23948sdkhjf

Den viktiga frågan: Är det värt avfallet?

| Av Peter Olofsson | Recycling | Tipsa redaktionen

”Avfallsförebyggande handlar inte om avfall”, ett konstaterande som vid en första anblick kan verka motsägelsefullt men som efter lite funderande framstår som rätt självklart. Påstående kommer från slutrapporten för forskningsprojektet ”Från avfallshantering till avfallsförebyggande” som nyligen publicerats.

Slutrapportens hela titel lyder ”Avfallsförebyggande handlar om effektiv produktion och genomtänkt konsumtion – inte om avfall” och rapporten presenterar sju lärdomar från forskningsprojektet. Projektansvarig har varit Hervé Corvellec vid institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet.

Läs också: Framgångsrikt möte om avfall och kemikalier

- Projektet har pågått i fyra år och finansierats av Forskningsrådet FORMAS. Det är det hittills största samhällsvetenskapliga forskningsprojektet om avfall, säger han och fortsätter:

- Det var 2008 som ett avfallsdirektiv från EU slog fast att medlemsstaterna från 2013 ska ha antagit en plan för avfallsförebyggande. Utgångspunkten för vårt projekt har varit att vi ställde oss frågan ”Vad är det som händer när man ska förebygga avfall?”. Alltså, vad görs rent konkret, säger Hervé Corvellec.

Man började med att titta på olika initiativ kring avfallsförebyggande, sådant som fått priser och utmärkelser av olika slag.

- Det vi såg då var att det handlade mycket om kommunikation, att sprida budskap som ”det är viktigt att förebygga avfall, vi kan inte fortsätta med att avfallsmängderna ökar” och så vidare. Vi såg också exempel på initiativ kring att försöka göra saker effektivare, till exempel stora sjukhus som sett till att inte laga mat till patienter som är på operation och permission och alltså inte kan äta. Det är ju egentligen vanlig effektivisering kan man tycka, konstaterar Hervé Corvellec.

 Kräver en plats

Ganska snabbt kom man fram till att avfallsförebyggande kräver en plats.

Läs också: Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

- Man behöver någonstans att vara för att förebygga avfall. Jag brukar ibland säga: Varför finns det inget avfallsförebygganderum på Emporia i Malmö, eller i andra gallerior och köpcentra? Lite är det vad ReTuna i Eskilstuna försökt göra, men de ligger en bit utanför staden. Att avfallsförebygga måste bli en del av stadsrummet, menar vi. I Malmö drev till exempel VA Syd tillsammans med Sysav och Malmö stad projektet Returen. Där gavs en plats, och det är en viktig förutsättning menar Hervé Corvellec.

För sent

En insikt man kommit till i arbetet med rapporten är att det är för sent att fundera kring förebyggande när avfallet väl uppstått.

- När något har blivit avfall, då är det för sent att tala om avfallsförebyggande. Då återstår bara en god avfallshantering och det är inte samma sak. Avfallsförebyggande är därmed inte en avfallsfråga, precis rapportens titel säger. Avfallsförebyggande handlar istället om effektiv produktion och genomtänkt konstruktion av produkter, inte om avfall i sig. Har det blivit avfall är det för sent, säger Hervé Corvellec.

 Genomtänkt konsumtion

I gruppen som tagit fram rapporten pratar man gärna om en genomtänkt konsumtion som en väg till att förebygga avfall.

Läs också: Suez förvärvar

- Med det menar vi en konsumtion som från början tar hänsyn till det blivande avfallet. Avgörande blir frågan ”Är det värt avfallet?” Om man vill förebygga avfall så är kanske det viktigaste att innan man köper eller på annat sätt tar emot nånting ställer sig frågan ”Är det värt avfallet, är detta något jag är beredd att stå för?”.

- Nyligen läste jag att en defition av avfall skulle kunna vara ”pryl + tid”. Det är precis rätt. Det börjar med en pryl, sedan går tiden och så blir prylen avfall. Varje gång man köper något tar man över ett ansvar för något som kommer att bli avfall och då bör man ställa sig frågan: Är det värt avfallet?, menar Corvellec och tillägger att många gånger är det inte värt avfallet som uppstår.

- Att konsumera ett kort nöje som ger upphov till avfall som kanske tar 100-tals år att bli av med (svårinsamlat, farligt, svårhanterat etc) är inte värt det.

 Förebygga är en reflektion

Så att förebygga är en reflektion innan man kommer in i produktions- och konsumtionsfasen.

- Det är redan då man ska ställa sig frågan: vad kommer det att bli av avfallet? Vi har myntat uttrycket avfallseffekt. Den beror dels på prylarna som man tagit över, dels på tillståndet för avfallshantering där man befinner sig. Här i Helsingborg sorteras till exempel en plastflaska på ett visst sätt. Men om vi bara tar oss över sundet så är vi inte lika säkra på vad som händer med flaskan där. Vet man inte det så kan man inte bedöma avfallseffekten, konstaterar Hervé Corvellec.

