23948sdkhjf

Ständig städning för Svevia

| Av Ulrika Andersson | Entreprenad | Tipsa redaktionen

Sju nätter i veckan 36 veckor om året – Svevia har fullt upp med Stockholms tunnlar, små och stora anläggningar med en sak gemensamt – de är riktigt smutsiga.

Stockholm. Klockan har slagit 22 en kylslagen januarikväll och Leveranstidningen Entreprenad beger sig bortom avspärrningarna ner i Södra länken – tunnelsystemet som normalt kokar av stressade storstadsbilister och målinriktade lastbilschaufförer ligger öde i stockholmsnatten, hela tunnelsystemet har stängts av.

Läs också: Ted når bättre med en liten maskin

– Nu kan man köra mot trafiken, ler Robert Pettersson, vår guide i underjorden och Svevias platschef för TA och tunneltvätt i södra Stockholm och City.

Precis i mynningen ligger strängar av solkig snö, längre in har jordvärmen smält alla spår av vinter.

Ännu lite längre in hänger en lätt doft av rengöringsmedel och våt asfalt i luften och det dröjer inte länge förrän vi hör det pysande ljudet av en av Svevias teknikbilar, långsamt glider den fram genom tunneln och stannar till vid varje skylt för att elegant sträcka upp sin dysförsedda arm och låta vattnet spola.

– Det går inte fort, vi hinner kanske 2-3 kilometer i timmen, förklarar Robert Pettersson.

Läs också: Svevia sköter broar

Det är inte första gången Svevia sveper in med sin städpatrull, företaget har tvättat Södra länken ända sedan tunneln invigdes 2004.

Arbetslaget, med 5-6 bilar och lika många förare, är rutinerat med mycket att göra – patrullen är i tjänst sju nätter i veckan 36 veckor om året.

– Men vi struntar faktiskt i julafton och nyårsafton och såna dagar, ler Robert Pettersson.

Förutom de riktiga jättarna Södra Länken, Norra länken och Norrortsleden ingår en stor mängd mindre tunnlar i uppdraget (se faktaruta!).

Läs också: Luriga myrar trycks ned

Ohotat störst är Södra länken med över 100 000 fordon per dygn, bilar som drar med sig ansenliga mängder smuts men också vanliga sopor – det är inte ovanligt att arbetslaget får sopa upp hamburgerförpackningar, läskmuggar och en och annan blöja.

– Tunnlarna blir otroligt smutsiga, säger Robert Pettersson.

Södra länken kräver därför ideliga besök, varannan vecka är det dags och det krävs totalt fyra nätters arbete för att hinna igenom hela systemet.

När Leveranstidningen Entreprenad hälsar på har det gått tio dagar sedan tunneln städades sist och smutsen ligger tjock på asfalt och barriärer.

Läs också: Ett steg närmare geofencing

– Januari och februari är den värsta perioden, dels på grund av alla dubbdäck, dels för att temperaturen ligger där den ligger, kommenterar Robert Pettersson.

Dubbdäcken innebär mycket partiklar och Svevia samlar årligen upp 1 200-1 400 ton blöta massor som deponeras på Ragnsells anläggning i Högbytorp.

– Det blir 8-9 ton per skift som vi sopar upp.

Vinterkylan påverkar också, ner till fem minus klarar man, blir det kallare måste hela städtåget längre in i tunnlarna för att inte riskera att vattnet fryser i lastbilarna eller på vägen.

Läs också: Blå, blå är grävaren

Städning innebär damm, frågan om partiklar är därför högaktuell ur arbetsmiljösynpunkt.

– Vi vet att till exempel PM10-halten går upp i tunnlarna under dubbdäckssäsongen, säger Robert Pettersson.

Svevia är därför noga med filter till bilarna, våren 2017 beställde företaget dessutom en undersökning som bland annat gick ut på att mäta mängden respiratoriskt kvarts och halten partiklar.

– Utrustningen sattes på chaufförer under ett normalpass och resultatet visar att det inte finns några större risker, säger Robert Pettersson.

– Eftersom det har gjorts ordentliga mätningar känner vi oss trygga.

Smutsen är en svår fiende.

– Särskilt Södra länken skulle behöva tvättas ännu mer, det är väldigt smutsigt, i Norra länken går det bättre, där är trafikmängden mycket mindre, säger Robert Pettersson

Varför ens anstränga sig då?

– Utan regelbunden rengöring rinner smutsen iväg med dagvattnet och täpper igen avloppen, halterna av ohälsosamma material ökar också i tunneln.

Tekniken är väl beprövad, det som skulle kunna förbättras är se till att smutsen inte fastnar alls konstaterar han och gläds åt flera mindre förbättringar – till exempel de nya mer lättvättade LED-skyltar som infördes så sent som i december 2017.

