Hogia-gruppens huvudkontor i Stenungsund är sannolikt en av Sveriges vackrast belägna där det ligger direkt vid havet. Huset har den speciella Hogia-gula färgen och unik formgivning som sticker ut. Under året har ännu en byggnad tagit form eftersom Hogia fortsätter att expandera och ökar med 25 medarbetare och hittills har expansionen skett helt med egen finansiering.
Kommer ni att kunna fortsätta med egenfinansiering i fortsättningen?
– Ja, det är i alla fall vårt mål, säger Bert-Inge Hogsved. Det är min mammas filosofi som ligger bakom det här, ”tjäna pengarna först, sedan kan du lägga ut dem” sa hon alltid. Och så har vi levt i alla år inom Hogia.
Företaget är alltjämt privatägt, kan det bli någon ändring där?
– Vi har aldrig släppt in några finansiella intressen i Hogia, jag har fått ganska många förslag om det genom åren. Så nej, det blir ingen ändring på det, vi har inte ens fört någon diskussion om något sådant vid något enda tillfälle. För mig är Hogia livet, vi är ursolida och vi har all kontroll själva. Det skulle gå förlorat om andra finansiella aktörer släpptes in i bolaget.
Vad är det stora som händer just nu?
– Det är den jättesatsning vi gör på molnbaserade program. Vi började så smått jobba med molnet 2012. Snart kände vi att detta med molnet skulle komma att bli jättestort och då lade vi ner nästa tre år på att göra en egen bibel om hur hela vår företagsgrupp ska jobba. Så 2014 bestämde vi att lägga ner en halv miljard kronor på det här fram till 2020.
Troligen blir det minst en miljard kronor på den här molninvesteringen fram till 2020. Enligt Bert-Inge Hogsved kan Hogias utvecklingsprocess liknas vid Scanias fordonstillverkning: Alla produkter byggs upp av programvarukomponenter, på så vis blir det rationellare, fler kan använda samma komponenter till olika slutprodukter, precis som vid Scanias fordonstillverkning.
– Nu har vi full fart på det här, vi kan ta fram nya produkter snabbare och de håller hög kvalitet. Till 70-80 procent bygger nämligen våra nya produkter på komponenter som redan finns och är ordentligt utprovade.
Det hela började med att Bert-Inge ville hjälpa sin fru med ett redovisningssystem i en tid då det inte fanns persondatorer, smarta program eller smarta telefoner med allehanda appar som alla sedan flera år nu vant sig vid i dagens IT-värld.
Familjen bestod då av fyra personer varav två var små pojkar. Bert-Inges hustru Åse Hogsved ville hellre jobba hemifrån än att fortsätta som ekonomichef på ett av företagen på orten så att hon kunde vara nära barnen. Hon skulle arbeta med en nystartad egen redovisningsbyrå i familjens villa.
Då tyckte Bert-Inge att hon skulle ha en dator, något Åse var ytterst tveksam till. Men hon gick med på att följa med maken till en av de då ytterst ovanliga datormässorna som genomfördes i Sverige vid den här tiden.
– Så för 40 år sedan köpte jag min första dator och för 30 år sedan tog vi det första steget in i kollektivtrafikbranschen, säger Bert-Inge Hogsved. Så vi har dubbla jubileer 2018.
1978 var en dator för de flesta en stor ofattbar apparat som hanterades av ingenjörer. Men det hade börjat komma mindre datorer som gick att släpa hem för den som var litet tekniskt kunnig och påhittig.
Just det året, 1978, var Bert-Inge på en datamässa i Malmö och förälskade sig i en Imsai 8080. En av de allra första datorerna som vanligt folk över huvud taget kunde köpa och den datorn står ännu kvar på Hogias huvudkontor i Stenungsund!
Men datorn då, skulle inte Åse ha den till sin redovisningsbyrå?
– Jo, så var det. På mässan i Malmö gick vi in och frågade var vi kunde hitta en lämplig dator till en redovisningsbyrå. Och så fick vi besked om att en sådan kunde vi få för 450 000 kronor!
Bert-Inge Hogsved gick vidare och försökte förklara att det handlade om en mycket liten nystartad redovisningsbyrå som endast krävde en mycket liten dator. Det fanns en sådan mindre dator för bara 400 000 kronor, fick de veta på mässan i Malmö.
– Det tog 45 minuter för oss att inse att vi hade ingenting att göra på den där mässan, minns Bert-Inge Hogsved. Men hur det nu var så hade vi ju ändå kört 30 mil från Stenungsund, så vi bestämde oss för att äta lunch innan vi bestämde oss för hur vi skulle gå vidare.
På mässrestaurangen låg den tunna mässkatalogen som Bert-Inge började bläddra i under lunchen. Där upptäckte han att det inte bara fanns extremt dyra datorer på mässan utan även något som kallades maskiner och apparater för räkning, redovisning och kontroll.
