Framtidsfokus på Kollektivtrafik SYD

| Av Thomas Dietl | RT-Forum | Tipsa redaktionen

Kollektivtrafik SYD bjöd på spännande framtidsspaning, synade konkreta trafikprojekt och lyfte trafiksäkerheten – Allt detta i Malmös Luftkastellet intill Öresund och dess mäktiga bro.

Bland de konkreta och pågående projekten synades den kommande BRT-liknande busslinjer i Helsingborg med arbetsnamnet Hex av Jonas Ströstedt, projektledare för HelsingborgsExpressen på Skånetrafiken.

- Tre delar är unika med HelsingborgEexpressen. Dels kommer den att bli helt elektrifierad – vi gör den alltså något bättre än MalmöExpressen för att vi ville tillföra något nytt. Dels gör vi något helt nytt med busshållplatserna och infrastrukturen, sa Jonas Strömstedt.

Eldriften för HelsingborgsExpressen består av en två snabbladdare vid den ena slutstationen och en laddplats för kortare laddning vid den andra slutstationen. Laddningen av bussarna kommer att ske vid särskilda reglerplatser.

- Här har vi färdiga planer för elanslutningarna, så många tillstånd som möjligt är förberedda så att vi kan köra igång i god tid före trafikstarten, sa Jonas Strömstedt. Så fort vi får tillstånden sätter vi igång anslutningsarbetena.

Till en början blir det tre linjer för Helsingborgsexpressen som det ser ut just nu. Linjelängden är 12 km och turtätheten ska vara minst 7,5 minuter vid rusningstrafik. Laddstolparna ska byggas i Dalhem på norra slutstationen och så i Råå i söder.

HelsingborgsExpressens bussar kommer att påminna om MalmöExpressen på så vis att det blir påstigning från alla dörrar. Fordonslängden är satt till 18 meter, alltså ledbussar men inga dubbelledbussar som i Malmö. Bussarna ska ha en livslängd lika lång som kontraktstiden för den som slutligen vinner upphandlingen.

Hur blir det med den övriga stadsbusstrafiken i Helsingborg?

- Alla bussar i Helsingborg körs fossilfritt, HelsingborgsExpressen på el och övriga bussar på grön biogas, sa Jonas Strömstedt. Men det blir ingen slide-in-buss som i Landskrona, i Helsingborg vill man inte ha några trådar i staden nämligen.

Annat är det i Rogalands fylke i Norge där politikerna också går i eldriftstankar sedan flera år. Det handlar om Bussvei Rogaland, ett BRT-system som ska knyta samman Stavanger, Sandnes och Sola. Sträckan blir 50 km och därmed Europas längsta BRT-system med trafikstart 2021.

Världens längsta BRT-linje finns i Jakarta, 134 km, följt av Bogota med 105 km. Bussvei Rogaland kommer att peta ner nuvarande Europaledande Istanbuls 48,3 km på listan och gå in som nionde längsta i världen vid trafikstarten.

Och det är just längden som gjort att man siktar på en trådbusslösning, med dagens batteriteknik skulle det krävas ett par ton batterier i bussarna och det begränsar antalet passagerare alldeles för mycket. Ingen fordonstillverkare har ännu levererat en batteribuss på 24 meter och enkelledbussarna anses inte tillräckligt utprovade i nuläget.

Många har använt Tesla som exempel på att det går att köra långt med ren batteridrift.

- Då ska vi jämföra att Tesla transporterar 5 personer med 510 kg batteri. Översatt till en buss som kan ta 60 passagerare så får plocka på 6000 kg batterier för att nå samma prestanda, sa PG Anderssson, Trivector, som arbetat med projektet i flera år som konsult.

Vad kan sägas om projektets storlek i pengar?

- Investeringen här landar på totalt 7 miljoner norska kronor. Det är ett mycket ambitiöst projekt med tre linjer som ska erbjuda åtta avgångar per timme på de två mest trafikerade, fyra på den tredje linjen. 30 procent av invånarna och 55 procent av arbetsplatserna i området finns utmed de planerade BRT-linjerna.

