23948sdkhjf

"Dubbdäck tar fler liv än de räddar"

| Av Morgan Andersson | Tipsa redaktionen

Dubbdäck skördar fler liv än de räddar, bland annat i Kongo-Kinshasa, hävdar nu en grupp forskare vid Chalmers.

Dubbdäcken har blivit allt mer ifrågasatta i takt med att avigsidorna tydliggörs. Hittills har det mest talats om de partiklar som rivs upp från gator och vägar. De negativa verkningarna är dock betydligt större än så, hävdar nu en trio forskare vid Chalmers som tagit ett helhetsgrepp på dubbdäckens påverkan på människors hälsa.

Resultatet är inte helt väntat – för att få svar på alla frågor har forskarna verkligen gått utanför boxen. Att nyttan med dubbdäcken främst finns i Norden överraskar ingen, då är det mer överraskande att närmare en tredjedel av de negativa effekterna slår mot helt andra delar av världen.

Trafikverket uppskattar att ungefär 60 procent av de personbilar som rullar på svenska vägar är utrustade med dubbdäck. Forskarnas bedömning är att dubbdäck i Sverige räddar mellan 60 och 770 levnadsår i trafiken. I den andra vågskålen ligger mellan 570 och 2200 levnadsår som går till spillo i ett bredare livscykelperspektiv som börjar redan i produktionsfasen.

– Sammantaget ger det här en väldigt tydlig bild av att dubbdäck kostar mer liv än de räddar, säger Sverker Molander, professor i miljösystem och risk vid Chalmers institution för teknikens ekonomi och organisation.

Tillsammans med Anna Furberg och Rickard Arvidsson på avdelningen miljösystemanalys har han försökt väga vinsterna mot de negativa effekterna. Störst negativ hälsopåverkan uppstår i användarfasen. Redan här står det, enligt forskarna, klart att de negativa hälsoaspekterna av uppsliten asfalt överskuggar vinsterna, ett resultat som blir ännu tydligare när andra aspekter läggs till. Bland annat konstaterar forskarna att användningen av dubbar i norra Europa får allvarliga konsekvenser i Kongo-Kinshasa.

Forskarna har nämligen granskat olycksstatistik från den småskaliga gruvbrytningen i landet, där kobolt – en viktig beståndsdel i dubbarna – bryts. Forskarna har också vägt in att kobolt är en eftertraktad konfliktmetall som underbygger strider i landet.

– Den småskaliga gruvbrytningen, där det sker många olyckor och dödsfall, står för den näst största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan. Dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa står för den minsta delen, men här finns samtidigt fler aspekter som inte är inkluderade i studien. Konflikten påverkar ju hela samhället, och jag tror inte många tänker på att användningen av dubbdäck bidrar till situationen i landet, säger Anna Furberg.

Sverker Molander menar att det som händer i Kongo-Kinshasa är en tydlig illustration av vad den globaliserade produktionen kan medföra.

– Här blir det några som överlever på andras bekostnad, och det är andra människor än de som drar nytta av produkten som får betala de negativa effekterna, säger Sverker Molander.

Forskarnas recept är att vi i större utsträckning ska använda dubbfria vinterdäck i kombination med försiktig körning och kanske också att ibland utnyttja alternativa färdsätt.

Det är förstås viktigt hur man kör, och att plogning och sandning fungerar. I dag finns också elektroniska antisladdsystem i de flesta bilar som gör dem säkrare att köra i halt väglag. Men vår studie visar också på behovet av mer forskning kring alternativ till dubbdäck, som inte har samma negativa hälsoaspekter, säger Anna Furberg.



Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom

Kommentarer

Sven Senap
Den största delen av Kobolt som bryts används för batteritillverkning, batteri som ska användas i våra gröna sköna elbilar. Sverige och Finland tillhör länderna som bedöms ha störst potential i världen för brytning av de här metallerna. S Regeringen med miljöminister Karolina Skog (MP) i spetsen förbereder ett förbud mot brytning av Kobolt i Sverige. Dubbelmoral någon??

J H
Jo... Verkar som om dom varit smarta och grundliga i studien men samtidigt korkade eftersom brytning på de billigaste ställena typ aldrig upphör även om inte en enda dubb används. Därav så kan dom inte referera till Kongo-Kinshasa utan måste referera till där det är som allra dyrast och mest säker brytning... Och då lär ju resultatet bli helt annat.

Lars Wallström
Vilken jävla märklig och onödig nonsensforskning, Det är lätt att förstå varför Chalmers stadigt tappar i internationell ranking när de sysslar med sån här skit. Dubbdäck är fortfarande det överlägset mest effektiva och säkra däcket i vinterväglag. Det är därför så många i vinterlandet Sverige framför allt norr om regniga Göteborg, fortfarande väljer dubbdäck.Att sätta detta behov av säkerhet och framkomlighet i vår svenska trafik mot gruvarbetares villkor i Afrika är verkligen en märklig och hårt politiserad ståndpunkt från någon som utger sig för att vara en seriös forskare. "Några överlever på andras bekostnad". !?

