Därför är isbrytarna viktiga för säkerheten
Isbrytarna har en viktig roll att spela i svensk infrastruktur. Sjötransporterna är viktiga för stora delar av industrin, för import och export. Då behöver svenska farvatten och hamnar vara tillgängliga året runt. Även om förra årets isvinter till största delen beskrivits som mild, med isfritt ända upp till Gävle, var den bitvis uppemot Kalix och Kemi på finska sidan svår.
– Det berodde på vindarna, som i grunda vatten pressade på isen, förklarar Dan Broström.
Isbrytarna har två huvudsakliga uppgifter, en är att bryta rännor. Idag bryter den gamla
| Isbrytarna Atle (1974), Frej (1975) och Ymer (1977) är byggda för att assistera handelssjöfarten i alla slags isar i Östersjön och i Bottniska viken. Ale (1973) är specialbyggd för Vänern och Oden (1988) är specialbyggd för forskning i polarmiljöer. |
isbrytaren Oden, som är byggd för polarforskning, bredast med 31 meter. Atle-
klassen bryter 24 meter. I Sjöfartsverkets rapport kring förnyelsen av isbrytarflottan pekas på behovet av nya fartyg som klarar av att bryta bredare än så. Nya fartyg byggs både längre och bredare, samtidigt som nya miljölagar gör att de utrustas med förhållandevis svagare motorer.
Det ökar behovet av isbrytarnas andra uppgift: assistansisbrytning. Det kan innebära att ligga precis framför ett fartyg som inte själv orkar ta sig igenom issörja, och i bland till och med bogsera fartyget. Det kan också handla om att ta loss ett fartyg som fastnat i isen. Svenska isbrytare bryter is även på internationellt vatten. Sjöfartsverket har samarbetsavtal för isbrytning med samtliga grannstater. Samarbetet med Finland är tätt.
| ISBRYTARFAKTA Sjöfartsverket ser till att alla svenska hamnar kan ha öppet året runt. Sjöfartsverket bryter is till havs och assisterar fartyg som har problem att komma fram. Isbrytarna ger handelsfartygen assistans genom att övervaka, dirigera, leda och bogsera. |