Snillrikt samarbete i Stäket

"Det är inte svårt att vara arbetsledare när man jobbar med bra folk."

Hjulgrävare och bandgrävare delar broderligt på bördan när en 20 ton tung och 140 meter lång fjärrvärmeledning lanseras ut i Stäketsundet, den enda vattenpassagen när 23 kilometer transitledning ska ner i backen.

Järfälla. Eons nya kretsloppsanläggning i Högbytorp innebär mer än bara ett jättelikt fjärrvärmeverk i Upplands-Bro. I projektet ingår också att förbinda det nya verket med det befintliga i Säby, i grannkommunen Järfälla.

23 kilometer transitledning ska därför grävas ner, transitledningen måste också ta sig över Stäketsundet som skiljer Järfälla från Upplands Bro.

– Det är trafikerat sund så det är bland annat därför vi valt att göra detta arbete vintertid, säger Lena Berglund, regionchef på Eon.

De stora ledningarna – med en yttre diameter på 710 millimeter och ett inre stålrör med en diameter på 600 millimeter – utgör ett slags motorvägar för fjärrvärmen, mindre rör ska sedan kopplas till jätterören och ta värmen vidare in i bostadsområden och fastigheter.

Projektet är inne i ett kritiskt skede när Leveranstidningen Entreprenad hälsar på i början av mars. Båttrafiken har stängts av i ett par dagar för att nedläggningen ska kunna genomföras, den första ledningen ligger redan på plats och ledning nummer två står redo att lyftas ut i Mälarens mörka vatten.

– Det är lite stressigt, vi har ett fönster i form av tillstånd från länsstyrelsen just nu och måste bli klara innan den sista mars, säger Lena Berglund.

Förberedelserna påbörjades redan i december.

– Vi satte ut pontoner och började dyka efter kablar, säger Svevias arbetsledare Pär Lindsmyr.

I vattnet fanns både optokablar, starkströmskablar samt avloppsrör som kapades och pluggades igen.

– Vi förberedde botten för de schakter som väntade.

I januari påbörjades muddringen, en långgrävare, en Komatsu 210, fick larva sig ut på en pråm, där har den stått sedan dess och grävt ut en 3,5 meter djup och fyra meter bred ränna i det 4-5 meter djupa sundet.

Massorna, totalt 3 000 kubikmeter, lastades i containrar som ställts på pråmar och Pär Lindsmyr konstaterar att en del överraskningar lurade i djupet.

– Det fanns en del berg som vi fick spränga bort, det blev lite spännande eftersom vi hade ont om tid – den 31 mars måste vi vara klara.

Han sänder därför en tacksam tanke till underentreprenören Suab (Svenska undervattensentreprenader AB) och Märsta Förenade som ställde upp och arbetade långa och intensiva dagar för att hinna klart.

– Det är inte svårt att vara arbetsledare när man jobbar med bra folk.

En borrigg fick klättra ut på pråmen för att borra undervattensberg, den sista bergknallen fick handborras och efter fyra veckors muddring stod rännan utgrävd och klar.

Den försågs sedan med grus så att ledningarna kan vila tryggt på botten, båten Solskär levererade 4-8-material som långgrävaren sedan öste ut.

Ett landningsfäste byggdes också på den andra sidan sundet, där ska ledningarna sedermera skarvas ihop med landledningarna när de når fram.

Med rännan bäddad var det dags att förbereda ledningarna. 16 meter långa bitar svetsades ihop till två 140 meter långa rör.

Ledningarna röntgades sedan för att kontrollera att skarvarna var täta, Svevia lät också provtrycka dem med 23 bars tryck.

– Det är en ren säkerhetsåtgärd eftersom det är svårt att reparera svetsskarvar när de väl är på plats. Provtryckningen blir därför en typ av egenkontroll. Om de någon gång ska repareras kommer det ske på land, förklarar Pär Lindsmyr.

Ledningarna försågs också med två muffar per skarv, en slags gummimatta som smältes ned och där man sedan sprutade in skum, allt för att vara riktigt säker på att rören håller måttet.

Att lägga ner den första ledningen tog lite drygt tolv timmar.

– De två ledningarna låg bredvid varandra så vi fick bygga en liten väg för att komma fram, i dag har vi mer plats, säger Pär Lindsmyr som räknar med att det ska gå lite snabbare med ledning nummer två.

