"Jag önskar att forskningsministern vore mer insatt"

| Av Lisa von Garrelts | Life Science Sweden | Tipsa redaktionen

Mer pengar och mer grundforskning. Så sammanfattar professor Bengt Winblad vad som måste till för att vi ska lyckas lägga hela alzheimerpusslet. Andra länder springer om Sverige och politikerna förstår inte varför.

– Det behövs pengar till grundforskning. Det finns pengar men de öronmärks av regeringen till andra ändamål och det blir inget kvar till denna viktiga del av forskningen.

Bengt Winblad är oroad över utvecklingen i Sverige och hur vi från att ha varit en världsledande forskningsnation nu blir omsprungna av andra länder som satsar på den basala forskningen.

– Regeringen är inte med i matchen, det känns som att de inte förstår hur viktigt detta är. Vi har både en forskningsminister och en innovationsminister och jag skulle önska att de vore mer insatta i vårt fält.

Det har gått många år sedan professor Bengt Winblad började sin karriär. Först som doktorand inom patologi, sedan som kliniker med geriatrik som specialitet. Idag är han ett mycket välkänt namn inom demensforskningen både nationell och internationellt och hans forskargärning på området de senaste trettio åren har många gånger prisats. Han var även den som på 80-talet startade det världsberömda Kungsholmsprojektet. Mycket har hänt sedan 1970-talet då Bengt Winblad gjorde entré inom demensforskningen och han har sett pendeln svänga många gånger.

– Från första början byggde diagnostiken av alzheimer på patologi. På 1980-talet svängde det till att bli en rent klinisk diagnos, baserad på kliniska symtom. Men nu är pendeln återigen tillbaka i det patologiska synsättet där diagnos kräver onormala värden av beta-amyloid och tau, berättar Bengt Winblad.

Från början gjordes fynden av onormala plack först efter döden. I dag har sätten att ställa diagnos utvecklats mycket. Med hjälp av PET-kamera och biomarkörer i cerebrospinalvätska kan diagnosen ställas allt tidigare. Den tidiga diagnostiken är avgörande för att kunna utveckla nya läkemedel mot alzheimer. Men även grundforskningen är viktig påpekar Bengt.

– Tack vare grundforskningen vet vi idag mycket mer om varför nervceller dör i förtid. Grundforskningen ger oss kunskap och kompetens kring en rad helt avgörande led som all läkemedelsutveckling måste gå igenom. Vi vet vilka försöksdjurserier vi måste igenom. Vi vet hur man testar tillgänglighet och passage av olika barriärer. Detta kräver så mycket kunskap, pengar och forskning och det förstår inte dagens politiker. Fortfarande vet vi dock inte fullt ut vad den bakomliggande orsaken till Alzheimers sjukdom är. De muskler eller finansiella medel som skulle behövas för denna fortsatta viktiga forskning saknas i dagens akademiska miljö.

För forskningen kring alzheimer är speciell. Sjukdomen är långdragen, effektstorleken av de preparat som testas är relativt låg och många patienter behöver inkluderas i studier under en mycket lång tid. Dessutom är flera av de potentiella läkemedelskandidater som kommer fram dyra att framställa. Summorna blir enorma.

– Det finns andra medel än statlig finansiering men investerare är ofta kortsiktiga och vill se resultat av sina satsningar. Stegen innan man kan börja testa kandidater på människa är många och enormt kostsamma. Bara att testa toxikologin för en molekyl kostar mångmiljonbelopp och de pengarna har varken akademin eller små biotechbolag.

Men Bengt Winblad är trots allt hoppfull. En nationell plan för det mesta som rör demenssjukdomar är nyss framtagen. Vård, utredning och forskning – allt behöver preciseras i den nationella planen och för varje forskningsområde måste inkluderas en specifikation på hur mycket pengar man är beredd att satsa varje år.

– Detta skulle innebära mycket. Det skulle signalera till läkemedels- och biotechbolagen att vi är ett land som tar ansvar. Om det är synligt att staten står för kostnaderna för grundforskningen så skulle bolagen våga ägna sig åt att ta fram djur- och cellmodeller. Men det krävs så klart att staten förstår vikten av att satsa på grundforskning.

Demenssjukdom engagerar och det går inte många dagar mellan löpsedlarna i kvällspressen som basunerar ut budskap om nya rön och frågor om botemedel är inom räckhåll. Många undrar varför det tar sådan tid. Men Bengt menar istället att det har gått fort.

