Krisläge för läkemedelsprövningar

| Av Lisa von Garrelts | Life Science Sweden | Tipsa redaktionen

Antalet startade läkemedelsprövningar i Sverige halverades mellan 2004 och 2016. Detta visar Forska Sveriges årliga lägesrapport.

Antalet startade läkemedelsprövningar i Sverige halverades mellan 2004 och 2016. Det kan bidra till att färre patienter får del av nya effektiva läkemedel. Det är oroväckande på många sätt, inte minst för att de som är 80 år eller äldre kommer att vara dubbelt så många om bara 23 år och de offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka, visar stiftelsen Forska Sveriges årliga lägesrapport.

– För att både förbättra vår hälsa och begränsa kostnaderna krävs ett ökat fokus på att förebygga sjukdomar, samtidigt som vi måste stärka forskningen och användningen av nya metoder för att få bättre behandlingsresultat, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska Sverige.

Lägesrapporten 2018 visar att de totala investeringarna i forskning och utveckling i Sverige har minskat från 3,9 procent av BNP år 2001 till 3,26 procent år 2016. Anledningen till nedgången är att företagens investeringar i forskning och utveckling, som andel av BNP, minskade med 25 procent under samma period. Det kan jämföras med Danmark som hade en ökning med 19 procent.

– För att klara utmaningarna inom vården och vara konkurrenskraftiga inom forskning och näringsliv, behöver vi bättre förutsättningar för både den akademiska och industriella forskningen. Att företag allt mer väljer att lägga sina läkemedelsprövningar i andra länder är ett mycket dåligt tecken, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Nedgången av prövningarna har uppmärksammats av ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson som i Ekot den 30e maj konstaterade att regeringen behöver göra mer för att antalet kliniska studier ska öka inom medicinsk forskning.

– Inför årets val är vi mycket uppmärksamma på vilka partier som satsar på såväl stärkt finansiering av medicinsk forskning som strukturella förändringar. Det krävs för att begränsa de stigande vårdkostnaderna samt öka medborgarnas hälsa och Sveriges välstånd, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Här hittar du  Lägesrapport 2018 – Sveriges satsningar på medicinsk forskning.



Håll dig uppdaterad med Mentor Newsroom

Kommentarer

Leif Erhardt
Vi har i vårt land en gedigen erfarenhet av att bedriva kliniska läkemedelsprövningar. De kliniker som deltar ligger i framkanten av terapiområdet och uppvisar bättre behandlingsresultat. Patienterna blir bättre kontrollerade, och läkare och annan vårdpersonal blir kunnigare och mer motiverade att ge optimal vård.


Redan för 5 år sedan visade en rapport från LIF att antalet prövningar sjunkit kraftigt i Sverige. Över 9 000 personer testade nya läkemedel 2005. År 2013 deltog bara drygt 1 300 personer – en minskning med 85 procent. Det är framför allt fas 1-studierna som minskat med nästan 90 procent. Denna trend är unik för Sverige och motsvaras inte av internationella data som tvärtom visar en ökning. En ny rapport från Forska Sverige visar att denna nedgång fortsätter och vi är nu ett U land vad gäller utvecklingen av nya läkemedel.

Enligt överenskommelsen om kliniska läkemedelsprövningar mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Läkemedelsindustriföreningen (LIF) är en förutsättning för att läkemedel ska kunna utvecklas att prövningarna sker inom sjukvården.

Varför ser vi då denna negativa utveckling när alla borde vara vinnare? Det är troligen flera faktorer som samverkar. Patienterna har blivit mer krävande och vill ha bättre information om vad prövningen innebär vilket påverkar rekryteringen. Protokollen har blivit betydligt mera komplicerade och därmed dyrare. Arbetsbelastningen på läkare har också ökat.

Den viktigaste faktorn är dock sannolikt att många landsting har infört byråkratiska enheter för att ta kontroll över denna verksamhet. Tidigare var det vanligt att man tecknade så kallade 0 avtal där prövningen inte ansågs inkräkta på sjukvården. Särskilt anställd personal (forsknings sköterskor m.fl.) tog hand om patienterna och läkarna utförde arbetet huvudsakligen utanför arbetstid. När många huvudmän såg möjligheterna att ta betalt för tjänster som egentligen inte var belastande för sjukvården steg kostnaderna drastiskt. Läkarna som var de ansvariga prövarna fann att man införde byråkratiska hinder och tog kontroll över budget och hur medel användes. Motivationen hos ansvariga prövare har till följd av detta sjunkit kraftigt. För många prövare var detta ett sätt att finansiera övrig forskning vid kliniken. Från att ha fungerat som entreprenörer med ansvar för budget och genomförande har de blivit underkastade kontroll av personer som ofta har föga insikt i denna verksamhet.

