23948sdkhjf

Den viktiga frågan: Är det värt avfallet?

| Av Peter Olofsson | Recycling | Tipsa redaktionen

”Avfallsförebyggande handlar inte om avfall”, ett konstaterande som vid en första anblick kan verka motsägelsefullt men som efter lite funderande framstår som rätt självklart. Påstående kommer från slutrapporten för forskningsprojektet ”Från avfallshantering till avfallsförebyggande” som nyligen publicerats.

Slutrapportens hela titel lyder ”Avfallsförebyggande handlar om effektiv produktion och genomtänkt konsumtion – inte om avfall” och rapporten presenterar sju lärdomar från forskningsprojektet. Projektansvarig har varit Hervé Corvellec vid institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet.

Läs också: Framgångsrikt möte om avfall och kemikalier

- Projektet har pågått i fyra år och finansierats av Forskningsrådet FORMAS. Det är det hittills största samhällsvetenskapliga forskningsprojektet om avfall, säger han och fortsätter:

- Det var 2008 som ett avfallsdirektiv från EU slog fast att medlemsstaterna från 2013 ska ha antagit en plan för avfallsförebyggande. Utgångspunkten för vårt projekt har varit att vi ställde oss frågan ”Vad är det som händer när man ska förebygga avfall?”. Alltså, vad görs rent konkret, säger Hervé Corvellec.

Man började med att titta på olika initiativ kring avfallsförebyggande, sådant som fått priser och utmärkelser av olika slag.

- Det vi såg då var att det handlade mycket om kommunikation, att sprida budskap som ”det är viktigt att förebygga avfall, vi kan inte fortsätta med att avfallsmängderna ökar” och så vidare. Vi såg också exempel på initiativ kring att försöka göra saker effektivare, till exempel stora sjukhus som sett till att inte laga mat till patienter som är på operation och permission och alltså inte kan äta. Det är ju egentligen vanlig effektivisering kan man tycka, konstaterar Hervé Corvellec.

 Kräver en plats

Ganska snabbt kom man fram till att avfallsförebyggande kräver en plats.

Läs också: Suez förvärvar

- Man behöver någonstans att vara för att förebygga avfall. Jag brukar ibland säga: Varför finns det inget avfallsförebygganderum på Emporia i Malmö, eller i andra gallerior och köpcentra? Lite är det vad ReTuna i Eskilstuna försökt göra, men de ligger en bit utanför staden. Att avfallsförebygga måste bli en del av stadsrummet, menar vi. I Malmö drev till exempel VA Syd tillsammans med Sysav och Malmö stad projektet Returen. Där gavs en plats, och det är en viktig förutsättning menar Hervé Corvellec.

För sent

En insikt man kommit till i arbetet med rapporten är att det är för sent att fundera kring förebyggande när avfallet väl uppstått.

- När något har blivit avfall, då är det för sent att tala om avfallsförebyggande. Då återstår bara en god avfallshantering och det är inte samma sak. Avfallsförebyggande är därmed inte en avfallsfråga, precis rapportens titel säger. Avfallsförebyggande handlar istället om effektiv produktion och genomtänkt konstruktion av produkter, inte om avfall i sig. Har det blivit avfall är det för sent, säger Hervé Corvellec.

 Genomtänkt konsumtion

I gruppen som tagit fram rapporten pratar man gärna om en genomtänkt konsumtion som en väg till att förebygga avfall.

Läs också: Mer digital byggbransch ökar resurseffektivitet

- Med det menar vi en konsumtion som från början tar hänsyn till det blivande avfallet. Avgörande blir frågan ”Är det värt avfallet?” Om man vill förebygga avfall så är kanske det viktigaste att innan man köper eller på annat sätt tar emot nånting ställer sig frågan ”Är det värt avfallet, är detta något jag är beredd att stå för?”.

- Nyligen läste jag att en defition av avfall skulle kunna vara ”pryl + tid”. Det är precis rätt. Det börjar med en pryl, sedan går tiden och så blir prylen avfall. Varje gång man köper något tar man över ett ansvar för något som kommer att bli avfall och då bör man ställa sig frågan: Är det värt avfallet?, menar Corvellec och tillägger att många gånger är det inte värt avfallet som uppstår.

- Att konsumera ett kort nöje som ger upphov till avfall som kanske tar 100-tals år att bli av med (svårinsamlat, farligt, svårhanterat etc) är inte värt det.

 Förebygga är en reflektion

Så att förebygga är en reflektion innan man kommer in i produktions- och konsumtionsfasen.

