Värdestegring ifrågasätts av experter

| Av Ulrika Andersson | Entreprenad | Tipsa redaktionen

Leder höghastighetsbanor till att marken blir mer värd? Inte enligt WSP och LTH som kommit fram till att en sådan investering ger försumbara effekter på taxeringsvärdena, åtminstone när det gäller småhus.

Linköping. Finansiering av stora infrastrukturprojekt är ett omdebatterat ämne, inte minst när det gäller den planerade höghastighetsjärnvägen mellan landets tre största städer. Projektet beräknas kosta 200-260 miljoner kronor och de normala anslagen räcker därför inte till.

Sverigeförhandlingen, som överlämnade sitt slutgiltiga förslag till regeringen i slutet av förra året, föreslår i stället lånefinansiering, medfinansiering anses också vara en viktig del i det totala samhällsbyggarpaketet.

Flera avtal har därför slutits med berörda kommuner där dessa åtar sig att betala totalt en dryg miljard kronor och bygga mer än 288 000 nya bostäder.

Vilken nytta har då kommunerna av att samarbeta kring detta? Många vill gärna få bättre kommunikationer till sin ort och det talas om flera olika typer av nyttor – till exempel ekonomiska, sociala och miljömässiga.

När det gäller de ekonomiska nyttorna har det glunkats om att en höghastighetsjärnväg skulle kunna innebära ökade fastighetsvärden.

Under ett av seminarierna på årets Transportforum ifrågasattes dock ett sådant samband.

– Det finns inte mycket pengar att hämta där, sade Lina Jonsson på WSP.

Hon presenterade en delrapport från ett forskningsprojekt där WSP samarbetat med Lunds tekniska högskola, projektet är finansierat av Trafikverket och syftar bland annat till att ta fram en metod för hur man ska kunna göra en rimlig bedömning av hur markvärden växer till följd av infrastrukturbyggen.

– Vill man kunna plocka in pengar på värdestegringar måste man i förväg kunna bedöma hur stor denna stegring blir, sade hon.

I projektet har höghastighetstågen använts som exempel och Lina Jonsson förklarar att tidigare erfarenheter ger vid handen att det är mycket som ”beror på” om det blir värdeökningar i samband med järnvägsbyggen. Vart går tåget? Vilka restider blir det? Vad fanns innan på platsen?

– Det är väldigt blandade erfarenheter men vi ser att det är mest investeringar i pendeltåg som gett positiva värden.

Nya banor ska öka tillgängligheten, det ska bli lättare att ta sig till attraktiva platser. För att kunna mäta hur mycket pengar detta är värt måste man ta reda på hur mycket tillgängligheten ökar.

Forskarna har förstås inget facit på detta och utgår i sina beräkningar från information från till exempel Trafikverket.

Enligt Lina Jonsson visar det sig att tillgängligheten för långväga resor med och utan höghastighetståg blir ungefär densamma.

– Det blir väldigt små skillnader i tillgänglighet.

Frågan är också hur sambandet mellan tillgänglighet och fastighetsvärden ser ut. Forskarna har gjort en bedömning av hur fastighetsvärdena kommer att utvecklas fram till år 2040 om man bygger höghastighetsbanorna, men också hur det blir om man låter bli.

– Det händer mycket mellan nuläget och 2040 på grund av planerade investeringar, befolkningstillväxt och så vidare, sade Lina Jonsson.

Skillnaden med och utan höghastighetståg blir dock väldigt liten konstaterar hon.

Forskarnas slutsats blir därför att en investering i höghastighetsjärnväg skulle ge försumbara effekter på taxeringsvärden på småhus.

– Höghastighetsjärnvägen påverkar främst tillgängligheten för långväga resor, medan regional tillgänglighet är vad som påverkar fastighetsvärden.

Lina Jonsson medger att forskarna inte tittat på kommersiella fastigheter och uppger att det skulle kunna finns en värdestegring där, men i så fall på ett begränsat område och med en effekt som snabbt avtar.

