23948sdkhjf

T-schakts tyska fullträff

| Av Ulrika Andersson | Entreprenad | Tipsa redaktionen

"Många tycker att Trafikverket inte är så innovativt men nu har de verkligen provat något nytt."

Ogenomtränglig betong som gjuts på plats är hemligheten när T-schakt stabiliserar en väg i Uppland.

– Många tycker att Trafikverket inte är så innovativt men nu har de verkligen provat något nytt.

Jälla. Sommarhettan kom till Sverige redan i maj men nattetid biter kylan fortfarande och myggen är på hugget när Leveranstidningen Entreprenad beger sig ut i den uppländska försommarnatten.

Läs också: Ett sista farväl i Malmberget

–  Det här är helt perfekt, sju grader är lite kallt men 10-12 grader räcker för att infräsning, packning och hyvling skall vara idealiskt, då kan vi få en bra kvalitet, säger Mikael Arman, vd på T-schakt när vi träffar honom på väg 288 strax utanför Jälla.

Faktum är att T-schakt har fått förlägga arbetet nattetid just på grund av hettan - nattemperaturen innebär också att cementen inte brinner i förtid.

T-schakt har fem man och fem maskiner på plats i fullmånens sken – en hyvel, två vältar, en fräs och en cementutläggare.

Till det kommer två vattentraktorer och uppdraget går ut på att stabilisera 600 meter av väg 288 mellan Jälla och Hov, en relativt nybyggd sträcka som redan fått stora problem.

Läs också: Bolidens eltruckar är igång

– Vägsträckan är bara fyra år gammal men drabbad av sättningar, konstaterar Mikael Arman.

Vägen är byggd på lös lera och stabiliserad med KC-pelare.

– Troligtvis har det blivit krypsättningar mellan pelarna, säger han.

Kanske har pelarna satts för glest, oavsett vad det beror på måste vägen stabiliseras och Trafikverkets valda lösning blev att låta T-schakt fräsa ner cement i väggruset och därmed tillverka betong på plats, en hittills rätt oprövad metod i Sverige.

Läs också: Linda och Rikard tog fram en egen plog

– Många tycker att Trafikverket inte är så innovativt men nu har de verkligen provat något nytt, ler Mikael Arman.

Just här är fräsningen ett enklare och betydligt billigare sätt att lösa problemet, hävdar han.

– Det går inte att borra nya KC-pelare och att platsgjuta en armerad betongplatta hade varit en dyrare lösning, säger Mikael Arman.

T-schakt har använt metoden i snart sju år, på både stora och små projekt. Detta är första gången T-schakt fräser ner cement för Trafikverkets räkning, Mikael Arman konstaterar dock att metoden må vara ny i Sverige men att den är desto mer beprövad utomlands.

Läs också: Både hängslen och livrem

– Tekniken har använts i Tyskland i 20 år.

Det var också där han plockade upp tekniken som går ut på att stabilisera grus med cement och gjuta en ogenomtränglig betongkaka.

– Vi tillverkar betongen på plats, förklarar Mikael Arman.

Betongen består av bergmaterial, cement och så kallat infracrete, en specialblandning av mineraler som importeras från Tyskland.

Läs också: Små maskiner och stora planer

Asfalten fräses bort från vägbanan, en del av överbyggnaden måste också grävas bort.

– Vi måste ha ett material vi kan fräsa in cementen i, säger Mikael Arman.

Överbyggnaden, med sitt 0-300 bergmaterial fungerar dåligt i detta avseende, T-schakt gräver därför bort en halvmeter av den befintliga överbyggnaden och lägger i stället i 0-18-material.

–  Vi kommer att lägga ut totalt 7 000 ton väggrus, säger Mikael Arman.

När gruset ligger på plats sprids cementen ut, ovanpå den sprids sedan infracreten med en separat läggare.

– Vi lägger ut alla massor med digital kontroll och ser också till att väga materialet noggrant så att vi vet att vi lagt ut rätt mängd, kommenterar Mikael Arman.

Massorna fräses sedan ner i bärlagret, cirka 30 centimeter djupt.