På startsidan håller ett par grävare röret i ett fast grepp, det lanseras sedan långsamt ut i vattnet, en man i en båt assisterar maskinerna och ute i sundet står långgrävaren på sin pråm, redo att ta emot ledningen och dra den mot den andra sidan.

När långgrävaren fått grepp om ledningen lanseras den vidare mot landningssidan, där en Volvogrävare väntar.

När röret är tillräckligt nära kopplas det till den landbaserade grävaren med en kedja, Volvon drar sedan den 140 meter långa och 20 ton tunga ledningen mot sig.

Till sist ligger ledningen tryggt dragen över hela sundet. Nu ska den ”bara” ner i rännan också.

Långgrävaren släpper därför inte taget, röret fylls med vatten och sedan är det dags att försiktigt föra ledningen på plats.

– Han får vika ner den, skruva den ett kvarts varv och följa med ner till dess att den ligger rätt, säger Pär Lindsmyr.

Projektet är maskintätt i detta skede, förutom de fem grävmaskinerna finns även ett par tankbilar och en spolbil (som sköter vattenfyllningen av ledningen), samt flera pråmar och båtar.

En kranbil står dessutom i beredskap.

– Den behövs om vi behöver dra ledningen mer än grävarna klarar själva, den har också fått flytta en del material, kommenterar Pär Lindsmyr.

När båda ledningarna är nedlagda ska de förses med hängselvikter och täckas med en dryg meters skyddsfyllning och en täckmatta med betong.

– Vi lägger ner skyddsfyllningen från en båt, sedan får långgrävaren justera, kommenterar Pär Lindsmyr.

Dykarna ska sedan se till att den 25 gånger sju meter stora betongmattan hamnar rätt, vid behov får långgrävaren ge dem en hjälpande hand.

– Mattan läggs ut uppströms och viks sedan ner, säger Pär Lindsmyr.

Arbetet har förlagts till vintern, för att inte störa den intensiva sommarbåttrafiken men också av miljöskäl. Svevia har dessutom vidtagit en del åtgärder för att inte störa vare sig flora eller fauna.

– Vi har till exempel lagt ut en bubbelläns, säger Mats Jönsson, byggledare på Eon.

En kompressor trycker ut luft genom en perforerad slang i vattnet, bubblorna som uppstår ska hindra fina partiklar från att spridas och minska grumlingen.

Förutom Suab har Svevia ytterligare ett antal underentreprenör på plats, Märsta Förenade står för transporterna med fyra lastbilar, en Liebherr 922 från Sparrsätra Gräv AB, en Volvo EW 160 från Nora Entreprenad, RB Grävteknik med en Volvo 160 och en Hitachi 225 från Dellen Gräv AB ingår också i grävarlaget, där finns också långgrävaren som Suab i sin tur hyrt in, en Komatsu 210 på 32 ton från Gerdemanns Schakt, med ett aggregat som når 18 meter.

– Som mest har vi haft 20 man igång, inklusive ett dykarteam på tre man, säger Mats Jönsson.

Arbetet har pågått i alla slags väder, rören måste ner i tid.

– Man får arbeta efter de förutsättningar som finns och jag vill påstå att det har gått över förväntan, det som varit lite struligt har varit att det blivit en del tjäle eftersom vi spiller lite vatten här och där, säger Pär Lindsmyr.

Mats Jönsson ger Svevia en eloge för att projektet kunnat genomföras på ett bra sätt.

– Pär Lindsmyr som arbetsledare har varit mycket noggrann med alla detaljer, och skött allt utmärkt, det är det som krävs på ett sånt här projekt.

Fakta fjärrvärmeprojektet

Eon bygger en ny kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro.
Den nya anläggningen ska producera el och värme ur avfall, samt biogas och biogödsel ur organiskt avfall.
I projektet ingår att bygga en 23 kilometer lång transitledning från Säbyverket i Järfälla till det nya Högbytorpverket
Ledningen ska binda samma Eons fjärrvärmenät i Upplands-Bro och Järfälla.
Biogasanläggningen ska stå klar hösten 2018.
Kraftvärmeanläggningen och transitledningen ska vara klara vid årsskiftet 2019/2020.
Eon investerar cirka 2,5 miljarder kronor i projektet.