23948sdkhjf

Forskar om klimatförnekelse

| Av Redaktionen | Recycling | Tipsa redaktionen

Med Chalmers som nav etableras nu världens första, globala forskarnätverk om klimatförnekelse.

Bland annat ska man studera hur högernationalismens framfart i Europa bidragit till att klimatförnekelse ökat. En färsk forskningspublikation visar kopplingen mellan konservatism, främlingsfientlighet och klimatförnekelse.

Läs också: Första jollen av plastskräp från havet döpt

Vetenskaplig kunskap om växthuseffekten och människans påverkan på klimatet har funnits i över tre decennier. Men medan det på 80-talet fanns en stark miljörörelse och politisk konsensus i frågan, har klimatförnekelse,  att förneka klimatförändringar eller människans påverkan på miljön, de senaste åren flyttat fram positionerna.

– Två starka grupper har gått samman i den här frågan: utvinningsindustrin och högernationalister. Kombinationen gör frågan aktuell på ett oerhört mycket mer dramatiskt sätt än tidigare, samtidigt som tidsspannet som vi har på oss att agera krymper, säger Chalmersforskaren Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier och forskningsledare för det omfattande projektet ”Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse”, som nu samlar världens främsta forskare inom området.

I projektet granskas de nätverk, idéer och intressen som finns inom klimatförnekelse, med ett särskilt fokus på högernationalism, utvinningsindustrin och konservativa tankesmedjor. Målet är att öka förståelsen för klimatförnekelse och dess inverkan på politiska beslut, men också att sprida kunskapen till allmänheten, makthavare, forskningsinstitut och industrin. Hultman berättar att många högernationalistiska partier i Europa numera har klimatförnekelse som en av sina viktigaste värderingar.

– De här partierna ökar i betydelse. Vi ser det i Danmark och Norge, hos brittiska UKIP och franska Front National. Men också i Sverige, med Sverigedemokraternas misstänksamhet mot SMHI, diskreditering av Parisavtalet, avfärdande av klimatlagar och utnämningen av klimatförnekaren Václav Klaus till frihetshjälte, säger Martin Hultman, som även nämner Trumpadministrationen i USA som ett närmast övertydligt exempel.

Läs också: Guldgruva till spillo när bilar tjänat ut

Genom det nya forskningsprojektet etableras en internationell samarbetsplattform för forskning om klimatförnekelse, Centre for Studies of Climate Change Denialism (CEFORCED), som kopplar ihop världens cirka fyrtio främsta vetenskapliga experter på området och ger möjlighet till internationella jämförelser. Plattformen bygger vidare från världens första konferens i ämnet som Hultman och professor Riley Dunlap vid Oklahoma State University organiserade 2016.

En viktig utgångspunkt i projektet är en tvärvetenskaplig, bred syn på klimatförnekelse, som kopplar ihop olika discipliner som geopolitik, miljöpsykologi, teknikhistoria, miljösociologi, genusforskning, miljöhistoria, energipolitik, miljöhumaniora samt teknik- och vetenskapsstudier.

– Vi avfärdar inte klimatförnekelse som något enbart vissa sysslar med, exempelvis inflytelserika, äldre män med starka kopplingar till fossilindustrin, även om sådana organiserade grupper spelar viktiga roller. Eftersom kunskapen om klimatförändringarna och deras orsaker funnits länge behöver vi också förstå de former av respons- och vardagsförnekelse som gör att växthuseffekten inte tas på allvar, trots att vi har konsekvenserna mitt framför ögonen.

Enligt Martin Hultman finns starka skäl till produktionen av klimatförnekelse och att det kan vara svårt att ta till sig klimatvetenskapliga slutsatser.

– Runt 80 procent av all energi som köps och säljs i världen är olja, kol eller fossilgas. Världens ekonomier snurrar med den här typen av energi, som samtidigt förstör våra livsbetingelser. Det gör klimatvetenskapens insikter jobbiga eftersom de innebär att de flesta i Sverige och i andra länder som använder mängder av resurser för att upprätthålla sin livsstil, måste förändra sitt sätt att leva, och att världens allra mest inflytelserika företag måste byta affärsmodeller. Samtidigt skulle en klimatvänligare livsstil innehålla mycket av det som många håller kärt, som till exempel mer tid att umgås, mer kontakt med naturen, bättre hälsa och mindre stress.