Kanske är det en sådan apparat som vi är ute efter? funderade Bert-Inge. En koll på utställarförteckningen ledde till ett företag som hette Hobby Data.
– Vi gick dit och träffade då på de allra första hackers som fanns i Sverige, alla var ursprungligen radioamatörer men hade kommit på att det nu fanns nya leksaker. En av dem hade börjat importera Imsai-datorer från USA och det var alltså på det viset som jag upptäckte den.
Det blev lite diskussioner på hemmaplan, men till slut fick Bert-Inge köpa en Imsai 8080 för 45 000 kronor. som saknade färdig programvara. Eventuella kunder förväntades anlita en konsult för att ordna den detaljen.
– Men jag sa till Åse att vi inte behövde någon konsult, jag skriver själv ett redovisningprogram till dig. Lite övermodigt måhända, eftersom jag aldrig sysslat med redovisning tidigare. Dock hade jag kodat litet tio år tidigare då jag stansade hålremsa.
– När vi fått hem datorn och jag började inse vad man kunde göra med den så drabbades jag av datadjävulen. Satte igång med att både lära mig redovisning och att programmera och efter ett halvår hade Åse sitt program som hon kunde ha till sin redovisningsbyrå.
Men datordemonen hade fått grepp om Bert-Inge Hogsved som verkligen inte tyckte att saken var klar så snart hustrun fått sitt arbetsredskap. Han började inse hur mycket som det gick att uträtta med den där lilla datamaskinen som han nu blivit bekant med. En dator med 48 kilobytes minne, obegripligt litet i dag men riktigt kraftfull med 70-talsmått mätt.
– Så jag fortsatte och fortsatte och fortsatte. På den vägen är det, där lades grunden till Hogia-gruppen, som i dag består av 27 självständiga bolag. Men i dag är det ingen här som släpper fram mig till datorn, programmering och kodning har andra tagit över liksom all försäljning.
Ändå är det just så här som Hogia skapades, grunden är det dataprogram som Bert-Inge skapade då för 40 år sedan. Företaget har blivit stort, men ändå behållit sin småskalighet genom bildandet av små bolag som verkar självständigt. En viktig framgångsfaktor, enligt Bert-Inge Hogsved:
- Uppdelningen på det här viset i små bolag, det skapar engagemang, drivkraft och entusiasm. Det har vi hållit kvar och det är grunden för alla våra 27 bolag som antingen fokuserar på en bransch eller i vissa fall flera branscher. Vart och ett av alla de här 27 är ett komplett bolag med balans- och resultaträkning och allt som hör till.
Bolagen är naturligtvis olika stora, kollektivtrafikbolaget är exempelvis ett av de större inom Hogia-gruppen med omkring 65 anställda. Just kollektivtrafiken är den största utmaningen för Hogia eftersom datavolymerna är så gigantiska, enligt Bert-Inge Hogsved. En stor framgång är det molnbaserade trafikledningssystem som uppdaterar bussarnas position varje sekund. Det genererar en enorm mängd data som hanteras kontinuerligt och visar vara alla bussarna befinner sig exakt, om de är försenade och allt annat som en trafikledare behöver känna till.
Hur kom det sig att du och Hogia kom in på kollektivtrafik för 30 år sedan?
– Kollektivtrafik och transporter har alltid legat mig varmt om hjärtat, säger Bert-Inge Hogsved. Under tio år hade jag hand om den totala logistiken i det största petrokemiska företaget här i Stenungsund. Men redan då förstod jag att de största utmaningarna fanns inom kollektivtrafiken med sina enorma volymer – och det får ju inte bli fel. Då råkar trafikhuvudmännen illa ut i massmedia.
En riktig fullträff i Hogias historia var satsningen på kollektivtrafik som inleddes i slutet av 1980-talet. Då anställde programmeraren Bengt Carlsson som introducerade radiotekniken och GPS till Hogia. Hans insatser lade grunden till de programvaror som ingår i Hogia PubTrans som finns i dag.
1992 rapporterade dåvarande Västnytt om hur lokalbussen Tättingen i Stenungsund körde omkring med Hogias datasystem som visade var bussen befann sig i realtid på trafikledningens dataskärm. Sannolikt den första bussen i världen som körde runt med en fordonsdator direktkopplad med trafikledningens dator och med kontinuerlig positionering. Bakom systemet låg Bert-Inge Hogsveds medarbetare Bengt Carlsson och i TV förklarade Bert-Inge hur viktigt projektet var:
”Ett av de bästa sätten att få människor att i ökande utsträckning åka kollektivt, det är om man kan förbättra informationen ut till de här personerna så att de vet som händer...att få ut informationen på rätt sätt tror jag är väldigt viktigt.”
– Det jag sa då kan ses som en formulering av affärsidén för vår verksamhet på kollektivtrafiksidan och det gäller fortfarande: Information före, under och efter resan!
