubbelt så många förlorade levnadsår enbart på grund av partikelslitaget. Om vi räknar lågt – 60 räddade levnadsår i Sverige – kan de negativa hälsoeffekterna av partikelslitage vara omkring sju gånger så stora som de positiva effekterna.

Forskarna viker möjligen något från uppfattningen att 23-33 procent av den negativa hälsoeffekten uppstår vid produktionen, så gott som uteslutande utanför Skandinavien. Framför allt handlar det om den kobolt som används på dubbens hårdmetallstift i en mängd som uppskattas till cirka fem gram per däck.

Enligt Nokian Tyres består ungefär 95 procent av den kobolt som används i dubbarna från återvunnen hårdmetall, en kunskap som forskarna inte tidigare tagit del av.

I våra beräkningar har vi utgått från en återvinning på 10-14 procent av hårdmetall baserat på den genomsnittliga globala återvinningen för volfram, som är huvudbeståndsdelen i hårdmetall. Om däckindustrin har en högre återvinningsgrad är detta glädjande.

Att forskarna i sina beräkningar valt att utgå från att all bruten kobolt kommer från Kongo-Kinshasa förklaras med landets dominerande ställning på området. Här håller forskarna med om att om beräkningarna i stället baseras på att hälften av den kobolt som bryts kommer från Kongo-Kinshasa och resten från länder där säkerhets- och hälsodata från gruvindustrin kan representeras av den i USA – så minskar den totala negativa hälsopåverkan kopplat till användningen av dubbdäck med 4-10 procent.

Forskarna betonar också ytterligare en tungt vägande effekt av den kobolt som används i dubbarna.

Vi måste förstå att det inom många stora användningsområden finns hög potential för att utnyttja koboltmaterialet om och om igen. Dock inte i fallet dubbdäck . Vid förslitning av dubbarna sprids det mesta av hårdmetallen ut i miljön och är förlorat ur det kretslopp som vi människor kan utnyttja – i princip spridd för alltid.



Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom

Kommentarer

Thomas Grönkvist
Helt idiotiskt att försöka försvara att dubbdäck inte behövs.

Vi är många som inte kan visstas på vägarna om inte dubbdäck fanns.
Men om forskarna koncentrerar sig på att försöka hitta ersättning till samma kosnad så kan det ju ligga till forskarnas fördel.

Jobba med rätt saker ger alltid en fördel det tar inte liv.

Uno Ågren
Jag har kört på dubbdäck sedan 60 talet men jag har provat odubbat också och är det isgata eller packad snö så är dubbdäcken oslagbara. Med odubbat går det ofta inte ens att flytta på bilen.
Så istället för att ge sej på dubbdäcken är det bättre att ta tag i vedeldning som just nu är mycket populärt och som alla
miljöpartister förordar som förnyelsebaenergi. Men hur hälsosam är vedeldröken?

Erik Andersson
Då dubbdäcken kan användas fler vintrar än dubbfria som blir mycket sämre efter 1-2 år så blir miljö påverkan större och de kräver nog mer liv tyvärr från träd till väg så dubbdäcken vinner nog i längden .kanske en bättre asfalt kan lösa partikel problemet och en bättre vinterväghållning som minskar år från år

Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Var femte produkt på ÅVC går att återanvända

Aleris säljer sin primärvård

Fler åker med Spårväg City

3 september invigdes Spårväg Citys förlängning till T-Centralen i Stockholm – detta har ökat resandet dramatiskt.

Städroboten Whiz når marknaden i mars

Ligger bakom migränmedicin – Får Forska Sveriges pris

Hans forskning har lett fram till flera nya läkemedel mot migrän.

Rovema utökar produktionskapaciteten

Nyhetsbrev

Ny banbrytande vattenrening

Tuffa krav för snöröjare i Stockholm

Svevia har åtagit sig ett av de tuffare snöröjningsuppdragen i Sverige – Stockholms större trafikleder.

Klarna utvecklar appen och adderar köpknapp

Flyttpizza med återvinningsinstruktioner

Hygienteknik har nya lokaler med extra allt

Nya anläggningen i Västerås en uppfylld livsdröm för ägarparet.

100 pallastare till Norge

Kostsam bostadsbrist

Över fyra miljarder kronor i tappade skatteintäkter och 36 miljarder i utebliven tillväxt. Det är vad bostadsbristen årligen kostar Stockholmsregionen, enligt en färsk analys.

Vi balanserar på recessionens rand

Volvo säljer självstyrande lastbilar

Sex Volvolastbilar ska styras av en hjullastaroperatör när konceptet för första gången används kommersiellt.

Hunkydory i konkurs – igen

Men varumärket kan leva vidare.

Släpp snön på rätt ställe

En digital assistent ska underlätta både snöröjningen, planeringen och faktureringen, systemet ska också varna för hinder i vägen lovar Tokvam.

Flexprop sålt till Piteåföretag

All utrustning har flyttats från Halmstad till Öjebyn.

Scania kör miljöfinalister

SL:s kontrollanter får kameror

Process gör sten av utsläpp

Årets julklapp återvunnen

”Representerar den tid vi lever i.”

Nu tar nya vd:n plats

Probiotikabolaget har rekryterat tidigare vin- och spritbolags-vd. Nu tillträder hon.

Hemköps tidigare vd ska lyfta Coop

Blir ny direktör på KI

Nya coala är träffsäkrare

Ny topp till Getinge

Coca Cola fick rätt mot norsk läsk

Inte redo för extremregnen

Arla Plast nya vd

Från Iran till Uppsala

Utökade indikationer för RA-läkemedel

Kylskåp för minskat matsvinn

Hiv-2 allvarligare än man trott

Ny styrman för Coloplast

MS-läkemedel in i förmånen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.246