Glesbygd på mellanhand

| Av Morgan Andersson | Entreprenad | Tipsa redaktionen

Det finns en storstadsfixering i såväl politik som mediabevakning. Därmed finns stor risk för ökad populism som åsidosätter glesbygdens behov och bidrar till ökade klyftor i relation till storstäderna. Det var ett av budskapen från före detta näringsminister Maud Olofsson på Stora Infradagen.

Maud Olofsson, som i dag fyller sin tid genom att bland annat vara ordförande i turistorganisationen Visita, ser en stor fara med den allt mer märkbara storstadsfixering som gör att glesbygden kommer allt mer på mellanhand.

– I dag är det tufft att driva företag i glesbygd. Bredbandet byggs ut, men det är långt ifrån alla som är uppkopplade, och det är svårt att driva företag utan uppkoppling. Ett annat problem är vägnätet, där underhållet försummats i åratal, särskilt för det enskilda vägnätet som är landsbygdens blodomlopp, sade den tidigare näringsministern bland annat.

Hon lyfte också fram de höjda arbetsgivaravgifterna som en faktor som slår hårt mot arbetsgivare i glesbygd.

Tre procent låter kanske inte mycket, men för många är det hela marginalen som försvinner. Om vi slår samman bland annat skattesystem, miljöbalk och klimatlag slår det hårt mot företagare utanför storstäderna, därför måste vi se helheten. Vi behöver en hållbarhet som är både ekonomisk, social och miljömässig, sade Maud Olofsson.

Maud Olofsson betonade också att de olika transportslagen måste hållas ihop och bilda fungerande flöden. Järnväg, väg, hamnar och flyg ingår samtliga i ett system som måste fungera och anpassas till varje del av vårt avlånga land.

Vi behöver också bättre underhåll, inte minst av det enskilda vägnätet, menade Maud Olofsson som nu också tycks mer öppen för privatfinansiering av infrastrukturprojekt än hon var som näringsminister.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth verkade, i varje fall i det här forumet, helt överens med Maud Olofsson. Han betonade bland annat att det inte går att enbart satsa på ny infrastruktur utan att kvaliteten måste vara hög även på befintliga vägar och järnväg.

Trafiksystemet är eftersatt, vi måste öka satsningarna på underhåll, och det får inte stå tillbaka för höghastighetståg och andra investeringar, sade Tomas Eneroth.

En som ser väldigt allvarligt på utvecklingen är Peter Haglund, sektionschef SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Bland annat ger han Maud Olofsson helt rätt i betydelsen av fungerande bredbandsuppkoppling för att samhället utanför storstäderna ska fungera. Samtidigt verkar han något tveksam till regeringens ambitioner för en fungerande infrastruktur i glesbygd.

Flyg är en viktig strukturell faktor där kommunerna nu tvingas betala underskottet på de små regionala flygplatserna. Det borde vara ett statligt ansvar, sade Peter Haglund som också ser en klar risk att den så kallade trafikplanen innebär att vägnätet kommer att förfalla i glesbygd om några år.

En mer radikal inställning presenterades av Mattias Frithiof, avdelningschef för samhällsplanering WSP.

Vi kan inte ha boende i varenda by. Vi måste ändra vår bild. Det kan inte finnas en bensinmack och Ica-butik överallt, sade han bland annat.

Niklas Nordström (S), kommunalråd i Luleå, gav några belysande exempel på hur de styrande i storstaden har ett sätt att tänka som visar väldigt liten eller obefintlig förståelse för livet i glesbygd eller till och med utanför storstäderna.
Bland annat har utbyggnaden av Luleå hamn drabbats av ett svårt bakslag i samband med stora begränsningar vid hanteringen av muddermassor. Ett på sitt sätt än värre exempel är de skärpta kraven för att bedriva gruvdrift i Kaunisvaara.

Om Pajala inte får ta fram den järnmalm som finns där kan jag inte säga att de boende där har en framtid, säger Niklas Nordström som också drar en parallell vad gäller möjligheten att bygga bostadshus.

När man ser alla bostadshus vid vattnet i Stockholms skärgård är det svårt att förstå varför man inte får bygga bostäder vid vattnet i Arjeplog där det finns tre gånger så många sjöar som invånare.

