23948sdkhjf

"Jag önskar att forskningsministern vore mer insatt"

| Av Lisa von Garrelts | Life Science Sweden | Tipsa redaktionen

Mer pengar och mer grundforskning. Så sammanfattar professor Bengt Winblad vad som måste till för att vi ska lyckas lägga hela alzheimerpusslet. Andra länder springer om Sverige och politikerna förstår inte varför.

– Det behövs pengar till grundforskning. Det finns pengar men de öronmärks av regeringen till andra ändamål och det blir inget kvar till denna viktiga del av forskningen.

Bengt Winblad är oroad över utvecklingen i Sverige och hur vi från att ha varit en världsledande forskningsnation nu blir omsprungna av andra länder som satsar på den basala forskningen.

– Regeringen är inte med i matchen, det känns som att de inte förstår hur viktigt detta är. Vi har både en forskningsminister och en innovationsminister och jag skulle önska att de vore mer insatta i vårt fält.

Det har gått många år sedan professor Bengt Winblad började sin karriär. Först som doktorand inom patologi, sedan som kliniker med geriatrik som specialitet. Idag är han ett mycket välkänt namn inom demensforskningen både nationell och internationellt och hans forskargärning på området de senaste trettio åren har många gånger prisats. Han var även den som på 80-talet startade det världsberömda Kungsholmsprojektet. Mycket har hänt sedan 1970-talet då Bengt Winblad gjorde entré inom demensforskningen och han har sett pendeln svänga många gånger.

– Från första början byggde diagnostiken av alzheimer på patologi. På 1980-talet svängde det till att bli en rent klinisk diagnos, baserad på kliniska symtom. Men nu är pendeln återigen tillbaka i det patologiska synsättet där diagnos kräver onormala värden av beta-amyloid och tau, berättar Bengt Winblad.

Från början gjordes fynden av onormala plack först efter döden. I dag har sätten att ställa diagnos utvecklats mycket. Med hjälp av PET-kamera och biomarkörer i cerebrospinalvätska kan diagnosen ställas allt tidigare. Den tidiga diagnostiken är avgörande för att kunna utveckla nya läkemedel mot alzheimer. Men även grundforskningen är viktig påpekar Bengt.

– Tack vare grundforskningen vet vi idag mycket mer om varför nervceller dör i förtid. Grundforskningen ger oss kunskap och kompetens kring en rad helt avgörande led som all läkemedelsutveckling måste gå igenom. Vi vet vilka försöksdjurserier vi måste igenom. Vi vet hur man testar tillgänglighet och passage av olika barriärer. Detta kräver så mycket kunskap, pengar och forskning och det förstår inte dagens politiker. Fortfarande vet vi dock inte fullt ut vad den bakomliggande orsaken till Alzheimers sjukdom är. De muskler eller finansiella medel som skulle behövas för denna fortsatta viktiga forskning saknas i dagens akademiska miljö.

För forskningen kring alzheimer är speciell. Sjukdomen är långdragen, effektstorleken av de preparat som testas är relativt låg och många patienter behöver inkluderas i studier under en mycket lång tid. Dessutom är flera av de potentiella läkemedelskandidater som kommer fram dyra att framställa. Summorna blir enorma.

– Det finns andra medel än statlig finansiering men investerare är ofta kortsiktiga och vill se resultat av sina satsningar. Stegen innan man kan börja testa kandidater på människa är många och enormt kostsamma. Bara att testa toxikologin för en molekyl kostar mångmiljonbelopp och de pengarna har varken akademin eller små biotechbolag.

Men Bengt Winblad är trots allt hoppfull. En nationell plan för det mesta som rör demenssjukdomar är nyss framtagen. Vård, utredning och forskning – allt behöver preciseras i den nationella planen och för varje forskningsområde måste inkluderas en specifikation på hur mycket pengar man är beredd att satsa varje år.

– Detta skulle innebära mycket. Det skulle signalera till läkemedels- och biotechbolagen att vi är ett land som tar ansvar. Om det är synligt att staten står för kostnaderna för grundforskningen så skulle bolagen våga ägna sig åt att ta fram djur- och cellmodeller. Men det krävs så klart att staten förstår vikten av att satsa på grundforskning.