"De negativa hälsoaspekterna av uppsliten asfalt" som det refereras till stämmer bara delvis. Det största problemet med den dåliga luften i våra städer inte minst i Göteborg beror ju på de skitiga och miljöfarliga dieselbilarna som har tillåtits att öka dramatiskt i antal på falska premisser.

Leif Polstar
Intressant att äntligen någon tar tag i dubbfrågan. Jag körde många mil dagligen i Tyskland och i Schweiz under 9 år. De har lång vinter där också! Det går mycket bättre att köra utan dubbar! Argumentet som fattas i artikeln är att i Sverige bildar dubbarna "starka körspår/slitspår" som på på resten av året bidrar till känslomässigt fler olyckor pga vattenplaning än olyckor på vintern. Angående uppnått material så ligger detta och flyger runt och inte minst på vindrutan ser man detta när det är slask. Om man jämför men dubbfri körning så behöver man inte tvätta bilen där efter en kort sträcka som här i SE. Jag sopar upp tonvis med pulveriserad asfalt längs vägarna.
Detta ser jag som en större partikelbov än bilar med dieselfilter:)

Andreas Karlsson
Om dubbdäcken är så farliga varför plogas snön fortfarande med slitstål ? Det om nåt måste ju slita upp gifter så dubbdäck känns sol struntsak. Sen verkar många jämnföra vinterväg ich vinterväg och i detta land så är väghållningen utanför dom Storstadsregionerna helt obefintliga och utan dubb i väderomställnigarna borde jämföras med att köra onykter. Så varför inte komma med forskning som är hållbar och som ser hur vägarna ser ut utanför stadstullarna .

Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Rusning efter Interrail-kort

Effektivare halkbekämpning i sikte

Har hittat tillväxtfaktor för fettceller

Viktuppgång beror både på att fettcellerna växer i storlek och ökar i antal. Nu har forskare identifierat en tillväxtfaktor som styr fettcellstillväxten. "Nu vill vi testa på människa".

Ny marknadschef

Hållbart för medvetna

Rättschef till E-hälsomyndigheten

Nyhetsbrev

Ny Skalax för flexibla material

Svagt bostadsbyggande oroar träindustrin

En kraftig minskning av antalet sökta och beviljade bygglov för bostäder skapar oro i träindustrin.

Ännu en rekordsäsong i Stockholm

Antalet kryssningspassagerare i Stockholms Hamnar ökar stadigt och slår även i år nytt rekord – det innebar mer körningar för bussföretagen.

VTI: så blir halkbekämpningen bättre

Nytt system ska underlätta både för entreprenörer och för maskinförare.

Santa Maria backar efter proteststorm

Ny look för Caterpillar

1920-talsrött när maskinjätten moderniserar.

Skånsk rivarfusion

Miljörivarnas expansion fortsätter nu med förvärvet av Lindqvist Sanering och Rivningsfirma i Malmö.

Extrem fetma - är vi beredda?

Beredskapen för att ta emot patienter med extrem fetma i sjukvården är väldigt dålig. – Detta är inte rimligt utan handlar om dålig planering, menar Kicki Reifeldt.

Nya elbussar till Ale

Automatiserar i Lomma

21 dog på septembervägarna

Tiptapp överklagar

Ett sista farväl i Malmberget

"Det är lite tragiskt men gruvan ger och gruvan tar."

Unga vill jobba på Sodexo

Svensk immunterapi prövas mot njursjukdom

I en stor internationell fas 3-studie prövas bolaget Calliditas kandidat mot njurinflammation. Tidigare resultat har varit mycket lovande.

Multidocker ökar försäljningen

2018 har försäljningsmässigt börjat bra för Multidocker, som även i höst ser en fortsatt god efterfrågan.

Slangfabrik på hjul

”Det rinner olja”. Ett telefonsamtal senare ska den fullastade verkstadsbussen vara på väg.

Byt slangarna i tid

"Genom att byta ut slangarna i tid minskar risken för driftstopp."

Global Handwashing Day 15 oktober

Koldioxid - så tungt väger resmålet

EU-förslag: 35 % återvunnet i plastflaskor

Genombrott för PEF

FTI-vd lämnar

Compass Group får ny vd

Inspira får ny affärsområdeschef

Procurator får nytt avtal med Statens inköpscentral

Tiptapp stöter på patrull

Veidekke köper borrfirma

H&M köper in sig i Klarna

Båt eller bil, samma återvinningsprocess

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.13