Det är många projekt som svenska politiker skulle vilja genomföra inom det diffusa begreppet samhällsbygge. Men ska statens budget gå till riskprojekt? Nej svarar nog de flesta, ändå har det varit fallet många gånger varför alternativa finansieringsformer har lanserats.
En av de finansieringsformer som många satt sitt hopp till är OPS, offentlig-privat samverkan, alltså en modell där både staten och det privata näringslivet är med och finansierar. Ett OPS-projekt som blivit ökänt är Nya Karolinska sjukhuset som fått många att vända finansieringsmodellen ryggen för gott, trots att det kanske inte finns något annat finansieringsalternativ för att alls kunna bygga ett sjukhus av den kalibern. Trafikforum frågade Per Thorstenson, vd för Arlanda Express om hur han ser på just OPS.
Arlandabanan är ju ett OPS-projekt, offentlig-privat samverkan eller hur?
- Alldeles riktigt och då förstår du att vi känner oss provocerade om någon får för sig att likna det här vid Karolinska sjukhuset – För det finns inga likheter alls.
Kan du förklara skillnaden?
- Risktagandet. Redan från början slog en rad internationella revisionsföretag fast att i det här projektet, Arlandabanan, finns ingen risk för skattebetalarna värda namnet. Med Karolinska är det tvärt om, risktagandet är betydande och det är en nota som skattebetalarna får plocka upp.
- Jag skulle vilja spetsa till det och säga att Arlandabanan är det enda riktiga OPS-projektet. Så är det inte med vare sig Nya Karolinska eller Öresundsbron, trots att den sistnämnda går bra i dag. Karolinska vet ju alla hur det är med men om bron skulle hamna på obestånd så landar risken hos de danska och svenska skattebetalarna.
Var felet att det var för få anbudsgivare till Nya Karolinska?
- Nej inte i det fallet. Även med tio anbudsgivare så är risken förflyttad från det privata bolaget till skattebetalarna som upplägget var. Det är det som är felet. Här tog det privata näringslivet risken. Får man en bra chans att tjäna pengar så ska man också ta ansvaret för eventuella förluster.
Hur ser du generellt på OPS som idé?
- Säg att du har någonting du verkligen vill göra samtidigt som du inser att oavsett vem som är finansminister så kommer du inte att kunna ta det via skattsedeln. Om då valet är att få det gjort över huvud taget, det vill säga som ett OPS-projekt eller inte alls, ja då är det attraktivt att göra det som ett OPS.
- Dock måste avtalet vara skrivet på ett sätt så att riskerna hamnar hos det privata näringslivet som jag nämnde tidigare. Precis som är fallet med vårt bolag, därmed är Arlanda Express ett klockrent exempel på hur ett OPS ska gå till.
I vilka fall ska vi ta till OPS i framtiden?
- Vi kan prova OPS för att genomföra projekt som vi verkligen vill ha men som inte kan finansieras på något annat sätt än med OPS. Så historiskt borde Hallandsås-tunneln ha varit ett OPS, som några kanske minns blev tunneln tio gånger dyrare än beräknat. När skattepengar ryker på det sättet så måste andra saker stryka på foten i form av någon skola eller ett sjukhus som inte blev byggt eller något annat inom välfärdssektorn.
- Men ingen pratar om de här dyra skattefinansierade projekten och det stör mig. Skulle jag driva ett projekt inom mitt företag som blev dubbelt så dyrt så skulle min styrelseordförande säga åt mig att göra reduktioner inom andra områden, ”för annars hjälper vi dig att göra dem”.
BREAKING