Tunnlarna är oftast öppna för trafik under städningen, ibland stängs dock de större av, då får Svevia samsas med andra entreprenörer som utför reparationer och underhåll.

– Trafikverket stänger av tunnlarna 75 gånger per år, 30 gånger för Norra länken och 22 gånger för Södra länken, det ska de ha en eloge för, de satsar mycket på en säker arbetsmiljö för sina entreprenörer säger Robert Pettersson.

Att stänga ner Södra länken kräver 15-20 resuser, 5-10 TMA-bilar och bomvakter vid varje nedgång, en serie hinder ska dessutom stoppa ouppmärksamma eller nonchalanta trafikanter: första stoppet är en automatbom, 30 meter längre fram ska den som kört rakt igenom bommen fångas i ett nät. Ytterligare 30 meter längre fram blir det tvärstopp för den som fortfarande inte fattat vinken.

– Sist har vi en stålbom, den tar man sig inte förbi, säger Robert Pettersson.

Att städa i en öppen tunnel kan vara mer ovisst trots att arbetet alltid utförs nattetid med två skyddande TMA-bilar.

– Vi har haft flera incidenter där alkohol- eller narkotikapåverkade förare kört rakt in i våra bilar, det är mycket folk i rörelse, vi har till och med fått in cyklister i tunnlarna, säger Robert Pettersson.

Han ser påkörningsrisken som det största problemet.

– Det är lätt att bli nojig, då är det enklare att arbeta med stängd tunnel, då kan vi köra mot trafiken och utföra arbetet effektivare.

Robert Pettersson har hängt med sedan innan Södra länken togs i drift han har 35 års erfarenhet av drift och underhåll och med drygt 15 år som tunneltvättare är han därför en av veteranerna i Sverige.

– Innan Södra länken öppnade hade vi inga större tunnlar, vi hade i och för sig skött Muskötunneln sedan 1963 men den tvättades kanske vart femte år.

2002, ett par år innan Södra länken öppnades för trafik, valde Vägverket Produktion därför att ta reda på vad som krävdes för att sköta en anläggning av den magnituden.

Studiebesök i vårt tunnelrikaste grannland Norge ledde till det upplägg med sopsug och teknikbilar som fortfarande används.

Det visade sig också att enbart Sverige svenska tunnlar har, ett exempel som förbryllade norrmännen var Södra länken fick ett vitt tak.

– All smuts och sot dras dit och det blir bara svårare och svårare att hålla rent, säger Robert Pettersson.

Han gläds åt att Norra länken slapp en liknande lösning.

– Taket där är ren sprutbetong.

Den generösa tunnelkonsten är ett annat svenskt problem. Ett exempel är Ernst Billgrens spegelskog i Norra länken, känsliga plexiglasbitar som kräver ett delikat handlag.

– Vi måste handtvätta dem för att inte riskera att det blir rispor, vi handtvättar förresten alla gestaltningar, det är tid vi kunde lagt på annat, säger Robert Pettersson.

Han konstaterar att norska tunnlar byggs för att ta sig från punkt A till punkt B – helt utan gestaltning.

Det ska vara en upplevelse att åka i en svensk tunnel, men frågan är vad man borde ha fokus på, kanske borde det vara vägen man tittar på när man kör 70 kilometer i timmen.

Nu är det dock som det är, snyggt men svårjobbat och Robert Pettersson inväntar svar på en utredning som förhoppningsvis ska visa vilket rengöringsmedel som passar bäst för tunnelkonsten.

– I Sverige ska det vara fint, och det blir det ju. Men det blir svårt att rengöra och ibland undrar man om det är sånt man ska offra pengar på.

Se maskinerna i rörelse på filmen längre ned.

Tunneltvätt

All tvätt sker med kallt vatten.

Rengöringsmedlet T3 levereras av Pica AB i Malmö.

Alla nödknappar och övrig utrustning rengörs för hand två gånger per år.

I fordonståget ingår två teknikbilar, en sopsug och en lastväxlare.

Om tunneln inte är avstängd avslutas städpatrullen av två skyddande TMA-bilar.

Teamet städar ungefär fyra kilometer per natt.

Det tar fyra nätter att städa Södra länken och fyra nätter att ta städa Norra länken.

Städningen sker nattetid: från klockan 22 på kvällen till klockan fem följande morgon.

Källa: Svevia

Svevias uppdrag

Svevia tvättar tunnlar åt Trafikverket och Stockholms stad.

I uppdraget ingår bland annat att rengöra Södra länken, Norra länken och Norrortsledens tunnlar, Fredhällstunneln, Muskötunneln, Lindötunneln, Rinkebys och Tenstas tunnlar, Åkersbergatunneln, Söderledstunneln, Klaratunneln, Blekholmstunneln, Klarabergstunneln samt Tomtebodatunneln.

