Värdestegring ifrågasätts av experter

| Av Ulrika Andersson | Entreprenad | Tipsa redaktionen

Leder höghastighetsbanor till att marken blir mer värd? Inte enligt WSP och LTH som kommit fram till att en sådan investering ger försumbara effekter på taxeringsvärdena, åtminstone när det gäller småhus.

Linköping. Finansiering av stora infrastrukturprojekt är ett omdebatterat ämne, inte minst när det gäller den planerade höghastighetsjärnvägen mellan landets tre största städer. Projektet beräknas kosta 200-260 miljoner kronor och de normala anslagen räcker därför inte till.

Sverigeförhandlingen, som överlämnade sitt slutgiltiga förslag till regeringen i slutet av förra året, föreslår i stället lånefinansiering, medfinansiering anses också vara en viktig del i det totala samhällsbyggarpaketet.

Flera avtal har därför slutits med berörda kommuner där dessa åtar sig att betala totalt en dryg miljard kronor och bygga mer än 288 000 nya bostäder.

Vilken nytta har då kommunerna av att samarbeta kring detta? Många vill gärna få bättre kommunikationer till sin ort och det talas om flera olika typer av nyttor – till exempel ekonomiska, sociala och miljömässiga.

När det gäller de ekonomiska nyttorna har det glunkats om att en höghastighetsjärnväg skulle kunna innebära ökade fastighetsvärden.

Under ett av seminarierna på årets Transportforum ifrågasattes dock ett sådant samband.

– Det finns inte mycket pengar att hämta där, sade Lina Jonsson på WSP.

Hon presenterade en delrapport från ett forskningsprojekt där WSP samarbetat med Lunds tekniska högskola, projektet är finansierat av Trafikverket och syftar bland annat till att ta fram en metod för hur man ska kunna göra en rimlig bedömning av hur markvärden växer till följd av infrastrukturbyggen.

– Vill man kunna plocka in pengar på värdestegringar måste man i förväg kunna bedöma hur stor denna stegring blir, sade hon.

I projektet har höghastighetstågen använts som exempel och Lina Jonsson förklarar att tidigare erfarenheter ger vid handen att det är mycket som ”beror på” om det blir värdeökningar i samband med järnvägsbyggen. Vart går tåget? Vilka restider blir det? Vad fanns innan på platsen?

– Det är väldigt blandade erfarenheter men vi ser att det är mest investeringar i pendeltåg som gett positiva värden.

Nya banor ska öka tillgängligheten, det ska bli lättare att ta sig till attraktiva platser. För att kunna mäta hur mycket pengar detta är värt måste man ta reda på hur mycket tillgängligheten ökar.

Forskarna har förstås inget facit på detta och utgår i sina beräkningar från information från till exempel Trafikverket.

Enligt Lina Jonsson visar det sig att tillgängligheten för långväga resor med och utan höghastighetståg blir ungefär densamma.

– Det blir väldigt små skillnader i tillgänglighet.

Frågan är också hur sambandet mellan tillgänglighet och fastighetsvärden ser ut. Forskarna har gjort en bedömning av hur fastighetsvärdena kommer att utvecklas fram till år 2040 om man bygger höghastighetsbanorna, men också hur det blir om man låter bli.

– Det händer mycket mellan nuläget och 2040 på grund av planerade investeringar, befolkningstillväxt och så vidare, sade Lina Jonsson.

Skillnaden med och utan höghastighetståg blir dock väldigt liten konstaterar hon.

Forskarnas slutsats blir därför att en investering i höghastighetsjärnväg skulle ge försumbara effekter på taxeringsvärden på småhus.

– Höghastighetsjärnvägen påverkar främst tillgängligheten för långväga resor, medan regional tillgänglighet är vad som påverkar fastighetsvärden.

Lina Jonsson medger att forskarna inte tittat på kommersiella fastigheter och uppger att det skulle kunna finns en värdestegring där, men i så fall på ett begränsat område och med en effekt som snabbt avtar.

Hennes slutsats är att höghastighetsbanorna ger väldigt lite pengar om man söker dem i höjda fastighetsvärden.

– För andra typer av investeringar kan det funka, till exempel investeringar i lokal och regional trafik.

Lena Micko, ordförande i Sveriges kommuner och landsting, fanns också med under seminariet, frågan om medfinansiering är högaktuell för SKL:s medlemmar.

– Det är en evig diskussion om finansiering av infrastruktur, i och med höghastighetsjärnvägar och Sverigeförhandlingen är vi många kommuner som berörs och SKL försöker hjälpa medlemmarna när det gäller hur man ska tänka.

Hon noterade dock att investeringarna inte står och faller med ökade fastighetsvärden.

– Det finns en massa nyttor med höghastighetsjärnvägen som inte har med fastighetsvärdena att göra, det är inte därför man bygger.

Länk till forskningsrapporten finns här.

Länk till Sverigeförhandlingens slutrapport finns här.

Höghastighetsjärnvägen

  • Höghastighetsjärnvägen ska byggas mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö.

  • Trafikverket räknar med att detta kommer att kosta 230 miljarder kronor, plus/minus 30 miljarder kronor.

  • Byggstart för sträckan Göteborg-Borås är 2020, med beräknad trafikstart 2026.