Fanns verkligen GPS då, runt 1990?
– Det höll på att rullas ut. När Bengt införde GPS hos Hogia var systemet inte alls som i dag, det fanns stora luckor på grund av att det inte fanns så många satelliter som det gör nu. Därför kunde vi inte se bussarna under vissa tider, det kunde handla om tio, femton minuter då det var helt tomt. Något som ingen kan fatta i dag.
I början låg fokus på de tekniska lösningarna i bussarna. Efter hand blev programvaror för planering och uppföljning av kollektivtrafik allt viktigare och det vi långsiktigt ville satsa på. Hogia gjorde valet att satsa på programvaror för kollektivtrafik. Genom åren har många i Sverige och i Norden valt Hogias system för kollektivtrafiken, senast genomfördes en stor affär i Danmark och kanske sker någon ny just nu under tiden den här tidningen distribueras.
– När vi byggt upp PubTrans så kom de stora huvudmännen in som kunder, men på senare tid har vi också startat samarbete med operatörerna. Hur ansvarsfördelningen mellan huvudmännen och operatörerna kommer att förändras framöver vet vi inte men det blir mer och fler kundkontakter för oss. Det gör att vi kommer närmare själva genomförandet än vad vi gjort tidigare och det är riktigt roligt och intressant.
Hogia har en egen kollektivtrafikdag med alla sina kunder och senast det skedde, våren 2018, så var Bert-Inge Hogsved med, talade och träffade folk.
Det är inte ofta som små entreprenörsföretag växer sig stora i Sverige, hur kom det sig att Hogia kunde växa så framgångsrikt?
– Jo, innan Hogia så jobbade jag i 13 år i ett av de petrokemiska företagen här, säger Bert-Inge Hogsved. Vi sysslade med plast och det företaget växte snabbt eftersom det var vid den tiden som materialet fick sitt totala genombrott. Det gjorde att jag under de här åren fick en rad roller i företaget, allt från driftsingenjör till personaldirektör. Allt detta gav mig många viktiga erfarenheter som jag hade med mig när jag flyttade hem i källaren och startade Hogia.
– Men – det vill jag tillägga – där i källaren för drygt 40 år sedan hade jag inte alls klart för mig om det skulle kunna bli ett riktigt företag eller inte av det jag höll på med. Jag hade garderat mig hos en organisationskonsult, där skulle jag få jobb om jag inte lyckades få fart på Hogia. Jag har alltid varit lågrisktagare.
Det blev aldrig något jobb som organisationskonsult för Bert-Inge Hogsved. Han fördjupade sina kunskaper i redovisning i stället, en förutsättning för att kunna utveckla programvara för just redovisning. Efter ett års arbete fick Hogia sin första externa kund, efter två år fanns fyra kunder. De fick köpa program på postorder från Stenungsund och en dator på postorder från Malmö. Resten är en sällsynt framgångsrik företagarhistoria.
FAKTA/Hogia-gruppen och Bert-Inge Hogsved
Företaget är ett renodlat programvaruföretag på tre stora programvaruben: Ekonomirelaterat, lönerelaterat och transportrelaterat dit kollektivtrafiken hör. Hogia-koncernen har i dag verksamhet i Norden och Storbritannien.
Något som inte är så känt är att två miljoner svenskar får sin lön via Hogias lönesystem. Likaså att 19 av de 20 största revisionsbyråerna använder Hogias programvara.
Bert-Inge Hogsved föddes i Malmö 1944 och är dubbelutbildad – både civilingenjör och civilekonom. Men framför allt är han entreprenör och företagare och än i dag företagets huvudägare och vd för hela företagsgruppen som består av 27 bolag och 650 medarbetare.
Före Hogia arbetade Bert-Inge Hogsved vid Unifos Kemi i Stenungsund. 1978 köpte han sin första dator av Jan Nilsson på Hobby Data i Malmö. Bert-Inge har varit med i styrelsen för Chalmers Tekniska högskola och för Swedish ICT Research AB. 1996 gav han ut sin bok ”Klyv företagen!” som beskriver den företagsmodell som Hogia drivit med stor framgång. Boken blev en av 1990-talets mest sålda svenska ledarskapsböcker.
Jämvikt mellan könen viktig
Hogia är ett företag som har nära nog exakt lika många kvinnor som män anställda. Det är en medveten strategi som företagsgrundaren Bert-Inge Hogsved hade redan när han startade företaget:
- På det petrokemiska bolag jag arbetade på före Hogia fanns 80 procent män och 20 procent kvinnor. Så jag bestämde att om jag lyckades dra igång Hogia till ett riktigt företag så ska vi ha 50-50, det blir så mycket roligare då.
Och så har det också förblivit, fördelningen har pendlat något mellan 48 och 52 procent där antingen kvinnorna eller männen varit aningen fler.
BREAKING