– Vi har satt en fräs på en traktor på 400 hästkrafter, det fungerar faktiskt bättre än att ha en större fräs som ger hjulspår, kommenterar Mikael Arman.

När fräsen gjort sitt är det viktigt att kontrollera vattenhalten.

– Det är A och O, det får inte bli för torrt för då går det inte att packa, men inte heller för blött, med rätt vattenhalt blir det en jättebra betong, optimal vattenkvot ska det vara säger Mikael Arman.

Prover tas och skickas till laboratorium.

–  Då kan vi se om det vi gjorde föregående kväll var bra, kommenterar Mikael Arman.

Labbrapporter i all ära – på plats på bygget finns ett livs levande laboratorium i form av Roger Carlsson.

– Det ska vara lagom mycket vatten, säger han och sticker vant ner fingret i gruscementblandningen.

7-8 procent är lagom, är det riktigt torrt och varmt behövs kanske tio procent, förklarar han.

– Man får ha fingertoppskänsla, kletar det för mycket är det för blött – det är som att göra bulldeg, ler han.

Fräsen har en vattentank fram och kan vattna under fräsningens gång, räcker inte detta kallar Roger Carlsson in ”vattentunnorna”,

– Vi drar på med vatten direkt.

Han har använt metoden på flera projekt och fanns med redan vid starten 2009.

– Det är roligt att jobba med något som är lite annorlunda, att få vara först med något nytt – vi är faktiskt helt ensamma om det här, säger Roger Carlsson.

Han tror att det finns många tänkbara användningsområden för metoden, inte minst för Trafikverket.

– Jag tror att den passar utmärkt för att motverka spårbildning, det är ju något som Trafikverket kan utvärdera med tanke på nollvisionen.

Den lagom blöta betongen får sedan brinna och den kaka som gjuts ska vara impermeabel (ogenomtränglig), den ska därför inte kunna suga åt sig vatten.

–  Porerna i betongen täpps till vilket gör att betongen inte fryser sönder då den inte suger vatten, förklarar Mikael Arman.

Inslaget av infracrete ska dessutom leda till att betongen tål en högre töjning bättre. 

–  Vi behöver därför inte såga sprickanvisningar i betongen.

När fräsningen är klar tar hyveln vid, sedan är det vältarnas tur.

– Allt arbete sker med GPS, för att få rätt höjder, säger Mikael Arman.

Till sist läggs åtta centimeter bärlagergrus på betongkakan.

– Det är en ren säkerhetsåtgärd, säger Mikael Arman.

KC-pelarna i backen är en okänd faktor, om det till exempel blir ojämna sättningar mellan de bra och de dåliga pelarna skulle betongen kunna spricka.

– Risken finns att pelarna är sämre än vi tror, därför lägger vi på ett extra bärlager, då slår sprickorna inte upp genom asfalten, jämna sättningar leder inte alls till samma problem, säger Mikael Arman.

T-schakt ska lägga ut totalt 460 ton cement/infracrete och 7 000 ton grus, tanken är att färdigställa nästan 3 000 kvadratmeter per natt i tre nätter.

Arbetet är kantat av olika provtagningar, borrkärnor tas upp och provtrycks, vattenhalten kontrolleras och siktkurvor tas.

– Vi måste hela tiden veta hur materialet beter sig, säger Mikael Arman.

T-schakt påbörjade sitt arbete en måndag, redan på onsdagen ska de vara färdiga, därefter kan Svevia komma in och asfaltera vägen som sedan ska öppnas för trafik.

–  Nu får vi en styv överbyggnad med utbredd last så att de befintliga KC-pelarna kan ta upp lasten, säger Mikael Arman.

T-schakt är en förening där delägarna är maskinentreprenörer som oftast inte åtar sig egna jobb utan kör för större byggbolag.

Infracrete har dock blivit något av en specialitet och Mikael Arman hoppas att Trafikverket får mersmak efter Jällauppdraget.

– Metoden är jättebra även vid spårbildning, säger han.

När trafiken är tung och tät bildas spår i varje lager ända ner till terrassen, något som en styv konstruktion som en betongplatta med infracrete skulle förhindra, hävdar han.

– Det vore kul att prova till exempel på en 2+1-väg där trafiken kör i samma spår.

