Ragn-Sells går ”all in” på cirkulär ekonomi
Av 
Sedan ett knappt år tillbaka arbetar Ragn-Sellskoncernen efter en ny strategi som siktar på en omställning mot cirkulär ekonomi. Initiativet till denna är till stor del Lars Lindéns, koncernchefen som tillträdde i augusti 2016.
- Bolaget är ju familjeägt, i tredje generationen. Fram till jag tillträdde hade Erik Sellberg varit både ordförande och koncernchef sedan 1994, men han önskade att släppa det operativa och endast fortsätta som ordförande, och det ledde fram till att jag rekryterades, säger Lars Lindén och fortsätter:
- Som ny gäller det ju att bilda sig en uppfattning om nuläget, analysera branschens och bolagets förutsättningar och inte minst hur omvärlden bedöms utvecklas på både kort och lång sikt. På våren 2017 drog vi igång ett strategiarbete och det blev sedan klart i juni samma år.
Cirkulär ekonomi
Det stod snabbt klart att grunden för den nya strategin skulle utgöras av idén om cirkulär ekonomi.
- Samhällsutvecklingen driver mot det, inte minst från politiskt håll. Men, cirkulär ekonomi är lite tveeggat som idé. Å ena sidan säger vi i branschen att det är vi som ska återvinna, återanvända och säkerställa att avfallet ska minska, bli renare etc. Samtidigt innebär cirkulär ekonomi att det inte primärt är avfalls- och återvinningsbranschen som ska lösa detta, såsom det hittills varit. Istället ska alla ta sitt samhällsansvar, alltså alla bolag och verksamheter, alla som idkar näring kan man säga. Det är de som ska lösa sin återvinningsfråga. Alla blir ju ”drabbade” av lagstiftning som driver mot cirkulär ekonomi, konstaterar Lars Lindén.
Men, om samhället hittills delegerat ut det här ansvaret till branschen, och nu istället ska ta ett större ansvar, vad betyder det för avfalls- och återvinningsbranschen?
- Precis, frågan ”vad ska branschen göra?” uppstår och man ser att cirkulär ekonomi både kan utgöra ett hot mot branschen och en möjlighet, konstaterar Lindén och tillägger att det framöver gäller att vara väldigt insiktsfull i vad branschen respektive samhället ska göra.
- Det blir en balansgång där vi idag inte vet hur det hela kommer att landa. Visionärt kan vi i alla fall konstatera att från en linjär ekonomi där avfallshantering gått ut på kvittblivning, så ska nu allt cirkulera tillbaka i nya kretslopp. Därmed är kvittblivningsfrågan ”borttrollad”, då ju avfall inte längre är avfall, utan en resurs som insats i en annan värdekedja. Detta är ju en väldigt lång resa, men den kommer att få bäring på branschen som sådan. Dagens definierade gränser kommer att bli suddigare, det som varit ett branschansvar blir ett kollektivt samhällsansvar och alla spelare måste förstå sin roll i detta, menar Lars Lindén.
Går ”all in”
Men vad innebär då detta konkret för Ragn-Sells?
- Vi har sagt att vår mission i den här omvälvningen är att vi inte bara anammar tänket som cirkulär ekonomi innebär, utan vi vill också se till att detta blir av. Väl medvetna om att begreppet som jag nämnde tidigare är tveeggat, så säger vi att Ragn-Sells går ”all in” på cirkulär ekonomi. Men, det gäller för oss att hitta vår roll i detta, säger Lars Lindén.
Vilken är då den?
- Vi har själva ställt oss frågan ”Vad ska vi ta på oss som företag?” Idag är vi verksamma i återvinnings- och avfallshanteringsbranschen och med det som utgångspunkt säger vi att alla lösningar i framtiden måste ha som målsättning att uppfylla de utmaningar vi står inför som mänsklighet. Allt hänger ihop, som strävan mot fossilfrihet, klimatfrågan i stort och strävan mot cirkulär ekonomi. Det som är riktigt viktigt är att något verkligen görs, så att detta inte slutar med någon form av regelverk och goda intentioner som det sedan inte blir något av i praktiken, säger Lars Lindén och fortsätter:
- Så det handlar egentligen om två roller, kan man säga. Dels att vara med och säkerställa att regelverken blir rätt och dels att säkerställa att vi gör rätt saker under tiden, innan regelverken är helt på plats. I det senare fallet lutar vi oss mot tre principer. Nummer ett är att allting handlar om den stora resursfrågan. Alla material och produkter vi i våra liv omges av kommer ju från planeten på något sätt. Vi säger då att en lösning som ska hjälpa målet att uppnå cirkulär ekonomi, måste innefatta att ersätta uttaget av jungfruliga råvaror. Varför? Bland annat är det otroligt energikrävande att utvinna ämnen ur jordskorpan, och processer för att konvertera naturresurser till produkter innebär också otroliga energiåtaganden. Så ska man hålla på med återvinning på riktigt, så måste man hitta lösningar som kortsluter detta med att man hela tiden måste använda jungfruliga råvaror.
Den andra principen är att varje lösning i framtiden som siktar på cirkulär ekonomi, den måste avgifta flödena.
- Vi måste se till att gifter tas bort och att de cirkulära flödena är giftfria. Lösningar som leder till nya avfallsproblem är inte acceptabla.