Utmaningen i Stavanger och de övriga städerna som ingår i projektet är den låga andelen kollektivresenärer. Bara 8 procent, resten av de 230000 invånarna i Norges oljehuvudstad åker egen bil.

- För att ändra på det blir det påkostad design på bussarna som föreslås vara 18-meters ledbussar och 24-meters dubbelledbussar, sa PG Andersson. Det ska bli ett tydligt långsiktigt kollektivtrafikutbud med hög kvalitet och pålitlighet som ska locka fler att åka med.

Varför bygger de inte spårväg i Rogaland?

- Det avgörs av hur stor kapacitet som kommer att krävas. Huvudsträckningen ska vara möjlig att konvertera till spårväg i ett senare skede, sa PG Andersson.

Någon som hoppas på fler spårvägar också i Sverige var Björn Silvén, informationschef på Stockholms Spårvägar samt aktör i intresseorganisationen Spårvägsstäderna.

- Det finns inga fordon som har den kapacitet som en spårvagn kan erbjuda, inte ens de allra största och mest påkostade BRT-systemen, sa Björn Silvén på Kollektivtrafik SYD där det uppstod en liten duell mellan honom och PG Andersson som för dagen satt på sig sin BRT-hatt.

- Om BRT genomförs till 100 procent så kan det mäta sig med spårväg till en lägre kostnad, sa PG Andersson. Problemet är att det fuskas med bussar, vissa satsar inte fullt ut när de lanserar sina BRT-system. Det måste få kosta, se till att bussarna får egna körfält, då blir det bra.

Hur det än är så byggs just nu ett nytt spårvägssystem i Lund och vissa diskussioner finns även i andra städer. När det gäller BRT är endast HelsingborgsExpressen på gång även om det också där finns städer med sådana planer, exempelvis Karlstad.

Ett hinder för BRT är den sega juridiska processen för att godkänna 24-metersbussar för kollektivtrafiken. Ännu kör MalmöExpressen bara på dispens eftersom Transportstyrelsen påstår att EU-regler inte tillåter längre bussar än 21 meter.

- Hur kan då den svenska myndigheten förklara att det kör massor av bussar som är längre än 21 meter i EU-landet Tyskland? Det har jag frågat dem om men ännu inte fått ett begripligt svar på det, sa PG Andersson.

Framtiden då. Ja, den är redan här, enligt Christer Ljungberg, vd för Trivector i sin framtidsspaning på konferensen.

- Kollektivtrafiken kommer inte att se ut som vi tänker oss den, förändringen har redan inletts med det som vi kallar mobilitet som en tjänst, sa han.

Men konstaterade också att många av politikerns ambitiösa klimatmål förhåller sig till faktiskt beslutade åtgärder: Gapet ökar, utsläppen ökar i stället för tvärt om.

- Bilen är alltjämt normen i Sverige, men kanske kan bilen bli framtidens cigarett, något som alla gjorde förr men som numera blivit sällsynt, sa Christer Ljungberg.

Mycket talar för att den utvecklingen är på gång, de unga tar körkort allt senare jämfört med läget för ett par decennier sedan. Och biltrafiken per person har minskat en liten aning även om totalsträckan har ökat på grund av befolkningstillväxten.

Kollektivtrafik SYD tog även upp trafiksäkerhet – Mats Hedfors från NTF berättade om organisationens omfattande arbete för att öka användadet av bussbältet som finns i alla bussar utom dem i stadstrafiken som har dispens.

- Där finns anledningar att tänka till, sa Mats Hedfors. Stadsbussarna har många stående passagerare eftersom det är billigare med stående än att köpa fler bussar. Numera är det också vanligt att barn åker linjetrafik till skolan, då ökar riskerna för dem med bussresan.