Hennes slutsats är att höghastighetsbanorna ger väldigt lite pengar om man söker dem i höjda fastighetsvärden.

– För andra typer av investeringar kan det funka, till exempel investeringar i lokal och regional trafik.

Lena Micko, ordförande i Sveriges kommuner och landsting, fanns också med under seminariet, frågan om medfinansiering är högaktuell för SKL:s medlemmar.

– Det är en evig diskussion om finansiering av infrastruktur, i och med höghastighetsjärnvägar och Sverigeförhandlingen är vi många kommuner som berörs och SKL försöker hjälpa medlemmarna när det gäller hur man ska tänka.

Hon noterade dock att investeringarna inte står och faller med ökade fastighetsvärden.

– Det finns en massa nyttor med höghastighetsjärnvägen som inte har med fastighetsvärdena att göra, det är inte därför man bygger.

Länk till forskningsrapporten finns här.

Länk till Sverigeförhandlingens slutrapport finns här.

Höghastighetsjärnvägen

  • Höghastighetsjärnvägen ska byggas mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö.

  • Trafikverket räknar med att detta kommer att kosta 230 miljarder kronor, plus/minus 30 miljarder kronor.

  • Byggstart för sträckan Göteborg-Borås är 2020, med beräknad trafikstart 2026.

  • För Ostlänken räknar Trafikverket med byggstart 2017 och trafikstart 2028.

  • Hela systemet beräknas stå klart i mitten av 2030-talet.

  • Sverigeförhandlingen anser att lånefinansiering via Riksgälden gör det möjligt att bygga ut järnvägen ”snabbt”.

  • Medfinansieringsavtal som även omfattar ett utökat bostadsbyggande har tecknats med totalt 20 kommuner och sex regioner.

  • Medfinansieringsavtalet ger ett tillskott på cirka 1,2 miljarder kronor.

  • Enligt avtalen ska dessutom 285 400 nya bostäder byggas i storstäderna och längs den nya järnvägen.

Källa: Trafikverket och Sverigeförhandlingen

Forskningsrapporten

  • Projektet ”Höghastighetståg: markvärden och finansiering” är uppdelat i fyra delprojekt varav ”Höghastighetståg och markvärden” är ett.

  • Bakom projektet, som finansierats av Trafikverket, står WSP Analys & Strategi och avdelningen för Fastighetsvetenskap vid Lunds Universitet/Lunds Tekniska Högskola (LTH).

  • Utgångspunkten har varit att se om höghastighetsbanorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö förbättrar tillgängligheten, för att sedan se hur detta i så fall påverkar fastighetsvärdena.

  • Tillgängligheten har beräknats utifrån data som inhämtats från Trafikverkets prognoser över till exempel restider, reskostnader och trafikering, både med och utan höghastighetsjärnvägen.

Enligt rapporten är det framför allt den regionala tillgängligheten som är viktig för fastighetsvärdena, höghastighetsjärnvägen kan förvisso ge vissa värdeökningar på stationsorterna, men dessa uppges vara mycket små, i princip försumbara.

Källa: WSP/LTH

———————————————————————————————

Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube



Håll dig uppdaterad med Mentor Newsroom

Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Kaunis Iron gör klart för gruvstart

Genom att alla nödvändiga resurser nu samlats i ett bolag ska det vara möjligt att återstarta gruvverksamheten i Kaunisvaara i sommar.

Smurfit Kappa uppgraderar övervakningssystem

För att undvika stillestånd uppgraderar Pappersbruket Smurfit Kappa i Piteå till nästa generations övervakningssystem IMx-8 från SKF.

Underhåll stoppar kärleksyttringar

Det är många kärlekspar som har satt upp hänglås på en bro i Västerås för att manifestera evig kärlek. Nu är det slut med det. Broräcket ska bytas ut.