Projektet är ett flerårigt, tvärvetenskapligt och internationellt projekt, som finansieras av Energimyndigheten. Det ska granska högernationalism, tankesmedjor och utvinningsindustrin som sina tre huvudinriktningar:

  • Högernationalism. Högernationalistiska partier i Europa och deras argument för klimatförnekelse kartläggs inom projektet. Bland annat analyseras Twitter och diskussionsgrupper på nätet.
  • Utvinningsindustrin. Projektet gör historiska undersökningar av Sveriges utvinningsindustri, vilken kunskap den ägt i klimatfrågan och hur den agerat, samt kopplar kunskapen till internationella studier i frågan.
  • Konservativa tankesmedjor. Projektet kartlägger hur konservativa tankesmedjor i Sverige analyserat och kommunicerat om klimatfrågan samt deras kopplingar till lobbygrupper av likartad karaktär.


Olika former av klimatförnekelse
Enligt tidigare forskning finns flera former av klimatförnekelse:

  • Organiserad. Grupper som understödjer och sprider klimatförnekelse.
  • Partipolitisk. Partier som motarbetar olika former av klimatpolitik.
  • Responsförnekelse. Exempelvis när människor i ledande ställning tar beslut som går helt emot den klimatpolitik de säger sig bedriva.
  • Vardagsförnekelse. När människor lever som om de inte visste om klimatutmaningarna och till exempel flyger utomlands flera gånger om året.
Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom
Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Han skrev bästa avhandlingen

Nu står Sverige och Norge för dörren

Kinas näst största på formsprutningsmaskiner.

VPK förvärvar Corenso

Minskad risk för alzheimer hos kulturellt aktiva

Viking Line till Almedalen

Viking Cinderella kryssar från Stockholm till Visby och tillbaka tre dagar under Almedalsveckan - kryssningarna prickar in Moderaternas, Liberalernas och Socialdemokraternas dagar.

Fler går över till returpall

Nyhetsbrev

De ska sköta de statliga vägarna i Arvidsjaur

Fosterdiagnoser ökar markant

Utvecklar ny sorts sensor

Tribologiforskare vid Luleå tekniska universitet utvecklar en sensor som kan bli självförsörjande på el.

Pant på festivalen

Rekordsiffror för Svevia

Rörelseresultat, omsättning, orderingång och orderstock hamnade på rekordnivåer för Svevia under 2018. Men fortfarande återstår en del att göra, bland annat visar anläggningsdivisionen fortsatt förlust.

De ska säkra antibiotikan vid kris

”Riskerar att bli kännbart för många företag”

Vikande lönsamhet när kemiindustrin förbereder för hård Brexit. IKEM:s chefsekonom Carl Eckerdal varnar.

Ny plattform för automatiserad palltransport

Förvärvar franska Synova

Rådström till Scaniatoppen

Svagare än väntat för Recipharm

Ny mötesplats för livsmedelsindustrin

Intelligent handske

Illegal sopdumpning bekämpas med oväntad teknik

Möjligt att minimera avbrottens påverkan i industrin

Hur påverkas monteringspersonal inom tillverkningsindustrin av avbrott i datorbaserade informationssystem? Varför påverkar vissa avbrott som de gör? Hur kan vi skapa strategier för att hantera dem?

Tryckluftsprocess lagrar förnybar energi

Ascelia börsnoteras – Stor vd-intervju

Läkemedelsbolaget går direkt in på Nasdaqs huvudlista och blir första bolag att noteras i år. Läs intervjun med bolagets vd Magnus Corfitzen med anledning av noteringen.

Abbott och Novo Nordisk i diabetessamarbete

Krav för biobanker standardiseras

Ny svensk cykelkedjesatsning

Flybmi i konkurs

Plastföretag i konkurs

Stopp för kontanter på grund av rån

AstraZeneca slår förväntningarna

Tvärstopp för Odd Molly

Peab bygger i Falkenberg

Nyupptäckt sjukdom viktigt för diabetiker

NCC tryggar i Kalmar

Framgång för Gasporox

Ny USA-topp i Recipharm

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.148