23948sdkhjf

Företag gillar kollektivavtal

60 procent av Sveriges företag vill ha kollektivavtal. Främsta orsaken är att avtalen förbättrar relationen med de anställda och ger företaget bättre anseende på marknaden. Det framkom vid Arbetsmarknadsekonomiska rådets presentation av rapporten "Hur fungerar kollektivavtalen?"

Företagen är generellt sett positivt inställda till kollektivavtal, de är dessutom inte negativa till kollektivavtalens minimilöner. Allt enligt den enkät som är en del av Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport. Nivåerna på minimilönerna har länge kritserats av både Svenskt Näringsliv och Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) självt.

– Det förvånade oss att minimilönerna var ett mindre problem än vi trott, sa rådets ordförande Lars Calmfors när han den 13 februari presenterade rapporten.

I övrigt redovisade rapporten att arbetsgivarnas organisering i arbetsgivarorganisationer har ökat något under senare år. Det är en utveckling som går tvärs emot den fackliga organiseringen bland arbetstagare, som minskat från 85 procent 1993 till 69 procent 2016.

Den negativa utvecklingen för det fackliga engagemanget är en del av en internationell trend och kan komma att minska fackens möjligheter att tvinga fram kollektivavtal.

Lars Calmfors sa att kollektivavtalen nu i växande grad tycks upprätthållas av arbetsgivarna, vilket kan tyckas paradoxalt. 

– Som vi ser det är det därför allt viktigare att kollektivaavtalen upplevs som attraktiva av företagen, om kollektivavtalssystemet ska kunna upprätthållas. 

Om facket är försvagat och företagen blir mer negativa till kollektivavtalen, skulle hela systemet med kollektivavtal kunna hotas, menade Lars Calmfors. 

Men i nuläget är alltså merparten av de svenska företagen positiva till kollektivavtal. Mest positivt tycker företagen är att avtalen ger dem ett bra anseende och förbättrar relationen till de anställda. Det lyfte Lars Calmfors fram som en osäker grund för kollektivavtalens framtid. I synnerhet om fackens ställning samtidigt försvagas.

– Anseende och relationer bygger på nuvarande sociala normer, men normer kan ändras, påpekade han. 

Det enda negativa påståendet i enkäten som företagen tydligt instämde i var att ”kollektivavtalet gör det svårt att anpassa löner till hur bra det går för företaget”. 

Därför lyfter rapporten upp sifferlösa avtal även i den privata sektorn, som den främsta förändringen som behövs för att göra kollektivavtalen attraktiva för företagen på lång sikt. Även om facken blir svagare. Sifferlösa avtal ger nämligen arbetsgivarna möjlighet att anpassa lönerna till hur det går för verksamheten. 

Enklare och mindre omfattande kollektivavtal, som är bättre anpassade för små företag och utländska koncerner, står som nummer två rapportens åtgärdslista. Nuvarande kollektivavtal anser nämligen många småföretag vara dåligt anpassade till deras verklighet.

– Man skulle kunna diskutera en sorts kollektivavtal light som lämnar delar av avtalen utanför, föreslog Lars Calmfors.

Rapportens tredje och sista åtgärdspunkt är möjlighet för anställda att, inom en given kostnadsram, välja olika kompensationspaket som skulle ge olika kombinationer av anställningsvillkor. 

– Arbetstagaren skulle på så vis kunna byta exempelvis bättre villkor inom semester mot en högre lön, avslutade Lars Calmfors. 

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar
Andra Nordiska Medier

Sänd till en kollega

0.094