23948sdkhjf

Hon vill sänka språkkravet – trots högre kostnader

Många branscher har svårt att hitta personal, inte minst städbranschen. Men språkkravet sätter ofta käppar i hjulet. Eira Järvi, grundare av och ägare till Fix Cleaning Service i Göteborg, kämpar för en förändring.

I flera år har Eira Järvi försökt tala med såväl utbildningsföretag som kunder, kommuner och politiker.

– Vi måste sänka språkkraven för dem som kommit nya till Sverige. Massor av människor stängs ute från arbetsmarknaden samtidigt som vi säger att vi verkligen behöver arbetskraften. Vi har inte råd att ha det så.

Eira Järvi kämpar bland annat för att hennes anställda ska få språkundervisning i anslutning till jobbet – på företaget.

– Om läraren kommer till oss vid fyratiden kan 20 personer läsa svenska direkt efter jobbet. Idag måste samma 20 åka in till stan där undervisningen inte börjar förrän halv sex. Innan dess ska de hinna handla, hämta barn, laga middag… Det funkar ju inte.

Resultatet blir att många inte går till undervisningen och det har Eira Järvi full förståelse för.

Men nu ser hon ett litet ljus i tunneln. Utbildningsföretaget Lernia verkar kunna tänka sig att låta en lärare komma till Fix Cleaning Service en dag i veckan.

– Det är jättebra! Nu hoppas jag verkligen på det.

Var undervisningen ska ske är dock bara en liten del av problemet. Det stora problemet anser Eira Järvi vara de, i hennes perspektiv, alltför höga språkkraven.

Hon har tagit upp frågan med upphandlarna i de kommuner hennes företag arbetar och med politikerna, de som faktiskt kan ge direktiv om hur upphandlingarna ska göras. I förra veckan träffade hon två av Göteborgs moderata politiker som var positiva till att sänka språkkraven. Göteborg upphandlar för mer än 20 miljarder kronor varje år, varav städtjänster är en tämligen stor del.

– Det frågade om sänkta språkkrav gynnar mitt företag och jag sa att det tvivlar jag på. Ju sämre svenska min personal talar desto mer arbetsledning behöver de. Men det kan inte hjälpas, vi måste sänka kraven ändå.

Du har också sagt att det största problemet med offentliga upphandlingar är de låga priserna. Tror du kommunerna är beredda att betala för leverantörernas ökade kostnader för arbetsledningen?

– Nej. Ändå måste vi bestämma oss och ha en röd linje för hur vi ska få ut fler människor i arbete. Samhällsmässigt kan vi inte fortsätta att hålla så många utanför arbetsmarknaden.

Men ska företagen i en bransch som redan är pressad få ännu högre kostnader?

– Jag tror och hoppas på en utveckling. Jag har varit med länge och kan se att det sker, i alla fall i Göteborg. Där har de börjat ta referenser och försöker hitta andra kriterier än bara priset.

Och hur låga krav ska vi ha, städpersonalen måste ju kunna förstå säkerhetsdatablad och instruktioner?

– Naturligtvis måste man kunna lite svenska. Jag vet bara att vi inte kan fortsätta att ställa krav som utestänger folk från jobb i åratal. Det har vi inte råd med.

Kommentera en artikel (1)
Utvalda artiklar
Andra Nordiska Medier

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

3.3