Den tredje principen har varit väldigt aktuell de senaste decennierna. Man tar grepp och initiativ som sedan visat sig vara grunden för diverse giftskandaler och annat. Man har deponerat massor eller exempelvis använt de som bullervallar, som sedan måste grävas upp och avgiftas. Lösningar som skjuter fram miljöskulderna till kommande generationer är inte heller acceptabla. Vi säger helt enkelt att givet att man tror på cirkulär ekonomi, så måste man hitta lösningar som uppfyller kraven på vad cirkulär ekonomi står för. Det är inte helt trivialt. Många av lösningarna i samhället idag, de flesta skulle jag säga, är linjära. De skapar gifter exempelvis, vi lägger på hög för framtida behandling och så vidare. Dessa beteenden och etablerade ”ways of working”, de är inte rätt helt enkelt. Det kan låta en aning filosofiskt, men det är ju själva grundbulten i cirkulär ekonomi, konstaterar Lars Lindén.
Vad satsar man på?
Vad kommer man då i egenskap av spelare i avfallshanterings- och återvinningsbranschen att satsa på framöver?
- Koncernen är indelad i tre affärsområden, eller ben. Recycling är ett stort sådant och det handlar i mångt och mycket om flöden som sedan länge finns i samhället, som plast, metaller och papper. Det är upparbetade flöden, etablerade värdekedjor och en marknad som är tämligen enkel att komma in på för den som vill. Det är oerhört konkurrensutsatt och marginalerna är därför en ständig fråga. Nyckeln till framgång här är att vara lite effektivare, lite snabbare och helt enkelt lite bättre än övriga. Det handlar i princip om att omsätta kapitalet snabbare, fler gånger, snarare än att jaga marginaler och lyckas det så ökar avkastningen. Detta är ett område där vi varit med länge, där vi är duktiga och som vi satsar 100 procent på, säger Lars Lindén.
Nästa affärsområde handlar om Treatment and Detoxing.
- Det finns alltid avfallsströmmar som är svåra eller omöjliga att återvinna som de är, utan som måste behandlas och avgiftas. Det kan vara jordmassor, askor med mera. Vi kallar det ”tricky waste” och i detta så finns det grundämnen från jordskorpan, exempelvis sällsynta jordartsmetaller. Att hitta effektiva metoder för att utvinna dessa är en utmaning både för oss och för branschen i stort, men det är ett område där vi är verksamma med ett tiotal anläggningar i Sverige och där vi investerar mycket kapital i utveckling av teknologi och etablering av ytor och anläggningar. Här kan vi konstatera att det behövs politisk omvälvning för att eliminera dagens förlegade styrmedel inom vissa områden, till exempel skatter, och inte minst att det tar väldigt lång tid att få de tillstånd som behövs, säger Lars Lindén.
Det tredje benet handlar om att hitta lösningar som är nya i form av joint ventures, industriell symbios, cross segments, nya lösningar och värdekedjor i samhället som leder till att avfallskedjorna hanteras på ett cirkulärt sätt.
- Det här är i sin linda och det är en lång resa vi har framför oss. Men, om femtio år kanske, så har de andra två benen i mångt och mycket omvandlats till cirkulära menar vi. Nu är kartan vit kan man säga och det gäller då att hitta de här lösningarna och positionera sig. Även om vi konstaterar att samhället ska lösa problemen, så är det inte rimligt att alla företag ska bygga sina egna återvinnings- och avgiftningsanläggningar och kanske egna system för allt. Någon måste hjälpa till och det är här återvinningsbranschen måste kliva in och skapa samarbeten i samhället så att man de facto ersätter jungfruligt material med återvunnet dito. Vi har ju begreppet overshoot day som visar att vi människor utnyttjar totalt sett 1,7 gånger de resurser som är hållbart på ett år. I Sverige handlar det om 4,2 gånger, och då är vår självbild att vi är duktiga på detta område… Vår livsstil är oerhört resurskrävande och det kan bara sluta med utarmning om inget görs.
Sticker ut hakan
Ett intryck är att Ragn-Sells ”sticker ut hakan” både oftare och längre än andra branschaktörer i debatten. Hur ser du på det?
- Det stämmer. I och med att vi har gjort den cirkulära ekonomifrågan till ”what makes us tick” så måste vi ju kommunicera detta. Vi vill bli betraktade som en ”thought leader” och ta på oss rollen att tillföra samhället något gott. Då måste man påverka, man måste ha kompetens och man måste ha viljan att göra detta. I slutet av dagen handlar detta om att få regelverken rätt. Fel regelverk skjuter ju hål på hela tänket och då måste man ut och påverka, debattera, man måste vara med i remissrundor, måste vara aktiv och jobba mot diverse myndigheter, kunder, branschorganisationer så att rösten blir hörd. Enda sättet är att vara proaktiv och synlig, konstaterar Lars Lindén.
- Ingen mår bra av diffusa regler. Vi är lite besvikna från Ragn-Sells sida kring de utlovade reglerna kring cirkulär ekonomi från EU. Det har inte kommit ut något konkret, utan det bara skjuts på framtiden hela tiden. Det blir svårare för oss att fatta beslut i olika frågor då. Det har bäring på hela branschen. Det blir kanske inte optimalt under tiden, och man agerar inte fullt ut som man vill för att man är motarbetad av gällande regelverk. Man måste påverka så att det blir rätt. Vi vill att det ska bli rätt och det kommer det också att bli med tiden, annars så kommer vi att stå inför enorma samhällsutmaningar med klimat- och naturresursfrågan, så är det, avslutar Lars Lindén.
Peter Olofsson