Ett sätt att säkra stadsbussar med stående passagerare är att sänka farten på fordonet. Något som Edeva har en generell lösning på med sin produkt Actibump som bokstavligen skakar om fartsyndare medan de laglydiga glider lugnt förbi.

- Vi kan visa att vårt system säker hastigheten på alla de platser där Actibump har installerats, sa Karin Wiklund, ansvarig för kommunikation och marknad på Edeva.

- Man behöver tänka trafiksäkerhet när det gäller bussarna och särskilt när det gäller gående och cyklister, och det är dessutom viktigt att se på det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.



Håll dig uppdaterad med Mentor Newsroom

Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Seko tar sextrakasserier till AD

Byte i MTR-toppen

Dahlin och Oscarsson går till nya toppositioner inom MTR Norden – De tar hand om pendeltågen respektive tunnelbanan i Stockholms län.

Begagnathandel sparar material

Genom att handla begagnat på Blocket i stället för att köpa nytt kunde produktionen av bland annat 22 000 ton plast undvikas under 2017. Det visar en studie gjord av Blocket i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet.

Robot återvinner iPhone

Rekord för PACK POINT NORDIC

Artikeln uppdaterade med fler bilder.

Nio av tio ser nedskräpning som ett problem

Nyhetsbrev

Tillverkningsdata en outnyttjad resurs

Den svenska industrin lagrar allt större mängder data i maskiner och verktyg.

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Ett steg närmare cirkulär ekonomi

Närmare 100 MSEK till högskolan i Skövde

Vi har ett lyxproblem just nu

Ny färskvaruchef på Coop

Färska kryddor utan krukor

Muterande enzym bryter ner PET

Fabriksbyggda teknikschakt ska spara tid och pengar

Snabbare, billigare, säkrare och högre kvalitet. Det är de fyra huvudsakliga faktorer som gör att NCC etablerat en fabrik i Lettland där det i full produktion ska tillverkas ungefär 4 000 teknikschakt per år. Ett av de första projekt där modulerna används är byggandet av företagets nya huvudkontor i Solna.

Patienternas matavfall mals, rötas och blir biogas

Norrlands universitetssjukhus har införskaffat en avfallskvarn som ska mala 200 ton matrester om året. Det malda avfallet förvandlas sedan till biogas. Förutom miljövinsten innebär kvarnen att kökspersonalen slipper hantera tunga säckar med matavfall – och städa när säckarna går sönder.

Färre fallolyckor med judons hjälp

Varje år drabbas cirka 11 000 personer i Sverige av fallolyckor på arbetstid. Med hjälp av ett samarbete med Svenska Judoförbundet hoppas nu AFA Försäkring kunna förebygga och minska antalet fallolyckor på arbetsplatserna.

Plus

Olycka med svensk turistbuss

En turistbuss med 42 passagerare körde av vägen i Gooiseweg i Amsterdam, Nederländerna 18 april - Tre personer har skadats, bland dem föraren, läs om mer här!

23 dog på marsvägarna

Under mars i år omkom 23 personer i vägtrafiken – Det är sju fler än mars 2017, läs här om vilka trafikanter som är drabbas värst!

En skadad vid gruvolycka

Aftonbladet rapporterar om en olycka med frätande pulver i Garpenbergsgruvan i Dalarna.

Likheter mellan åderförkalkning och cancer

Blåser av tidigare Force Majeure

Plasternas roll i samhället

Plaster är ett omdebatterat material vilket ofta förekommer i samhällsdebatten, och då inte alltid som något positivt.

Får Silvias alzheimerpris för tidig diagnostik

Michael Schöll får Drottning Silvias pris till ung alzheimerforskare.

Blom frikänd

Utökat stöd till svensk biogas

Nu kommer Hemfrids app

Han har årets favoritbutik

Mouldex nya vd

Ny direktör på Coop

Plus

Nya lagen lurig

Hallå där: Ulf Haraldsson!

Almega vill ha hem-avdrag

Aukner ny vd för Nexans Sverige

Paulig samlar varumärken

Patent för Alzheimerbolag

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.12