– Allt viktigt tar tid och vi har kommit långt på ganska kort tid. Man kan inte jämföra med cancerforskningen som i många år har bedrivit forskning och därför hunnit långt i utveckling av nya behandlingar. Vi har forskat på detta relativt kort tid, sedan 1970-talet, och har redan första generationens läkemedel. Vi har otroligt många idéer, diagnostiken utvecklas hela tiden med hjälp av biomarkörer och vi har bland annat lärt oss att hitta mer homogena patientgrupper för läkemedelsstudier.

Sverige har varit ett föregångsland för studier kring biomarkörer i cerebrospinalvätska och i utvecklandet av PET-diagnostiken. Och inom en överblickbar framtid kommer vi kunna ha tekniker för att på ett säkert sätt hitta biomarkörer i blod. Men att höja rösten om en generell screening av den äldre befolkningen varnar Bengt för.

– Att screena en hel befolkning är inte ett rimligt scenario. Landsting rustade för den belastningen finns inte. Däremot kan vi i framtiden kanske tänka oss en screening av människor som redan genomgått någon typ av selektion, till exempel baserat på hereditet eller kliniska symptom.

Mer om: Demens | forskning


Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom

Kommentarer

Ulf Schröder
Kan inte annat än hålla med - har man det jobbet borde man ha tillbringat en del av sitt liv inom FoU på något universitet.
- nåt som fullständigt saknas med nuvarande bemanning....
Tragiskt, var ordet, sa Bull

Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

De kan få Nobelpriset

Genom analyser av en stor mängd data förutspår analysföretaget Clarivate analytics varje varje år vilka som ska tilldelas årens Nobelpris. Tre forskare pekas ut som tänkbara till priset i fysiologi eller medicin.

Peggy Rothe från Leesman till Facility Nordic-dagen

Roboten fixar käket – med precision

Nööjd är nöjd

Drop in om lokalvårdaren som ville upp och lyckades

Går från Coor till Newsec

Nyhetsbrev

Leksaksjätten köper in sig i 3d-verksamhet

Granskning av preventivmedels-app klar

Lagom stor multiplog

Siljum Mekan presenterar ännu en multiplog – 4 000 X-line ska passa maskiner i storleken L50- L60.

Rapsolja sänker utsläppen

Byggsektorn bland de bättre inom kompetensutveckling

Bygg- och fastighetssektorn hör till de bättre vad gäller kompetensutveckling bland privatanställda tjänstemän.

Ett ökat utflöde med nästan 50 %

Svenska företag investerar utomlands som aldrig förr.

ECJ ropar något för högt

Enligt European Cleaning Journal visar en svensk forskningsstudie att lokalvårdare är en av de yrkesgrupper som kan ha ökad risk att få MS (multipel skleros). Detta är dock något som studiens försteförfattare Dr Anna Hedström förnekar.

Skoogs fixar bränsle till gruvverksamhet

Kompakt arm på ny klippare

Ystamaskiner kommer att premiärvisa nya Spearhead Twiga Kompakt 360 på Elmia Lantbruk.

Miljonregn till Stadsmiljöavtal

Trafikverket fördelar 825 miljoner kronor till cykel- och kollektivtrafik via 12 nya stadsmiljöavtal - avtalen ska borga för hållbart resande i framtiden men de har också kritiserats av bland andra bussbranschen.

Samarbete för smartare användande av elnätet

Plus

EU-kritik mot Alstom-Siemens

Den planerade jättefusionen mellan Alstom och Siemens har stött på patrull i EU – men Alstoms vd Henri Poupart-Lafarge säger att planerna på ett samgående fortsätter som vanligt.

Tre som kan bli Årets Städföretag

Sydafrikansk gruva satsar svenskt

Sabic släpper tekniska plaster till Clariant

Möjliggör för Clariant att etablera ett nytt bolag.

Ny metod ger säker diagnos för Alzheimer 

Tåligare plogar

En ny svepform ska få snön att rulla bättre i Drivex nya plogar som dessutom fått smalare spetsfunktion och fjädrade skärhållare.

Total släpper fabriker till Ineos

Ica lanserar designerkasse

AR och VR blir snart vardagsmat

Ny chans att lyssna till Jesper Low

Tips för att bli en bättre ledare

Toppchefen på Ica berättar om könsbytet

Lämnar Göteborg för Arendal

Miljösatsning ger resultat

Först ut på Facility Nordic-dagen

Drop in-seminarie: Dags att städa upp i patriarkatet

Stärker sin position i Nordamerika

Praktikertjänst värvar från Capio

Gruvdäck ska stå pall

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.16