Svevia ska också städa E18-tunnlarna mellan Västerås och Enköping: Frösvi och Ullunda.

2003-2010 sköttes tunneltvätten som ett samarbetsprojekt mellan Vägverket och Vägverket produktion. Svevia fick sedan kontraktet för åren 2011-2017, och kammade hem även nästa kontrakt, som löper ut 2025.

Källa: Svevia

Rejäl höst- och vårstädning

Två gånger per år heltvättas de större tunnlarna, en rejäl storstädning höst och vår som kräver inlejda resurser.

Under heltvätten används tre sopsugar, fem teknikbilar, en vattenbil och två kranbilar.

Varje heltvätt tar en månad i anspråk.

Sex nätter läggs då på att tvätta Södra länken, sex nätter på Norra länken, två nätter på Norrortsleden och två nätter på Söderledstunneln.

Det går åt cirka 1 500 kubikmeter vatten per natt vid heltvätten.

Vid heltvätten tvättar två arbetslag konstverk och sanerar klotter, ett arbete som sker helt manuellt med varmt vatten.

Källa: Svevia

Läs mer om städningen av tunnlarna - se länkarna nedan!

Läs här om de skräddarsydda fordon som krävs för all denna städning.

Läs här om det milda tvättmedlet som används för att bekämpa smutsen.

Läs här om hur självrenande betong och målarfärg som andas kan minska behovet av städning.

———————————————————————————————

Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube

Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom
Kommentarer (0)
Startsidan just nu

5,7 miljoner till forskning om 3D-tekniken

Samarbete om trådlös teknik i gruvor

Bättre täckning, högre tillförlitlighet och ökad säkerhet utlovas när Epiroc och Ericsson samarbetar om trådlös teknik i gruvor.

Gröna blad på tallriken kan motverka fettlever

Mer spenat och ruccola i kosten kan minska risken att utveckla fettlever. Ungefär 200 gram per dag räcker för att uppnå effekt. Det visar nypublicerad forskning från Karolinska institutet.

Rototilt blev norsk gasell

”Det är mycket sällan bolag i vår bransch får denna utmärkelse och därför är det en stor ära för oss.”

Byggandets aktörer får skulden för skador i mångmiljardklassen

Fel, brister och skador i byggsektorn kostar mer än 50 miljarder kronor varje år, enligt Boverket, som ger branschaktörerna skulden.

Ledare: Hoppet står till tomten

”De tre månader som gått sedan valet har dessvärre skapat en bild av att våra folkvalda prioriterar retorik framför praktisk politik.

Nyhetsbrev

Miljardinvestering hjälper Uppsala nå klimatmål

Fortsatt optimism inom industrin

Nya avfallsplanen fastställd

Naturvårdsverket har nu fastställt Sveriges nya nationella avfallsplan och avfallsförebyggande program.

Lucka 19 - öppna och se vem där

NCC bygger skola

Tolv våningar i trä

Ett av världens största trähusprojekt ska byggas i Stockholm.

Översvämningskartor ger falsk trygghet

Många människor är omedvetna om att de bor på mark där det finns risk för översvämningar, enligt Nancy Joy Lin, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.

Lucka 18 - öppna och se

Larsen vann Bemötandepriset

Får finsk ägare

Mer sopsaltning på Stockholms cykelvägar

Trafikverket lovar lättare och säkrare cykeltransporter i Stockholm i och med att sopsaltning kommer att användas mer än tidigare.

Höjning vid årsskiftet

Hydroscand utökar i Mora

Ytterligare en servicebuss ska serva Dalarna.

Branschglädje över sänkt investeringsstöd

Den av riksdagen antagna budgeten innebär att investeringsstödet för nyproduktion av hyresrätter trappas av, till glädje för branschen.

De snackade hem pokalen i Lund

106 miljoner till hyresrätter

81 nya lägenheter ska byggas i Västerås

De är först i Sverige

När en brytare vid ett ställverk skulle bytas ut, enligt underhållsplanen, passade Siemens på att gå över till ny teknik istället för att sätta in en gasbrytare.

”Alla drömmer kanske inte om att sälja mest toapapper”

Magnus Groth valde att bli vd för Essity när SCA delade sin verksamhet i två delar.

Maxhalt kan stoppa energidrycker

Lucka 14 - vem finns här?

Thand Ringqvist till Skärgårdsstiftelsen

Serneke rekryterar regionchef från NCC

Colombia-avtal för plåsterbolag

Vd-byte och besparingar

Ny metod för att studera ALS bättre

HSB bygger i Visby

Lucka 10 - se vem som döljer sig här

Han blir vd på Svenska Metallkretsen

Samma koncept under nytt namn 

Lucka 9 - vem där?

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.128