Någon enkel lösning på problemet finns inte. Huvudmännen borde i första hand stimulera läkare som vill delta i kliniska prövningar och avlägsna de hinder som byggts upp. Sannolikheten för detta är nog tyvärr låg och vi får glädja oss åt historiska studier vilka många har haft positiv inverkan på vår terapi. Det är bara i sagans land som förnuftet segrar.

Leif Erhardt Prof Emeritus

Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Midsommar på danska

Brasor, sång och stora festmåltider - Danskarnas svar på midsommar, Sankt Hans aften, innebär stor fest i hela Danmark, även gruppresearrangörer kan sikta på den helgen, läs här!

Fortsatt het maskinmarknad

Gott om jobb för maskinentreprenörerna - svårare att hitta rätt kompetens.

Regeringskansliet nöjt med Miab

Life science-veteran ny vd för UU holding

Kraftfull satsning inom AI

Nobina axar i Bussförar-SM!

Men bara någon vecka kvar har 349 bussförare genomfört uttagningsprovet till Bussförar-SM 2018 - Keolis leder fortsatt, men nu har Nobinas bussförare kört om Transdev till andraplatsen i anmälningsligen, läs mer här!

Nyhetsbrev

Kulturnatt i Tel Aviv

Allt värre bostadsbrist

Glappet mellan behovet av bostäder och det faktiska nybyggandet bli allt större, enligt Boverket.

Kroppskamera fortsätter i väst

Yaskawa nyanställer för ökad service

Finska finesser på mässan

Växellådan har flyttats bak på Veekmas RG281, en förändring som ska bland annat ska förbättra sikten i den finska hyveln och ge maskinen en mer optimal viktfördelning.

Mekanism som styr risk för MS identifierad

Svenskar är väderberoende

Få saker engagerar svenskarna så mycket som sommarvädret – Oro för dåligt väder får många att boka in semester på vädersäkra destinationer, läs om det här!

Större hytt på ny maskin

Den som sitter skönt jobbar bättre.  Det tror i alla fall Maskino som visade upp en ny Kubotagrävare med stor hytt och fjädrat säte. Företaget slog också ett slag för sitt nya koncept All inclusive.

Mångsidig arm från Ystamaskiner

Ystamaskiner har arbetat tätt tillsammans med tillverkaren och hann precis få med sig en redskapsarm för fem olika redskap. "Den görs bara för oss i Sverige".

Stabil maskin med högre tipplast

Smidigare snöröjning utlovas med Liebherrs nya hjullastare som  ska orka hålla emot även om snön är tung. "Bakhjulen följer med och när snön är tung slipper man att hela maskinen svänger".

Nya tunneltåget visat

Han ropade hem svarta grävaren

Maskinia avslöjar nu vem som vann auktionen och var Doosan DX140W-5 Black Edition numera hör hemma. "Jag blev mycket glad när jag såg att det var jag som till slut tog hem maskinen", säger vinnaren.

Volvo Car gör rejält miljölyft

Varje ny bil ska innehålla minst 25 procent återvunnen råvara från 2025, säger Andreas Andersson, analysingenjör på Volvo Car, till Plastforum.

Jättemixer för blöta massor

När en ny produkt ska lanseras räcker det ibland inte att få entreprenörerna att köpa den – beställarna måste också inse att den behövs, ett uppdrag Allu Sverige tagit på allvar.

Tigon ska ut i verkligheten

Steg IV-motor, drivna järnvägshjul och ett nytt styrsystem är några av finesserna på Huddigs nya serie 1260D. Företaget avslöjar också att Tigon ska testas i verkligheten nästa år.

Diskussionerna bekräftas kring fusion

Blixtrande nyheter från Ljungby

Ljungby Maskin gungar vidare, nu med bättre belysning – ett led i företagets säkerhetstänk. "Det är viktigt att synas bättre till exempel vid vägarbeten".

Satsar på innovativa energilösningar

Azita Shariati: Hållbarhet är lönsamt

200 miljoner till tvärvetenskap

Träfiberkomposit för 3D-utskrift

Krönika: AI i vården – naiv utopi eller självklar framtid?

Ny HR-chef på Apoteksgruppen

Axfood och Lidl naggar på Coop

Willys kommer till Söder

Billig nålkirurgi lika bra som läkemedel

Amazonstädning på gång

Kry tar in halv miljard

Gävle låter fler slåss om kakan

Pythagoras förvärvat norska Evcon

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.12