"Det skapas döda områden i skogen runt gruvavfall med höga halter kobolt och koppar. Genom att förändra kemin och höja pH-värdet i högarna kan vi undvika det", säger Lotta Sartz, forskare i kemi vid Örebro universitet.

Under tio års tid har hon och kollegan Mattias Bäckström forskat för att ta fram en metod som gör det möjligt att behålla slagghögarna istället för att täcka över dem eller sänka ner dem i en sjö. Det betyder att de kan rena lakvattnet även i känsliga områden med kulturlämningar.

Vi pumpar ner grönlutslam i avfallshögarna. Fördelen med grönlutslammet är att det ligger kvar länge, säger Mattias Bäckström.

Nu har de bekräftat att metoden fungerar i praktiken. Först i Uddengruvan i Skelleftefältet och nu senast i Gladhammars gruva utanför Västervik.

"Den gruvan är det perfekta forskningsobjektet. Kommunen hade mätt metallhalter och pH-värdet i lakvattnet under fem år vilket gav oss bra data. Området var avgränsat och lagom stort", säger Lotta Sartz.

Vid den nedlagda gruvan i Gladhammar fanns 1 200 ton gruvavfall. 100 ton grönlutslam pumpades ner i högarna för ett år sedan. Då var lakvattnets pH-värde runt 3,5 men det förändrades snabbt.

"I vår senaste mätning har det gått upp till 8,3 och det är där vi vill att det ska vara", säger Lotta Sartz.

I dag läggs över 250 000 ton grönlutslam i deponier för att det inte finns något att använda det till.

Nästa steg är att se hur stora skillnader det är på grönlutslam från olika pappersbruk och säkerställa att metoden fungerar även om slammet skiljer sig åt.

"För att affärsmodellen ska fungera måste det finnas ett förtroende mellan gruvindustrin och pappersbruken. Det är frågor vi hoppas kunna lösa i projektet vi jobbar med nu", säger Lotta Sartz.

Text och foto Linda Harradine