23948sdkhjf

"Jag önskar att forskningsministern vore mer insatt"

| Av Lisa von Garrelts | Life Science Sweden | Tipsa redaktionen

Mer pengar och mer grundforskning. Så sammanfattar professor Bengt Winblad vad som måste till för att vi ska lyckas lägga hela alzheimerpusslet. Andra länder springer om Sverige och politikerna förstår inte varför.

– Det behövs pengar till grundforskning. Det finns pengar men de öronmärks av regeringen till andra ändamål och det blir inget kvar till denna viktiga del av forskningen.

Bengt Winblad är oroad över utvecklingen i Sverige och hur vi från att ha varit en världsledande forskningsnation nu blir omsprungna av andra länder som satsar på den basala forskningen.

– Regeringen är inte med i matchen, det känns som att de inte förstår hur viktigt detta är. Vi har både en forskningsminister och en innovationsminister och jag skulle önska att de vore mer insatta i vårt fält.

Det har gått många år sedan professor Bengt Winblad började sin karriär. Först som doktorand inom patologi, sedan som kliniker med geriatrik som specialitet. Idag är han ett mycket välkänt namn inom demensforskningen både nationell och internationellt och hans forskargärning på området de senaste trettio åren har många gånger prisats. Han var även den som på 80-talet startade det världsberömda Kungsholmsprojektet. Mycket har hänt sedan 1970-talet då Bengt Winblad gjorde entré inom demensforskningen och han har sett pendeln svänga många gånger.

– Från första början byggde diagnostiken av alzheimer på patologi. På 1980-talet svängde det till att bli en rent klinisk diagnos, baserad på kliniska symtom. Men nu är pendeln återigen tillbaka i det patologiska synsättet där diagnos kräver onormala värden av beta-amyloid och tau, berättar Bengt Winblad.

Från början gjordes fynden av onormala plack först efter döden. I dag har sätten att ställa diagnos utvecklats mycket. Med hjälp av PET-kamera och biomarkörer i cerebrospinalvätska kan diagnosen ställas allt tidigare. Den tidiga diagnostiken är avgörande för att kunna utveckla nya läkemedel mot alzheimer. Men även grundforskningen är viktig påpekar Bengt.

– Tack vare grundforskningen vet vi idag mycket mer om varför nervceller dör i förtid. Grundforskningen ger oss kunskap och kompetens kring en rad helt avgörande led som all läkemedelsutveckling måste gå igenom. Vi vet vilka försöksdjurserier vi måste igenom. Vi vet hur man testar tillgänglighet och passage av olika barriärer. Detta kräver så mycket kunskap, pengar och forskning och det förstår inte dagens politiker. Fortfarande vet vi dock inte fullt ut vad den bakomliggande orsaken till Alzheimers sjukdom är. De muskler eller finansiella medel som skulle behövas för denna fortsatta viktiga forskning saknas i dagens akademiska miljö.

För forskningen kring alzheimer är speciell. Sjukdomen är långdragen, effektstorleken av de preparat som testas är relativt låg och många patienter behöver inkluderas i studier under en mycket lång tid. Dessutom är flera av de potentiella läkemedelskandidater som kommer fram dyra att framställa. Summorna blir enorma.

– Det finns andra medel än statlig finansiering men investerare är ofta kortsiktiga och vill se resultat av sina satsningar. Stegen innan man kan börja testa kandidater på människa är många och enormt kostsamma. Bara att testa toxikologin för en molekyl kostar mångmiljonbelopp och de pengarna har varken akademin eller små biotechbolag.

Men Bengt Winblad är trots allt hoppfull. En nationell plan för det mesta som rör demenssjukdomar är nyss framtagen. Vård, utredning och forskning – allt behöver preciseras i den nationella planen och för varje forskningsområde måste inkluderas en specifikation på hur mycket pengar man är beredd att satsa varje år.

– Detta skulle innebära mycket. Det skulle signalera till läkemedels- och biotechbolagen att vi är ett land som tar ansvar. Om det är synligt att staten står för kostnaderna för grundforskningen så skulle bolagen våga ägna sig åt att ta fram djur- och cellmodeller. Men det krävs så klart att staten förstår vikten av att satsa på grundforskning.

Demenssjukdom engagerar och det går inte många dagar mellan löpsedlarna i kvällspressen som basunerar ut budskap om nya rön och frågor om botemedel är inom räckhåll. Många undrar varför det tar sådan tid. Men Bengt menar istället att det har gått fort.