Låg stresstolerans kan leda till rökning

Framgång för Kollektivtrafik SYD

21 februari genomfördes branschmötet Kollektivtrafik SYD i Luftkastellet utanför Malmö - Runt 60 deltagare är på plats, läs mer här!

NCC-veteran blir Sveviachef

Svevia har fått en ny regionchef för division anläggning Syd-Väst – Sven-Åke Bengtsson

Nyhetsbrev

Spårvägsbygge mot Kista

Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Debatt: Vi måste bli bättre på att ta tillvara och återvinna. För fortsatt ekonomisk tillväxt, minskad klimatpåverkan och skydd av naturens resurser behövs en cirkulär ekonomi där det som en gång bara var avfall blir till nya produkter. För att lyckas krävs tydliga och långsiktiga regler, och därför föreslår Alliansen att kraven skärps på flera områden.

Ledare: Regeringens planekonom

Miljöanpassad snöhantering

i sex säsonger har NCC:s egenutvecklade snöreningsanläggning Snowclean tagit hand om de snömassor som tas bort från Oslos gator och torg. Anläggningen omvandlar snön till vatten och filtrerar bort föroreningarna innan smältvattnet leds vidare till fjorden.

Ständig städning för Svevia

Sju nätter i veckan 36 veckor om året – Svevia har fullt upp med Stockholms tunnlar, små och stora anläggningar med en sak gemensamt – de är riktigt smutsiga.

Specialfordon spolar rent

En jättelik våtdammsugare och skräddarsydda teknikbilar med busshytt och robotarm är grunden när Svevia tvättar tunnlar i Stockholm.

Snabba och kalla duschar

Kallt vatten och lite rengöringsmedel är vapnet som står till buds när Stockholms smutsiga tunnlar rengörs. "Det går inte att använda varmvatten i tunnlarna".

Rena framtidsvisioner

Betong som bryter ned föroreningar och färg som andas? Utvecklingen går snabbt och nya metoder skulle kunna underlätta städningen och förbättra miljön i de stora tunnlarna.

Städning sämre för kvinnor än för män

Kvinnor som städar mycket, antingen professionellt eller i hemmet, riskerar att på lång sikt få minskad lungkapacitet. Det har norska forskare vid universitetet i Bergen visat i en ny studie.

Resurseffektivare användning av restprodukter

Vinnovaprojektet MinePap, med fokus på att titta närmare på hur man kan utveckla en hållbar affärsmodell kopplad till det cirkulära resursflödet, har nu tagit fart. 

Sodexo och Stora Sköndal i samarbete

Algextrakt kan bli läkemedel

Att förflytta människor med smärta

Plus

Branschorganisationer oense

Sveriges Bussföretag och EU vill att all busstrafik ska få tillgång till bytespunkter och terminaler – Men Svensk Kollektivtrafik vill inte släppa in kommersiella bussar dit, läs om det här!

Många döda i soptippsras

Klartecken för efterlängtad utbildning

-Jag tror att det här är en utbildning som branschen behöver, säger Anders Rickman, verksamhetschef för Yrkeshögskolan i Jönköping.

Rakt genom berget

Nu är det klart hur Trafikverket vill dra nya E4 genom Örnsköldsvik, trafiken ska bort från stadskärnan.

Plus

Leufstadius: "Vi ska vara remissinstans!"

Branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik är sedan ett år petade som remissinstans hos Näringsdepartementet – Något som upprör organisationen, läs här vad som händer nu!

Vaktkameror hos SL

Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

FM-utbildning får fortsätta

Hoppfulla ministrar efter möte

Ängelholm städar skolor med robot

Miab/NCA blir Miab

Kriminalvården storrekryterar

Personalen utan bonus

Ny provningsmetod metod med radiologi

Licensaffärer lyfter Bactiguard

Förvärvar inom medicinteknik

Sodexo fick "Gold Class" igen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.166