23948sdkhjf

Forskare vill ge betong extra liv

| Av Morgan Andersson | Entreprenad | Tipsa redaktionen

I dag används betongavfall huvudsakligen som fyllnadsmaterial. På Högskolan i Borås är ambitionen betydligt högre. Därför drivs ett forskningsprojekt där målet är att undersöka möjligheten att använda återvunnen betong som ballast i ny betong.

Hösten 2017 kompletterades verksamheten vid Högskolan i Borås med ett betonglabb. Därmed lades grunden till en betongforskning som utvecklats snabbt och nu bedrivs inom två huvudområden: ballast och återvinning av betong samt betongmaterial.

Ett av de aktuella projekten drivs av Madumita Sadagopan, doktorand inom samhällsbyggnad som undersöker hur återvunnen betong kan användas i ny betong.

– Vi ser att det finns en stor miljövinst i att återvinna betong. I stället för att använda naturgrus eller krossat berg kan vi återanvända betongavfallet som ballast i ny betong, och på så sätt påverkar vi ekosystemet mindre. Dessutom förlängs den tekniska livslängden på betongen, säger Madumita Sadagopan.

I dag används betongavfall bara som fyllnadsmaterial på deponi eller i vägar. Jag vill visa att det finns mer högvärdiga användningsområden, till exempel som bärande element i betongkonstruktioner.

Råvara finns det gott om. Bland annat finns stora mängder betongavfall att hämta från hus och exempelvis broar som rivs, men också från restprodukter från betongindustrin.

I forskningsprojektet används material som hämtas från fastigheter som rivs i AB Bostäders fastighetsbestånd. Parallellt undersöks hur Ulricehamns Betong (UBAB) och Hedareds Sand & Betong kan återanvända sitt eget avfall i ny betong. Även NCC Recycling är kopplat till det femåriga projektet som är ett samarbete mellan högskolan och CBI Betonginstitutet, ingående i Rise, Research Institutes of Sweden. De tester som krävs för projektet fördelas mellan högskolans betonglabb och CBI Betonginstitutet.

– Under 1980-talet bedrevs mycket forskning om material och konstruktioner i betong. Men det är först under senare år som återvinningsfrågor i betong har kommit i fokus, samtidigt som Sveriges miljömål och krav på hållbar utveckling har börjat gälla, säger Madumita Sadagopan som i grunden är byggingenjör med masterutbildning i resursåtervinning.

Målet är att forskningen ska resultera i att all ballast i ny betong ska kunna ersättas med gammal krossad betong. Detta undersöks på tre olika betongrecept för att kontrollera om man kan komma upp i hållfastheter nära den ursprungliga betongen.

Vi testar bland annat egenskaper av den krossade betongen såsom vattenabsorption och partikelgradering. Meningen är att kunna karakterisera den krossade betongen som lämplig ballast till ny betong med bra hållfasthet och arbetbarhet. Men det finns också en annan aspekt som vi vill titta närmare på, nämligen logistiken och marknadspotentialen med återvinning av betong. Därför har vi påbörjat närmare samarbete med Industriell ekonomi och logistik här på högskolan.

Även två grupper av studenter från Byggingenjörsutbildningen är kopplade till projektet för att genomföra sina examensarbeten inom karakterisering av betongballast och proportionering av betong med betongballast, säger Madumita Sadagopan.

På högskolan genomförs också ett examensarbete som knyter an till projektet. Där är målet att ersätta det naturgrus som används som ballast i betong med krossat berg, ett material som i sina egenskaper liknar krossad betong. Även i detta projekt samarbetas med Ulricehamn Betong. Bland annat undersöks hur olika grader av ersättning av naturgrus påverkar betongens arbetbarhet och tryckhållfasthet.

Projektet finanseras av Rise, Högskolan i Borås och Gunnar Ivarsons stiftelse som skapats av byggmästaren Gunnar Ivarson som bland annat grundade Wäst-Bygg 1981, ett byggföretag som inte minst profilerat sig inom just hållbart byggande.

Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom
Kommentarer (0)
Startsidan just nu

5,7 miljoner till forskning om 3D-tekniken

Samarbete om trådlös teknik i gruvor

Bättre täckning, högre tillförlitlighet och ökad säkerhet utlovas när Epiroc och Ericsson samarbetar om trådlös teknik i gruvor.

Gröna blad på tallriken kan motverka fettlever

Mer spenat och ruccola i kosten kan minska risken att utveckla fettlever. Ungefär 200 gram per dag räcker för att uppnå effekt. Det visar nypublicerad forskning från Karolinska institutet.

Rototilt blev norsk gasell

”Det är mycket sällan bolag i vår bransch får denna utmärkelse och därför är det en stor ära för oss.”

1

Byggandets aktörer får skulden för skador i mångmiljardklassen

Fel, brister och skador i byggsektorn kostar mer än 50 miljarder kronor varje år, enligt Boverket, som ger branschaktörerna skulden.

Ledare: Hoppet står till tomten

”De tre månader som gått sedan valet har dessvärre skapat en bild av att våra folkvalda prioriterar retorik framför praktisk politik.

Nyhetsbrev

Miljardinvestering hjälper Uppsala nå klimatmål

Fortsatt optimism inom industrin

Nya avfallsplanen fastställd

Naturvårdsverket har nu fastställt Sveriges nya nationella avfallsplan och avfallsförebyggande program.

Lucka 19 - öppna och se vem där

NCC bygger skola

Tolv våningar i trä

Ett av världens största trähusprojekt ska byggas i Stockholm.

Översvämningskartor ger falsk trygghet

Många människor är omedvetna om att de bor på mark där det finns risk för översvämningar, enligt Nancy Joy Lin, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.

Lucka 18 - öppna och se

Larsen vann Bemötandepriset

Får finsk ägare

Mer sopsaltning på Stockholms cykelvägar

Trafikverket lovar lättare och säkrare cykeltransporter i Stockholm i och med att sopsaltning kommer att användas mer än tidigare.

Höjning vid årsskiftet

Hydroscand utökar i Mora

Ytterligare en servicebuss ska serva Dalarna.

Branschglädje över sänkt investeringsstöd

Den av riksdagen antagna budgeten innebär att investeringsstödet för nyproduktion av hyresrätter trappas av, till glädje för branschen.

De snackade hem pokalen i Lund

106 miljoner till hyresrätter

81 nya lägenheter ska byggas i Västerås

De är först i Sverige

När en brytare vid ett ställverk skulle bytas ut, enligt underhållsplanen, passade Siemens på att gå över till ny teknik istället för att sätta in en gasbrytare.

”Alla drömmer kanske inte om att sälja mest toapapper”

Magnus Groth valde att bli vd för Essity när SCA delade sin verksamhet i två delar.

Maxhalt kan stoppa energidrycker

Lucka 14 - vem finns här?

Thand Ringqvist till Skärgårdsstiftelsen

Serneke rekryterar regionchef från NCC

Colombia-avtal för plåsterbolag

Vd-byte och besparingar

Ny metod för att studera ALS bättre

HSB bygger i Visby

Lucka 10 - se vem som döljer sig här

Han blir vd på Svenska Metallkretsen

Samma koncept under nytt namn 

Lucka 9 - vem där?

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.094