Niklas Nordström betonar att det krävs livskraftiga tätorter för att glesbygden ska leva, något som inte är en självklarhet i den kungliga huvudkommunen där besluten allt för ofta försämrar möjligheterna att överleva utanför storstäderna.

Bejaka styravgiter som fungerar och ta bort resten, exempelvis flygskatten.

Med dagens modell kommer vi aldrig ikapp infrastrukturskulden. Det är dags att tänka om. Ett sätt är att öppna för nödvändig låne- och samfinansiering med näringslivet,

Debatten om huruvida hela Sverige ska leva tycks med andra ord leva kvar på ungefär samma nivå som när Per Anders Örtendahl, Vägverkets stridbare generaldirektör under dryga tiotalet år under 1980- och 1990-talen, på grund av otillräckliga anslag, frågade sin regering vilken del av Sverige han skulle stänga av. Varken han eller hans efterträdare har fått något svar än.



Håll dig uppdaterad med Mentor Newsroom

Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Seko tar sextrakasserier till AD

Byte i MTR-toppen

Dahlin och Oscarsson går till nya toppositioner inom MTR Norden – De tar hand om pendeltågen respektive tunnelbanan i Stockholms län.

Begagnathandel sparar material

Genom att handla begagnat på Blocket i stället för att köpa nytt kunde produktionen av bland annat 22 000 ton plast undvikas under 2017. Det visar en studie gjord av Blocket i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet.

Robot återvinner iPhone

Rekord för PACK POINT NORDIC

Artikeln uppdaterade med fler bilder.

Nio av tio ser nedskräpning som ett problem

Nyhetsbrev

Tillverkningsdata en outnyttjad resurs

Den svenska industrin lagrar allt större mängder data i maskiner och verktyg.

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Ett steg närmare cirkulär ekonomi

Närmare 100 MSEK till högskolan i Skövde

Vi har ett lyxproblem just nu

Ny färskvaruchef på Coop

Färska kryddor utan krukor

Muterande enzym bryter ner PET

Fabriksbyggda teknikschakt ska spara tid och pengar

Snabbare, billigare, säkrare och högre kvalitet. Det är de fyra huvudsakliga faktorer som gör att NCC etablerat en fabrik i Lettland där det i full produktion ska tillverkas ungefär 4 000 teknikschakt per år. Ett av de första projekt där modulerna används är byggandet av företagets nya huvudkontor i Solna.

Patienternas matavfall mals, rötas och blir biogas

Norrlands universitetssjukhus har införskaffat en avfallskvarn som ska mala 200 ton matrester om året. Det malda avfallet förvandlas sedan till biogas. Förutom miljövinsten innebär kvarnen att kökspersonalen slipper hantera tunga säckar med matavfall – och städa när säckarna går sönder.

Färre fallolyckor med judons hjälp

Varje år drabbas cirka 11 000 personer i Sverige av fallolyckor på arbetstid. Med hjälp av ett samarbete med Svenska Judoförbundet hoppas nu AFA Försäkring kunna förebygga och minska antalet fallolyckor på arbetsplatserna.

Plus

Olycka med svensk turistbuss

En turistbuss med 42 passagerare körde av vägen i Gooiseweg i Amsterdam, Nederländerna 18 april - Tre personer har skadats, bland dem föraren, läs om mer här!

23 dog på marsvägarna

Under mars i år omkom 23 personer i vägtrafiken – Det är sju fler än mars 2017, läs här om vilka trafikanter som är drabbas värst!

En skadad vid gruvolycka

Aftonbladet rapporterar om en olycka med frätande pulver i Garpenbergsgruvan i Dalarna.

Likheter mellan åderförkalkning och cancer

Blåser av tidigare Force Majeure

Plasternas roll i samhället

Plaster är ett omdebatterat material vilket ofta förekommer i samhällsdebatten, och då inte alltid som något positivt.

Får Silvias alzheimerpris för tidig diagnostik

Michael Schöll får Drottning Silvias pris till ung alzheimerforskare.

Blom frikänd

Utökat stöd till svensk biogas

Nu kommer Hemfrids app

Han har årets favoritbutik

Mouldex nya vd

Ny direktör på Coop

Plus

Nya lagen lurig

Hallå där: Ulf Haraldsson!

Almega vill ha hem-avdrag

Aukner ny vd för Nexans Sverige

Paulig samlar varumärken

Patent för Alzheimerbolag

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.11