- Det är redan då man ska ställa sig frågan: vad kommer det att bli av avfallet? Vi har myntat uttrycket avfallseffekt. Den beror dels på prylarna som man tagit över, dels på tillståndet för avfallshantering där man befinner sig. Här i Helsingborg sorteras till exempel en plastflaska på ett visst sätt. Men om vi bara tar oss över sundet så är vi inte lika säkra på vad som händer med flaskan där. Vet man inte det så kan man inte bedöma avfallseffekten, konstaterar Hervé Corvellec.

Läs också: Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

 

Traditionellt har vi människor alltid försökt att öka avståndet till vårt avfall, till exempel genom att anlägga soptippar utanför våra städer och liknande.

- Nu ser vi, bland annat som en följd av producentansvaret på förpackningar, tidningar, batterier och småelektronik, att folk blivit tvungna att komma lite närmare sitt avfall. Man måste tänka lite extra på det här, till exempel vid sortering. Vi har också tittat på ett exempel när man i Göteborg införde en viktbaserad avfallstaxa, samtidigt som man började med separat insamling av organiskt avfall. Det visade sig då att många reagerade över hur mycket man slängde. Även om det ekonomiskt bara handlade om ca 100 kronors lägre kostnade, så såg abonnenterna avfallet mer tydligt och påtagligt. Det talade till folk, helt enkelt, säger Corvellec och lägger till att när avståndet till avfallet krymper, så blir folk mer intresserade av att lyssna till exempelvis politiska förslag kring avfallsförebyggande och avfallshantering.

- Det är i vägskälet mellan att producera avfall eller inte som det går att förebygga avfall, så att öka närheten till avfallet är viktigt för att folk ska se det.

 Avfallsdeklaration

Ett sätt att göra detta skulle kunna vara att ta fram en slags deklaration och märkning för produkter som visar hur mycket avfall som produkten gett upphov till.

Läs också: EU-medborgaren genererar 480 kg avfall

- Vi har här inspirerats av vitvarumärkningen som finns. De flesta människor idag har inte klart för sig att en mobiltelefon som väger något hg, gett upphov till drygt 85 kg avfall (inklusive gruvavfall…) innan den är klar. I Sverige säger statistiken att varje person skapar ca 480 kg hushållsavfall, men om vi lägger till verksamhetsavfall och gruvavfall, så ger 10 miljoner svenskar upphov till ca 125 miljoner ton avfall. 12,5 ton alltså och var folk bara lite mer medvetna om detta så är det nog många som faktiskt skulle ställa sig frågan ”är det värt avfallet?” innan de konsumerar, säger Hervé Corvellec.

 Svårt skala upp

En sak man har lagt märke till är att när det kommer fram bra initiativ, så är det väldigt svårt att skala upp dessa.

- Vi ser eldsjälar, entusiaster, människor med bra idéer, men det är svårt att få det realiserat i större skala. Det finns kanske ingen eldsjäl på alla ställen, och det som görs är också projektdrivet. Vi har sett flera exempel på kommuner som driver projekt och får väldigt bra resultat, men sedan tar projektet slut, experterna lämnar och det är oklart vad som händer efteråt, konstaterar Hervé Corvellec och fortsätter:

- Det finns ett behov av att skala upp avfallsförebyggande, men det är svårt. Det finns också en stor fråga kopplat till det här: Vem ska finansiera? Är det rätt att göra det med avfallstaxan till exempel? Taxan kan användas för att finansiera information om avfallsförebyggande. Men om man som avfallsbolag kan finansiera sådant som kräver att man betalar hyra, personal, försäkringar etc med avfallstaxan är oklart och det är en rätt viktig fråga framöver.

 ”Lyft bort avfallsförebyggande från avfallshierarkin”

Rapporten är fritt tillgänglig och kan laddas ner här.

- Den är skriven på ett sätt som vi hoppas är fritt från ”akademisk jargong” för att den ska vara lätt att ta till sig, även för den som inte är specialist inom samhällskunskap, säger Hervé Corvellec och avslutar med en idé som kanske kan uppfattas som kontroversiell:

- Mitt förslag är att vi helt enkelt lyfter bort avfallsförebyggande från avfallshierarkin, då det ju inte handlar om avfall. Vi skulle egentligen behöva ha tre kategorier, nämligen förebyggande som nummer ett, insamling om avfall ändå uppstår som nummer två och som nummer tre sedan behandling som då kan delas upp i deponering, förberedelse för återanvändning/återbruk, återvinning med mera. Man skulle då göra förebyggande till ett tredje ben i en avfallspolicy som hittills bestått av två dito, avslutar Hervé Corvellec.

