Glesbygd på mellanhand

| Av Morgan Andersson | Entreprenad | Tipsa redaktionen

Det finns en storstadsfixering i såväl politik som mediabevakning. Därmed finns stor risk för ökad populism som åsidosätter glesbygdens behov och bidrar till ökade klyftor i relation till storstäderna. Det var ett av budskapen från före detta näringsminister Maud Olofsson på Stora Infradagen.

Maud Olofsson, som i dag fyller sin tid genom att bland annat vara ordförande i turistorganisationen Visita, ser en stor fara med den allt mer märkbara storstadsfixering som gör att glesbygden kommer allt mer på mellanhand.

– I dag är det tufft att driva företag i glesbygd. Bredbandet byggs ut, men det är långt ifrån alla som är uppkopplade, och det är svårt att driva företag utan uppkoppling. Ett annat problem är vägnätet, där underhållet försummats i åratal, särskilt för det enskilda vägnätet som är landsbygdens blodomlopp, sade den tidigare näringsministern bland annat.

Hon lyfte också fram de höjda arbetsgivaravgifterna som en faktor som slår hårt mot arbetsgivare i glesbygd.

Tre procent låter kanske inte mycket, men för många är det hela marginalen som försvinner. Om vi slår samman bland annat skattesystem, miljöbalk och klimatlag slår det hårt mot företagare utanför storstäderna, därför måste vi se helheten. Vi behöver en hållbarhet som är både ekonomisk, social och miljömässig, sade Maud Olofsson.

Maud Olofsson betonade också att de olika transportslagen måste hållas ihop och bilda fungerande flöden. Järnväg, väg, hamnar och flyg ingår samtliga i ett system som måste fungera och anpassas till varje del av vårt avlånga land.

Vi behöver också bättre underhåll, inte minst av det enskilda vägnätet, menade Maud Olofsson som nu också tycks mer öppen för privatfinansiering av infrastrukturprojekt än hon var som näringsminister.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth verkade, i varje fall i det här forumet, helt överens med Maud Olofsson. Han betonade bland annat att det inte går att enbart satsa på ny infrastruktur utan att kvaliteten måste vara hög även på befintliga vägar och järnväg.

Trafiksystemet är eftersatt, vi måste öka satsningarna på underhåll, och det får inte stå tillbaka för höghastighetståg och andra investeringar, sade Tomas Eneroth.

En som ser väldigt allvarligt på utvecklingen är Peter Haglund, sektionschef SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Bland annat ger han Maud Olofsson helt rätt i betydelsen av fungerande bredbandsuppkoppling för att samhället utanför storstäderna ska fungera. Samtidigt verkar han något tveksam till regeringens ambitioner för en fungerande infrastruktur i glesbygd.

Flyg är en viktig strukturell faktor där kommunerna nu tvingas betala underskottet på de små regionala flygplatserna. Det borde vara ett statligt ansvar, sade Peter Haglund som också ser en klar risk att den så kallade trafikplanen innebär att vägnätet kommer att förfalla i glesbygd om några år.

En mer radikal inställning presenterades av Mattias Frithiof, avdelningschef för samhällsplanering WSP.

Vi kan inte ha boende i varenda by. Vi måste ändra vår bild. Det kan inte finnas en bensinmack och Ica-butik överallt, sade han bland annat.

Niklas Nordström (S), kommunalråd i Luleå, gav några belysande exempel på hur de styrande i storstaden har ett sätt att tänka som visar väldigt liten eller obefintlig förståelse för livet i glesbygd eller till och med utanför storstäderna.
Bland annat har utbyggnaden av Luleå hamn drabbats av ett svårt bakslag i samband med stora begränsningar vid hanteringen av muddermassor. Ett på sitt sätt än värre exempel är de skärpta kraven för att bedriva gruvdrift i Kaunisvaara.

Om Pajala inte får ta fram den järnmalm som finns där kan jag inte säga att de boende där har en framtid, säger Niklas Nordström som också drar en parallell vad gäller möjligheten att bygga bostadshus.

När man ser alla bostadshus vid vattnet i Stockholms skärgård är det svårt att förstå varför man inte får bygga bostäder vid vattnet i Arjeplog där det finns tre gånger så många sjöar som invånare.