Läs också: EU-medborgaren genererar 480 kg avfall

 

Traditionellt har vi människor alltid försökt att öka avståndet till vårt avfall, till exempel genom att anlägga soptippar utanför våra städer och liknande.

- Nu ser vi, bland annat som en följd av producentansvaret på förpackningar, tidningar, batterier och småelektronik, att folk blivit tvungna att komma lite närmare sitt avfall. Man måste tänka lite extra på det här, till exempel vid sortering. Vi har också tittat på ett exempel när man i Göteborg införde en viktbaserad avfallstaxa, samtidigt som man började med separat insamling av organiskt avfall. Det visade sig då att många reagerade över hur mycket man slängde. Även om det ekonomiskt bara handlade om ca 100 kronors lägre kostnade, så såg abonnenterna avfallet mer tydligt och påtagligt. Det talade till folk, helt enkelt, säger Corvellec och lägger till att när avståndet till avfallet krymper, så blir folk mer intresserade av att lyssna till exempelvis politiska förslag kring avfallsförebyggande och avfallshantering.

- Det är i vägskälet mellan att producera avfall eller inte som det går att förebygga avfall, så att öka närheten till avfallet är viktigt för att folk ska se det.

 Avfallsdeklaration

Ett sätt att göra detta skulle kunna vara att ta fram en slags deklaration och märkning för produkter som visar hur mycket avfall som produkten gett upphov till.

Läs också: Debatt: Så kan Sverige ta vara på det värdefulla avfallet

- Vi har här inspirerats av vitvarumärkningen som finns. De flesta människor idag har inte klart för sig att en mobiltelefon som väger något hg, gett upphov till drygt 85 kg avfall (inklusive gruvavfall…) innan den är klar. I Sverige säger statistiken att varje person skapar ca 480 kg hushållsavfall, men om vi lägger till verksamhetsavfall och gruvavfall, så ger 10 miljoner svenskar upphov till ca 125 miljoner ton avfall. 12,5 ton alltså och var folk bara lite mer medvetna om detta så är det nog många som faktiskt skulle ställa sig frågan ”är det värt avfallet?” innan de konsumerar, säger Hervé Corvellec.

 Svårt skala upp

En sak man har lagt märke till är att när det kommer fram bra initiativ, så är det väldigt svårt att skala upp dessa.

- Vi ser eldsjälar, entusiaster, människor med bra idéer, men det är svårt att få det realiserat i större skala. Det finns kanske ingen eldsjäl på alla ställen, och det som görs är också projektdrivet. Vi har sett flera exempel på kommuner som driver projekt och får väldigt bra resultat, men sedan tar projektet slut, experterna lämnar och det är oklart vad som händer efteråt, konstaterar Hervé Corvellec och fortsätter:

- Det finns ett behov av att skala upp avfallsförebyggande, men det är svårt. Det finns också en stor fråga kopplat till det här: Vem ska finansiera? Är det rätt att göra det med avfallstaxan till exempel? Taxan kan användas för att finansiera information om avfallsförebyggande. Men om man som avfallsbolag kan finansiera sådant som kräver att man betalar hyra, personal, försäkringar etc med avfallstaxan är oklart och det är en rätt viktig fråga framöver.

 ”Lyft bort avfallsförebyggande från avfallshierarkin”

Rapporten är fritt tillgänglig och kan laddas ner här.

- Den är skriven på ett sätt som vi hoppas är fritt från ”akademisk jargong” för att den ska vara lätt att ta till sig, även för den som inte är specialist inom samhällskunskap, säger Hervé Corvellec och avslutar med en idé som kanske kan uppfattas som kontroversiell:

- Mitt förslag är att vi helt enkelt lyfter bort avfallsförebyggande från avfallshierarkin, då det ju inte handlar om avfall. Vi skulle egentligen behöva ha tre kategorier, nämligen förebyggande som nummer ett, insamling om avfall ändå uppstår som nummer två och som nummer tre sedan behandling som då kan delas upp i deponering, förberedelse för återanvändning/återbruk, återvinning med mera. Man skulle då göra förebyggande till ett tredje ben i en avfallspolicy som hittills bestått av två dito, avslutar Hervé Corvellec.

Peter Olofsson

 

Lyssna på Hervé Corvellec

Hervé Corvellec deltar på Recyclingdagen i Helsingborg den 26 april och talar om avfallsförebyggande. För mer info om konferensen, gå till www.recyclingdagen.se.



Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom

Kommentarer

Anna G
Avfallsförebyggande skulle fungera bättre om alla kommuner arbetade efter avfallshierkin praktiskt och inte betraktade allt som kommer innanför grindarna på en Återvinningscentral (ÅVC) som avfall. Det skulle behövas mer organisering för återbruk, t ex genom ökat samarbete med second hand-organisationer. Detta skulle underlätta för invånarna då de ofta inte har möjlighet eller kännedom om olika öppettider och köra runt till olika second hand-organisationer. I praktiken så körs oftast allt efter en rensning av t ex garage eller dödsbo till ett ställe och då blir allt betraktat som avfall på en ÅVC, om inte kommunen tagit initiativ till återbruk, vilket en del kommuner har. Detta skulle vara ett krav i kommunerna för att öka återbruket och inte betrakta hela eller i stort sett hela saker som avfall bara för att det körs till en ÅVC. I övrigt behövs det arbetas med beteendeförändring. "Skräp för den ena är guld för den andra."

Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Fortsatt ökad försäljning för Volvo CE

God efterfrågan på flertalet marknader gör att Volvo CE i hög grad medverkar till att Volvogruppen gör sitt hittills starkaste resultat för tredje kvartalet.

Premiär för lösning mot förpackningsindustrin

Wemo Automation AB visade nya Xpacker, på Fakuma.

El allt viktigare för NCC i Oslo

Minskade miljöutsläpp och sänkta driftkostnader är målet när NCC Infrastructure i Osloområdet nu fasar ut sina traditionella bilar – i fortsättningen är det eldrift som gäller.

Risk för brist på PA66 fram tills 2021

Situationen är komplicerad och kommer så förbli ett bra tag till. 

Recipharm lägger inte ner i Höganäs

Förra året meddelande bolaget att de bommar igen företagets anläggningar i Höganäs och Stockholm. Nu kommer nya besked.

Lyckat hållbarhetsinitiativ till Göteborg

Nyhetsbrev

3

Dubbdäcksforskare står på sig

Samtliga påståenden om felaktigheter tillbakavisas.

Ludo Gielen ny VD för Schoeller Allibert

Rekordsiffror för ballast

Ballastproduktionen ökade med tio miljoner ton 2017 och produktionen är nu uppe i en nivå som enligt SGU är den största på nästan 30 år.

Dags för ABB Ability Tour

Plus

Sill på bordet kräver avancerad process

För att vi ska få sill på bordet krävs en processindustri med doseringssystem för starkt koncentrerade, ibland farliga vätskorna, blandningskärl och system med säkerhetsventiler om högt tryck skulle uppstå i processen. Vi har besökt sillfabriken.

Norrlands Miljövård blev Årets städföretag

Årets städföretag är ett helt nyinstiftat pris som delas ut av Almega Städföretagen, Fastighetsanställdas Förbund och Kommunalarbetareförbundet. Inspira, Norrlands Miljövård och HSB Städ hade nominerats till finalen som hölls den 18 oktober i samband med den av Almega arrangerade Stora städbranschdagen.

Verktyg för Smart Fabrik

Ny VD i Smurfit Kappa

Konferens om Physical Asset Management

Nästa vecka arrangeras en konferens om underhållets centrala roll för att öka värdet som de fysiska anläggningstillgångarna genererar.

Efter kaoset: Postnord släpper stort åtgärdspaket

Så ska logistikjätten klara Black friday-anstormningen.

Getinge säljer skadeståndshotat bolag

Det är största byggföretaget i Sverige

Det är små förändringar på tio i topplistan över Sveriges största byggföretag.

Tågaffär värd 6 miljader

Brittiska järnvägsaktören Go-Ahead Nordic har vunnit sitt första tågkontrakt i Norge – affärens värde uppskattas till 5,8 miljarder norska kronor eller 6,3 miljarder svenska kronor.

ABB Sverige bildar Digital Operations

Digital Operations är en ny ABB-funktion för utveckling och leverans av digitala projekt och tjänster från företagets samtliga fyra divisioner.

Rototilt skippar mineraloljan

Rototilt byter ut mineraloljan mot egenproducerad helsyntetisk olja, ett byte som ska maxa tiltrotatorernas livslängd hävdar företaget.

Världsrekord för Veidekke

Veidekke har flest VDC-certifierade medarbetare i världen och ser en tydlig koppling mellan VDC och en effektiv byggprocess.

Hon skrev bästa avhandlingen

Satsning på bussförarutbildning

Fler logopeder för bättre strokerehab

Snabbspår lyfter Hansa

Rusning efter Interrail-kort

Ny marknadschef

Hållbart för medvetna

Rättschef till E-hälsomyndigheten

Nya elbussar till Ale

Automatiserar i Lomma

Tiptapp överklagar

Global Handwashing Day 15 oktober

Koldioxid - så tungt väger resmålet

EU-förslag: 35 % återvunnet i plastflaskor

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.136