– Allt viktigt tar tid och vi har kommit långt på ganska kort tid. Man kan inte jämföra med cancerforskningen som i många år har bedrivit forskning och därför hunnit långt i utveckling av nya behandlingar. Vi har forskat på detta relativt kort tid, sedan 1970-talet, och har redan första generationens läkemedel. Vi har otroligt många idéer, diagnostiken utvecklas hela tiden med hjälp av biomarkörer och vi har bland annat lärt oss att hitta mer homogena patientgrupper för läkemedelsstudier.

Sverige har varit ett föregångsland för studier kring biomarkörer i cerebrospinalvätska och i utvecklandet av PET-diagnostiken. Och inom en överblickbar framtid kommer vi kunna ha tekniker för att på ett säkert sätt hitta biomarkörer i blod. Men att höja rösten om en generell screening av den äldre befolkningen varnar Bengt för.

– Att screena en hel befolkning är inte ett rimligt scenario. Landsting rustade för den belastningen finns inte. Däremot kan vi i framtiden kanske tänka oss en screening av människor som redan genomgått någon typ av selektion, till exempel baserat på hereditet eller kliniska symptom.

Mer om: Demens | forskning
Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom
Kommentarer (1)
Startsidan just nu

Sårläkningsbolaget går mot klinik

Klaravik passerar miljarden

Efter en tillväxt på mer än 50 procent passerade Klaravik en omsättning på en miljard kronor på sina auktioner under 2018.

Väganalys i hög fart

Enbart i Sverige mäts cirka 80 000 kilometer väg varje år. Nu presenteras teknik som gör informationsinsamlingen betydligt snabbare.

Uppsalabyggare växer genom förvärv

Trosan som vet vad du gör

En trosa som läser av hur mycket du läcker och vad du gör just då – Smarta textilier och teknik som läser av dina rörelser ger helt nya möjligheter för kvinnor att bli kvitt sin inkontinens.

”Det gäller att säga stopp"

I 16 år har Mikael Andersson varit föreläsare och inspiratör. För publiken berättar han om mod, normalitet och motivation. Åhörarna får med sig en känsla av att ingenting är omöjligt. Men hur gör han själv för att ta sig genom svårigheter?

Nyhetsbrev

Trelleborg blir majoritetsägare i kompositbolag

Se filmen från Örebro

Håll koll på vibrationerna

Verktygen har utvecklats i många hänseenden, den skyddsutrustning som finns används dock för sällan konstaterar Bosch.

Sju av tio tar sig inte tid

Vidtar yrkeshantverkare de säkerhetsåtgärder som krävs? Inte enligt en undersökning som Bosch låtit göra. De svenska hantverkarna verkar dessutom vara sämst i klassen.

Asfaltjobb för 50 miljoner

Hållbar Europanyhet från Ed

Kartläggning delas i öppen databas

Mer sortering i Norrvidinge

Genom förvärvet av Sortab Mark och Sorteringstjänst utvidgar Norrvidinge sin verksamhet till Blekinge och södra Småland.

Mer tunneljobb för Bravida

Bravida har tagit hem ytterligare ett installationskontrakt i miljardklassen för Förbifart Stockholm.

Skärpt lag mot organhandel föreslås

Frankrike nästa för Steelwrist

Steelwrists internationella expansion fortsätter nu med etableringen av ett eget bolag strax utanför Paris.

Nästa vecka drar det igång

Om mindre än en vecka slås dörrarna upp till premiären av Fokus Hjälpmedel på Prioritet Serenek arena i Göteborg. "Den typen av möte som vi arrangerar har saknats i västra Sverige".

NCC bygger depå

Bajsmolekyl skapar ny plast

IFS: Serviceföretagen behöver omdanas

Tre stora utmaningar väntar, enligt IFS, servicesektorn under 2019: att få ut maximalt värde av teknikinvesteringar, kompetenskrisen och kundupplevelsen.

Dahl Sverige möblerar om

Sjöberg ny vd för Stromma

Peab får jobb i Uppsala

Ny teknik för diabetiker

Ny affärsområdeschef på Veidekke Anläggning

”Uber skattefuskar”

Minskat intresse för italiensk utrustning

Misstänkt smittspridning kom inte från gruva

Lucka 22 - titta här

Sulapac i avtal med Chanel

Industrin klarar inte kundernas krav på drifttid

Lucka 20 - vem där?

Fortsatt optimism inom industrin

Lucka 18 - öppna och se

Höjning vid årsskiftet

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.18