Han konstaterar att många nybyggen ofta har en rätt tunn överbyggnad som riskerar att bli spårig.

– Metoden lämpar sig också väl för hårda ytor i till exempel hamnar eller på terminaler, överallt där det finns tung trafik.

– Vi ser också ett behov om, eller kanske snarare när, maxlasten på det allmänna vägnätet höjs till 74 ton.

———————————————————————————————

Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube

Mer om: Reportage | T-schakt


Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom

Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Avancerad dubbeldekorering

KraussMaffei visade unik dubbeldekorering med IMD och IML, på Fakuma.

De bygger megaanläggning för logistik

Viared utanför Borås får ett rejält tillskott av logistikyta när den 83 000 kvadratmeter stora terminalen står klar.

De gör "Skitrent" i Malmö

I mars startade två 20-åriga killar städbolaget Skitrent efter att ha tröttnat på äckliga restaurangtoaletter.

Berendsens vd kan bli Årets VD

JEC Group kungör ny ledning

Eric Pierrejean efterträder.....

Detta är en av världens bästa arbetsplatser

Nyhetsbrev

Sweco pusslar i Skåne

Japaner får stororder från Boliden

Första månaden med eldrift på Jutlandica

Stena Jutlandica ska gå på el mellan Danmark och Sverige. Nu har man kört en månad i skarpt läge.

Kubal anmäld för miljöbrott

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har lämnat in en polisanmälan om aluminiumsmältverket Kubikenborg Aluminium, Kubal, i Sundsvall har gjort sig skyldigt till miljöbrott.

Plus

Växla värmen rätt

Många företag vill ta vara på värme från olika processer och värmeväxlare är därför ett vanligt inslag hos de flesta. Det finns många olika typer att välja mellan och det är inte alltid lätt att veta vad man behöver och vad man bör tänka på inför köpet.

Starka avyttrar fabriksbetong

Fortsatt ökad försäljning för Volvo CE

God efterfrågan på flertalet marknader gör att Volvo CE i hög grad medverkar till att Volvogruppen gör sitt hittills starkaste resultat för tredje kvartalet.

Premiär mot förpackningsindustrin

Wemo Automation AB visade nya Xpacker, på Fakuma.

Recipharm lägger inte ner i Höganäs

Förra året meddelande bolaget att de bommar igen företagets anläggningar i Höganäs och Stockholm. Nu kommer nya besked.

Risk för brist på PA66 fram tills 2021

Situationen är komplicerad och kommer så förbli ett bra tag till. 

Lyckat hållbarhetsinitiativ till Göteborg

3

Dubbdäcksforskare står på sig

Samtliga påståenden om felaktigheter tillbakavisas.

Ludo Gielen ny VD för Schoeller Allibert

Rekordsiffror för ballast

Ballastproduktionen ökade med tio miljoner ton 2017 och produktionen är nu uppe i en nivå som enligt SGU är den största på nästan 30 år.

Dags för ABB Ability Tour

Plus

Sill på bordet kräver avancerad process

För att vi ska få sill på bordet krävs en processindustri med doseringssystem för starkt koncentrerade, ibland farliga vätskorna, blandningskärl och system med säkerhetsventiler om högt tryck skulle uppstå i processen. Vi har besökt sillfabriken.

Norrlands Miljövård blev Årets städföretag

Årets städföretag är ett helt nyinstiftat pris som delas ut av Almega Städföretagen, Fastighetsanställdas Förbund och Kommunalarbetareförbundet. Inspira, Norrlands Miljövård och HSB Städ hade nominerats till finalen som hölls den 18 oktober i samband med den av Almega arrangerade Stora städbranschdagen.

Verktyg för Smart Fabrik

Ny VD i Smurfit Kappa

Hon skrev bästa avhandlingen

Fler logopeder för bättre strokerehab

Snabbspår lyfter Hansa

Rusning efter Interrail-kort

Ny marknadschef

Hållbart för medvetna

Rättschef till E-hälsomyndigheten

Nya elbussar till Ale

Automatiserar i Lomma

Tiptapp överklagar

Global Handwashing Day 15 oktober

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.195