Peter Olofsson

 

Lyssna på Hervé Corvellec

Hervé Corvellec deltar på Recyclingdagen i Helsingborg den 26 april och talar om avfallsförebyggande. För mer info om konferensen, gå till www.recyclingdagen.se.

Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom
Kommentarer (1)
Startsidan just nu
Plus

Första Road Showen med Volvo Bussar

Volvo Bussar har åkt till kunderna för att visa upp sina nya turistbussar - de första helt nya från tillverkaren på drygt 20 år.

Översvämningar – ett växande och underskattat problem

– Missar vi översvämningsproblematiken i stadsplaneringen riskerar vi enorm kapitalförstöring då kommuner och medborgare investerar i fastigheter som blir osäljbara samtidigt som inga försäkringsbolag vill försäkra. Det hävdar Gunnar Svensson på Tyréns.

NCC bygger i Bydalen

Starkare lyft utlovas i nya Komatsun

Komatsu har kombinerat power shift och hydrostatdrift i nya hjullastarens steglösa växellåda – något som ska leda till snabbare och starkare lyft lovar tillverkaren.

Aldenius till Kollektivtrafikdagen

Elbussar vill många ha, men vilka är utmaningarna när den rena och ljudlösa tekniken införs? Forskaren Malin Aldenius tar upp elektrifieringens möjligheter men också utmaningar på Kollektivtrafikdagen i Solna 15 maj.

Transdev leder Bussförar-SM

Bussförar-SM 2019 har startat och just nu är det Transdev som kan redovisa flest anmälda bussförare – totalt hade 166 anmält deltagande 23 april.

Nyhetsbrev

Vibroplattor lyftes ut från Bauma på grund av Swepacs patent

Weber och Mikasa tog bort batteridrivna vibroplattor från sina montrar på Bauma sedan företagen uppmärksammats om att konstruktionerna kan innebära ett intrång i ett av Swepacs patent.

Hybricon förlorar Skellefteå

Avyttrar metakrylatverksamheten

Ny ekonomichef på Svevia

Tobias Bjurling har utsetts till ny ekonomi- och finanschef i Sveviakoncernen.

Många svenskar hittade till Bauma

Bäckströms lät tio pers åka ner tre dagar till Bauma – för att knyta kontakter och hålla sig ajour med nyheterna, men också för att göra affärer.

Finsk miljardsatsning på biodrivmedel

Svevia får tampas med Vänersnön i fyra år till

Plus

Framtidens trafikledning

IT-företagen Hogia blir allt större inom transportsektorn, inte minst inom persontrafikområdet – nu kommer allt fler smarta system som bygger en effektivare kollektivtrafik där operatörerna får ta över trafikledningen själva.

Nyckelfri grävare med 360-kamera som standard

Doosans nya 30-tonnare och ett par rejält uppgraderade smågrävare stod ut i den sydkoreanska tillverkarens Baumamonter.

Klart med stängning hos Stora Enso

Göteborgsmodell mot matsvinn blir Sverigemodell

Extrutec uppköpt av Iceva

Plus

Miljardinvestering snart i hamn

Smurfit Kappa har investerat cirka en halv miljard på en uppgradering av bolagets anläggning i Piteå. I maj installeras de sista delarna. Process Nordic har tittat närmare på hur det går.

Plus

Fullstor buss kör själv

Volvo testar sedan förra sommaren sin stora självkörande elhybridbuss - bussen är fortfarande på försöksstadiet men den klarar allt svårare uppgifter.

Plus

Tillväxt i sikte för Nobina

Sedan i höstas är Henrik Dagnäs ny vd för Nobina Sverige som är Sveriges största bussbolag – siktet är att växa ännu mer under kommande stora upphandlingar.

Epiroc slutför förvärv i Sydafrika

Skärpt skärning i Götene

Sveab i avtal med rentalföretag

Bussförare friades

Stenhårt sommarjobb

Lindstål till Stockholms Hamn

Ledare: Ur led är tiden

Kafferabatt minskar engångsmuggar

Svevia redo för Salas snöfall

Fastighetsbolag satsar på återbruk av vitvaror

Flergångspåsar för frukt och grönt

Svevia: "Det är en strategisk satsning"

Får utökat tillstånd för stamceller

Är ny vd för APL

Har mycket att berätta

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.63