23948sdkhjf
Logga in eller skapa för att spara artiklar
Få tillgång till allt innehåll på Nordiske Medier Newsroom

Ny teknik för busstrafik

Bussarna leder stort när det gäller andel fordon som kör fossilfritt på de svenska vägarna – Hur blir det framöver med fler elfordon och självkörande fordon, det diskuterades på ett seminarium i Visby under Almedalsveckan.

Ny teknik kan göra kollektivtrafiken mer flexibel samtidigt som den kan bli billigare att driva och bättre för resenärerna. Självkörande bussar börja dyka upp och det talas till och med om att fullstora bussar inom en nära framtid kan köra tätt efter varandra där bara den första bussen möjligen har en förare, så kallad platooning.

Men vilken slags energi ska driva bussen? I dag är i det närmaste all stadstrafik i Sverige fossilfri och allt fler elbussar börjar dyka upp. Det här dryftades i ett seminarium under Almedalsveckan arrangerat av Sveriges Bussföretag och Bil Sweden. 

- I städer blir det el, nyttan av elbussen i städer är offantligt stor och vi kan flytta fler människor med de nya stora elbussarna i tätare trafik. Med el minskar bullret men viktigast av allt är att elbussarna i städerna frigör biobränslet till andra sektorer inom transportbranschen, sa Anders Berger, director public affairs AB Volvo.

Kommer det fler förarlösa bussar inom den närmaste framtiden? undrade Anna Grönlund, vice vd Sveriges Bussföretag och moderator under seminariet.

- Jag tror vi får se förarlösa bussar först i depåer, inte på Korsvägen i Göteborg eller vid Norra bantorget i Stockholm. Så i framtiden hämtar bussen själv upp föraren vid depån och när passet är klart lämnar föraren bussen vid samma depå där bussen sedan tar hand om sig själv, sa Anders Berger.

På längre sikt kommer busstågslösningar, så kallad platooning. Då kan många bussar kopplas ihop i virtuella tåg, de kör tätt efter varandra vilket öka kapaciteten och förtätar trafiken så att resenärerna i städerna kan strunta i tidtabellen: När man ska åka går man till busshållplatsen och snart kommer nästa buss.

El i all ära, men hur går det med övriga alternativ?

- Hållbarhet, elektrifiering och digitalisering är det som gäller just nu. Scania erbjuder det bredaste utbudet för kollektivtrafiken, vi har el, samtliga biobränslen och bränsleceller kommer inom kort, vår bredd visar att vi kan göra något här och nu när det gäller klimatpåverkan och miljö, sa Henrik Dahlsson, ansvarig för hållbara transporter på Scania. Han fortsatte:

- Det handlar väldigt mycket om el och de stora förväntningarna som finns med eldrift. Men det finns flera begränsningar med eldrift: Med snabbladdning vid ändhållplatserna kan bussen köra med små batterier och får plats med fler passagerare. Omvänt blir det med nattladdning vid depåerna, då krävs stora batterier i bussen vilket stjäl plats från passagerarna. Därför kommer elbussen att köra i stadskärnorna, i förortstrafik och regiontrafik blir det svårt, och då blir det biobränslealternativen som kommer att fungera.

Branschgiganten Nobina har totalt 2500 bussar som rullar i den svenska kollektivtrafiken. Ännu är de få elbussar, men desto fler drivs av biogas, runt 800 och 400 med biodieseln HVO som hotas av nya EU-regler inom kort.

- Vi får allt större erfarenhet av eldrift och det vi sett hittills är att det funkar. Vi kör elbussar i Ängelholms stadstrafik där det gått riktigt bra. I städerna börjar elen bli konkurrenskraftig även ekonomist, det känns riktigt roligt, sa Jonas Kempe, marknadschef på Nobina Sverige.

Hans bolag är också del av det autonoma projektet i Kista där två små självkörande bussar kör sedan i vintras. Projektet delfinansieras av en fastighetsägare eftersom det finns ett behov av att skapa en bro till den vanliga kollektivtrafiken. Projektet har givit en rad insikter, enligt Jonas Kempe:

- Bussarna i Kista kan inte uppfatta polismans tecken. Bussen stannar visserligen, men sedan kör den inte igen hur än polisen viftar. Den lärdomen tar vi med oss in i nästa kliv i höst då vi ska ut i den riktiga trafiken i Barkarby.

Just Barkarbystaden lovar bli ett mycket intressant projekt ifråga om eldrift men framför allt autonom drift. Det bygger på ett partiöverskridande samarbete som under seminariet representerades av Kristoffer Tamsons (M), trafiklandstingsråd i Stockholms Läns Landsting och Claes Thunblad, (S), ordförande i kommunstyrelsen i Järfälla kommun där Barkarby ligger.

- Något stort håller på att hända här: Bygga och tänka stadsplanering, digitalisering och kollektivtrafik, det leder till att vi skapar ett samhälle där kollektivtrafiken finns med redan från starten, sa Kristoffer Tamsons. Han fortsatte:

- Vår utmaning är att hitta upphandlingsmodeller där vi politiker inte lägger oss i valet av bränsle och annan teknik. Vi får förmodligen bara se eldrift och autonoma fordon när vi klarat av att bygga rätt förutsättningar. Modellen som jag, Claes och Nobina hittat i Barkarby är ett exempel på sätt att agera som andra gärna får ta efter.

Kristoffer Tamsons upplever att ett stort problem är att lagstiftningen inte hänger med, exempelvis när det gäller de självkörande minibussarna i Kista.

- Lagstiftningen behöver göras om, men det händer så litet, sa Kristoffer Tamsons.

- Jag avrundar åt Kristoffer med att säga att vi helt enkelt får tvinga fram den lagstiftning som krävs. 2025 kör vi sex små självkörande bussar i Barkarby och till det kommer tre BRT-bussar som ska knyta an till tunnelbanan i Hjulsta i väntan på att tunnelbanan så småningom byggs ut till Barmarbystaden, sa Claes Thunblad.

Han pekade också på det faktum att samhälsbyggnadsbranschen satsar så litet på forskning och utveckling, FoU, en tror att projektet i Järfälla kan öppna för en ökad satsning. Tanken är att Barkarbystaden ska bli något av ett uppvisningprojekt som många i när och fjärran kommer att vilja besöka och titta närmare på för att lära sig mer.

Anna Grönlund noterade att mycket av det som sker i Sverige kallas testprojekt som ska utvärderas medan andra länder med samma teknik redan använder den kommersiellt. Varför är det så?

- Vi ska inte slå oss för bröstet, vi är långt, långt efter andra länder i Europa på det här området. Sverige är bra på att ta fram ny teknik och att genomföra pilotprojekt, sedan är det stopp av någon anleding, sa Anders Berger.

- Onekligen en bra fråga varför det är så här, varför vi inte kommer loss. Vissa trösklar behöver sänkas för att få ut tekniken, samtidigt måste fler aktörer bli bättre på att hitta fungerande affärsmodeller, sa Henrik Dahlsson.

BREAKING
{{ article.headline }}
0.063