  • För Ostlänken räknar Trafikverket med byggstart 2017 och trafikstart 2028.

  • Hela systemet beräknas stå klart i mitten av 2030-talet.

  • Sverigeförhandlingen anser att lånefinansiering via Riksgälden gör det möjligt att bygga ut järnvägen ”snabbt”.

  • Medfinansieringsavtal som även omfattar ett utökat bostadsbyggande har tecknats med totalt 20 kommuner och sex regioner.

  • Medfinansieringsavtalet ger ett tillskott på cirka 1,2 miljarder kronor.

  • Enligt avtalen ska dessutom 285 400 nya bostäder byggas i storstäderna och längs den nya järnvägen.

Källa: Trafikverket och Sverigeförhandlingen

Forskningsrapporten

  • Projektet ”Höghastighetståg: markvärden och finansiering” är uppdelat i fyra delprojekt varav ”Höghastighetståg och markvärden” är ett.

  • Bakom projektet, som finansierats av Trafikverket, står WSP Analys & Strategi och avdelningen för Fastighetsvetenskap vid Lunds Universitet/Lunds Tekniska Högskola (LTH).

  • Utgångspunkten har varit att se om höghastighetsbanorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö förbättrar tillgängligheten, för att sedan se hur detta i så fall påverkar fastighetsvärdena.

  • Tillgängligheten har beräknats utifrån data som inhämtats från Trafikverkets prognoser över till exempel restider, reskostnader och trafikering, både med och utan höghastighetsjärnvägen.

Enligt rapporten är det framför allt den regionala tillgängligheten som är viktig för fastighetsvärdena, höghastighetsjärnvägen kan förvisso ge vissa värdeökningar på stationsorterna, men dessa uppges vara mycket små, i princip försumbara.

Källa: WSP/LTH

———————————————————————————————

Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube



Håll dig uppdaterad med Mentor Newsroom

Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Byte i MTR-toppen

Dahlin och Oscarsson går till nya toppositioner inom MTR Norden – De tar hand om pendeltågen respektive tunnelbanan i Stockholms län.

Begagnathandel sparar material

Genom att handla begagnat på Blocket i stället för att köpa nytt kunde produktionen av bland annat 22 000 ton plast undvikas under 2017. Det visar en studie gjord av Blocket i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet.

Robot återvinner iPhone

Rekord för PACK POINT NORDIC

Artikeln uppdaterade med fler bilder.

Nio av tio ser nedskräpning som ett problem

Tillverkningsdata en outnyttjad resurs

Den svenska industrin lagrar allt större mängder data i maskiner och verktyg.

Nyhetsbrev

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Ett steg närmare cirkulär ekonomi

Närmare 100 MSEK till högskolan i Skövde

Vi har ett lyxproblem just nu

Ny färskvaruchef på Coop

Färska kryddor utan krukor

Muterande enzym bryter ner PET

Fabriksbyggda teknikschakt ska spara tid och pengar

Snabbare, billigare, säkrare och högre kvalitet. Det är de fyra huvudsakliga faktorer som gör att NCC etablerat en fabrik i Lettland där det i full produktion ska tillverkas ungefär 4 000 teknikschakt per år. Ett av de första projekt där modulerna används är byggandet av företagets nya huvudkontor i Solna.

Patienternas matavfall mals, rötas och blir biogas

Norrlands universitetssjukhus har införskaffat en avfallskvarn som ska mala 200 ton matrester om året. Det malda avfallet förvandlas sedan till biogas. Förutom miljövinsten innebär kvarnen att kökspersonalen slipper hantera tunga säckar med matavfall – och städa när säckarna går sönder.

Färre fallolyckor med judons hjälp

Varje år drabbas cirka 11 000 personer i Sverige av fallolyckor på arbetstid. Med hjälp av ett samarbete med Svenska Judoförbundet hoppas nu AFA Försäkring kunna förebygga och minska antalet fallolyckor på arbetsplatserna.

Plus

Olycka med svensk turistbuss

En turistbuss med 42 passagerare körde av vägen i Gooiseweg i Amsterdam, Nederländerna 18 april - Tre personer har skadats, bland dem föraren, läs om mer här!

23 dog på marsvägarna

Under mars i år omkom 23 personer i vägtrafiken – Det är sju fler än mars 2017, läs här om vilka trafikanter som är drabbas värst!

En skadad vid gruvolycka

Aftonbladet rapporterar om en olycka med frätande pulver i Garpenbergsgruvan i Dalarna.

Likheter mellan åderförkalkning och cancer

Blåser av tidigare Force Majeure

Plasternas roll i samhället

Plaster är ett omdebatterat material vilket ofta förekommer i samhällsdebatten, och då inte alltid som något positivt.

Får Silvias alzheimerpris för tidig diagnostik

Michael Schöll får Drottning Silvias pris till ung alzheimerforskare.

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Blom frikänd

Utökat stöd till svensk biogas

Nu kommer Hemfrids app

Han har årets favoritbutik

Mouldex nya vd

Ny direktör på Coop

Plus

Nya lagen lurig

Hallå där: Ulf Haraldsson!

Almega vill ha hem-avdrag

Aukner ny vd för Nexans Sverige

Paulig samlar varumärken

Patent för Alzheimerbolag

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.126