Niklas Nordström betonar att det krävs livskraftiga tätorter för att glesbygden ska leva, något som inte är en självklarhet i den kungliga huvudkommunen där besluten allt för ofta försämrar möjligheterna att överleva utanför storstäderna.

Bejaka styravgiter som fungerar och ta bort resten, exempelvis flygskatten.

Med dagens modell kommer vi aldrig ikapp infrastrukturskulden. Det är dags att tänka om. Ett sätt är att öppna för nödvändig låne- och samfinansiering med näringslivet,

Debatten om huruvida hela Sverige ska leva tycks med andra ord leva kvar på ungefär samma nivå som när Per Anders Örtendahl, Vägverkets stridbare generaldirektör under dryga tiotalet år under 1980- och 1990-talen, på grund av otillräckliga anslag, frågade sin regering vilken del av Sverige han skulle stänga av. Varken han eller hans efterträdare har fått något svar än.



Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom

Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

De kan få Nobelpriset

Genom analyser av en stor mängd data förutspår analysföretaget Clarivate analytics varje varje år vilka som ska tilldelas årens Nobelpris. Tre forskare pekas ut som tänkbara till priset i fysiologi eller medicin.

Peggy Rothe från Leesman till Facility Nordic-dagen

Roboten fixar käket – med precision

Nööjd är nöjd

Drop in om lokalvårdaren som ville upp och lyckades

Går från Coor till Newsec

Nyhetsbrev

Leksaksjätten köper in sig i 3d-verksamhet

Granskning av preventivmedels-app klar

Lagom stor multiplog

Siljum Mekan presenterar ännu en multiplog – 4 000 X-line ska passa maskiner i storleken L50- L60.

Rapsolja sänker utsläppen

Byggsektorn bland de bättre inom kompetensutveckling

Bygg- och fastighetssektorn hör till de bättre vad gäller kompetensutveckling bland privatanställda tjänstemän.

Ett ökat utflöde med nästan 50 %

Svenska företag investerar utomlands som aldrig förr.

ECJ ropar något för högt

Enligt European Cleaning Journal visar en svensk forskningsstudie att lokalvårdare är en av de yrkesgrupper som kan ha ökad risk att få MS (multipel skleros). Detta är dock något som studiens försteförfattare Dr Anna Hedström förnekar.

Skoogs fixar bränsle till gruvverksamhet

Kompakt arm på ny klippare

Ystamaskiner kommer att premiärvisa nya Spearhead Twiga Kompakt 360 på Elmia Lantbruk.

Miljonregn till Stadsmiljöavtal

Trafikverket fördelar 825 miljoner kronor till cykel- och kollektivtrafik via 12 nya stadsmiljöavtal - avtalen ska borga för hållbart resande i framtiden men de har också kritiserats av bland andra bussbranschen.

Samarbete för smartare användande av elnätet

Plus

EU-kritik mot Alstom-Siemens

Den planerade jättefusionen mellan Alstom och Siemens har stött på patrull i EU – men Alstoms vd Henri Poupart-Lafarge säger att planerna på ett samgående fortsätter som vanligt.

Tre som kan bli Årets Städföretag

Sydafrikansk gruva satsar svenskt

Sabic släpper tekniska plaster till Clariant

Möjliggör för Clariant att etablera ett nytt bolag.

Ny metod ger säker diagnos för Alzheimer 

Tåligare plogar

En ny svepform ska få snön att rulla bättre i Drivex nya plogar som dessutom fått smalare spetsfunktion och fjädrade skärhållare.

Total släpper fabriker till Ineos

Ica lanserar designerkasse

AR och VR blir snart vardagsmat

Ny chans att lyssna till Jesper Low

Tips för att bli en bättre ledare

Toppchefen på Ica berättar om könsbytet

Lämnar Göteborg för Arendal

Miljösatsning ger resultat

Först ut på Facility Nordic-dagen

Drop in-seminarie: Dags att städa upp i patriarkatet

Stärker sin position i Nordamerika

Praktikertjänst värvar från Capio

Gruvdäck ska stå pall

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.157