Demenssjukdom engagerar och det går inte många dagar mellan löpsedlarna i kvällspressen som basunerar ut budskap om nya rön och frågor om botemedel är inom räckhåll. Många undrar varför det tar sådan tid. Men Bengt menar istället att det har gått fort.

– Allt viktigt tar tid och vi har kommit långt på ganska kort tid. Man kan inte jämföra med cancerforskningen som i många år har bedrivit forskning och därför hunnit långt i utveckling av nya behandlingar. Vi har forskat på detta relativt kort tid, sedan 1970-talet, och har redan första generationens läkemedel. Vi har otroligt många idéer, diagnostiken utvecklas hela tiden med hjälp av biomarkörer och vi har bland annat lärt oss att hitta mer homogena patientgrupper för läkemedelsstudier.

Sverige har varit ett föregångsland för studier kring biomarkörer i cerebrospinalvätska och i utvecklandet av PET-diagnostiken. Och inom en överblickbar framtid kommer vi kunna ha tekniker för att på ett säkert sätt hitta biomarkörer i blod. Men att höja rösten om en generell screening av den äldre befolkningen varnar Bengt för.

– Att screena en hel befolkning är inte ett rimligt scenario. Landsting rustade för den belastningen finns inte. Däremot kan vi i framtiden kanske tänka oss en screening av människor som redan genomgått någon typ av selektion, till exempel baserat på hereditet eller kliniska symptom.

Mer om: Demens | forskning


Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom

Kommentarer

Ulf Schröder
Kan inte annat än hålla med - har man det jobbet borde man ha tillbringat en del av sitt liv inom FoU på något universitet.
- nåt som fullständigt saknas med nuvarande bemanning....
Tragiskt, var ordet, sa Bull

Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Här finns jobb – om du städar naken

Plus

EU-krav digitaliserar kollektivtrafiken

1 december 2019 träder en ny EU-förordning i kraft, som syftar till att säkerställa att samtliga medlemsländers trafikdata är tillgänglig genom så kallade nationella åtkomstpunkter.

Plus

På tröskeln in i nästa rum

Alla Caterpillarmaskiner ska DNA-märkas

"Vår förhoppning är att fler följer efter så det blir en branschstandard."

Sex av åtta återvinningsmål för förpackningar uppfyllda

Sverige klarar sex av åtta nationella materialåtervinningsmål för förpackningar och tidningar, visar statistik från Naturvårdsverket för 2017.

Breddar utbudet genom förvärv

Nyhetsbrev

En avmattning står för dörren

Ingår samarbetsavtal med Pichano

Nya coala är träffsäkrare

Vill skapa urban testbädd för drönare

För att drönartrafiken ska kunna öka behövs en infrastruktur i luftrummet. Nu görs en förstudie till en testbädd.

Allergivänliga hundar minskar inte risken för barnastma

Rena sängkläder levereras till lägenhetsdörren

Berendsen Textil i unik service till hyresgästerna i Turning Torso.

FTI digitaliserar ÅVS

I ett pilotprojekt testar FTI just nu en interaktiv skärm i anslutning till en återvinningsstation.

24 dog i oktobertrafiken

Svensk tar över i Esko

Enklare tågresor i sikte

Det kommer att bli lättare att resa med tåg i Europa – detta efter att förslag från Miljöpartiet antagits av EU-parlamentet.

Klinkerföretaget ska vässa entreprenörerna

Ett nytt nätverk ska göra det enklare att handla upp murverksentreprenörer.

Samarbete räddar prylar och kläder till välgörenhet

Forskarens råd: byt spray mot skum

Ledare: Var finns den vuxne i rummet?

Alla pratar om blocköverskridande lösningar, men när det kommer till kritan är det polarisering som gäller.

Metsä Board ökar kapaciteten

Folket gillar nätjournaler

Patienter är positiva till att kunna läsa sin journal på nätet. Det visar en omfattande nationell enkätstudie som letts från Uppsala universitet.

Mångmiljonsatsning i Närke

Ny topp till Getinge

Coca Cola fick rätt mot norsk läsk

Inte redo för extremregnen

Arla Plast nya vd

Från Iran till Uppsala

Utökade indikationer för RA-läkemedel

Kylskåp för minskat matsvinn

Hiv-2 allvarligare än man trott

Ny styrman för Coloplast

MS-läkemedel in i förmånen

AI och läkare gör ofta olika val

Berntsson ny vd för Plastal Group

Gasdriven dammbekämpning

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.253