Värdestegring ifrågasätts av experter

| Av Ulrika Andersson | Entreprenad | Tipsa redaktionen

Leder höghastighetsbanor till att marken blir mer värd? Inte enligt WSP och LTH som kommit fram till att en sådan investering ger försumbara effekter på taxeringsvärdena, åtminstone när det gäller småhus.

Linköping. Finansiering av stora infrastrukturprojekt är ett omdebatterat ämne, inte minst när det gäller den planerade höghastighetsjärnvägen mellan landets tre största städer. Projektet beräknas kosta 200-260 miljoner kronor och de normala anslagen räcker därför inte till.

Sverigeförhandlingen, som överlämnade sitt slutgiltiga förslag till regeringen i slutet av förra året, föreslår i stället lånefinansiering, medfinansiering anses också vara en viktig del i det totala samhällsbyggarpaketet.

Flera avtal har därför slutits med berörda kommuner där dessa åtar sig att betala totalt en dryg miljard kronor och bygga mer än 288 000 nya bostäder.

Vilken nytta har då kommunerna av att samarbeta kring detta? Många vill gärna få bättre kommunikationer till sin ort och det talas om flera olika typer av nyttor – till exempel ekonomiska, sociala och miljömässiga.

När det gäller de ekonomiska nyttorna har det glunkats om att en höghastighetsjärnväg skulle kunna innebära ökade fastighetsvärden.

Under ett av seminarierna på årets Transportforum ifrågasattes dock ett sådant samband.

– Det finns inte mycket pengar att hämta där, sade Lina Jonsson på WSP.

Hon presenterade en delrapport från ett forskningsprojekt där WSP samarbetat med Lunds tekniska högskola, projektet är finansierat av Trafikverket och syftar bland annat till att ta fram en metod för hur man ska kunna göra en rimlig bedömning av hur markvärden växer till följd av infrastrukturbyggen.

– Vill man kunna plocka in pengar på värdestegringar måste man i förväg kunna bedöma hur stor denna stegring blir, sade hon.

I projektet har höghastighetstågen använts som exempel och Lina Jonsson förklarar att tidigare erfarenheter ger vid handen att det är mycket som ”beror på” om det blir värdeökningar i samband med järnvägsbyggen. Vart går tåget? Vilka restider blir det? Vad fanns innan på platsen?

– Det är väldigt blandade erfarenheter men vi ser att det är mest investeringar i pendeltåg som gett positiva värden.

Nya banor ska öka tillgängligheten, det ska bli lättare att ta sig till attraktiva platser. För att kunna mäta hur mycket pengar detta är värt måste man ta reda på hur mycket tillgängligheten ökar.

Forskarna har förstås inget facit på detta och utgår i sina beräkningar från information från till exempel Trafikverket.

Enligt Lina Jonsson visar det sig att tillgängligheten för långväga resor med och utan höghastighetståg blir ungefär densamma.

– Det blir väldigt små skillnader i tillgänglighet.

Frågan är också hur sambandet mellan tillgänglighet och fastighetsvärden ser ut. Forskarna har gjort en bedömning av hur fastighetsvärdena kommer att utvecklas fram till år 2040 om man bygger höghastighetsbanorna, men också hur det blir om man låter bli.

– Det händer mycket mellan nuläget och 2040 på grund av planerade investeringar, befolkningstillväxt och så vidare, sade Lina Jonsson.

Skillnaden med och utan höghastighetståg blir dock väldigt liten konstaterar hon.

Forskarnas slutsats blir därför att en investering i höghastighetsjärnväg skulle ge försumbara effekter på taxeringsvärden på småhus.

– Höghastighetsjärnvägen påverkar främst tillgängligheten för långväga resor, medan regional tillgänglighet är vad som påverkar fastighetsvärden.

Lina Jonsson medger att forskarna inte tittat på kommersiella fastigheter och uppger att det skulle kunna finns en värdestegring där, men i så fall på ett begränsat område och med en effekt som snabbt avtar.

Hennes slutsats är att höghastighetsbanorna ger väldigt lite pengar om man söker dem i höjda fastighetsvärden.

– För andra typer av investeringar kan det funka, till exempel investeringar i lokal och regional trafik.

Lena Micko, ordförande i Sveriges kommuner och landsting, fanns också med under seminariet, frågan om medfinansiering är högaktuell för SKL:s medlemmar.

– Det är en evig diskussion om finansiering av infrastruktur, i och med höghastighetsjärnvägar och Sverigeförhandlingen är vi många kommuner som berörs och SKL försöker hjälpa medlemmarna när det gäller hur man ska tänka.

Hon noterade dock att investeringarna inte står och faller med ökade fastighetsvärden.

– Det finns en massa nyttor med höghastighetsjärnvägen som inte har med fastighetsvärdena att göra, det är inte därför man bygger.

Länk till forskningsrapporten finns här.

Länk till Sverigeförhandlingens slutrapport finns här.

Höghastighetsjärnvägen

  • Höghastighetsjärnvägen ska byggas mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö.

  • Trafikverket räknar med att detta kommer att kosta 230 miljarder kronor, plus/minus 30 miljarder kronor.

  • Byggstart för sträckan Göteborg-Borås är 2020, med beräknad trafikstart 2026.

  • För Ostlänken räknar Trafikverket med byggstart 2017 och trafikstart 2028.

  • Hela systemet beräknas stå klart i mitten av 2030-talet.

  • Sverigeförhandlingen anser att lånefinansiering via Riksgälden gör det möjligt att bygga ut järnvägen ”snabbt”.

  • Medfinansieringsavtal som även omfattar ett utökat bostadsbyggande har tecknats med totalt 20 kommuner och sex regioner.

  • Medfinansieringsavtalet ger ett tillskott på cirka 1,2 miljarder kronor.

  • Enligt avtalen ska dessutom 285 400 nya bostäder byggas i storstäderna och längs den nya järnvägen.

Källa: Trafikverket och Sverigeförhandlingen

Forskningsrapporten

  • Projektet ”Höghastighetståg: markvärden och finansiering” är uppdelat i fyra delprojekt varav ”Höghastighetståg och markvärden” är ett.

  • Bakom projektet, som finansierats av Trafikverket, står WSP Analys & Strategi och avdelningen för Fastighetsvetenskap vid Lunds Universitet/Lunds Tekniska Högskola (LTH).

  • Utgångspunkten har varit att se om höghastighetsbanorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö förbättrar tillgängligheten, för att sedan se hur detta i så fall påverkar fastighetsvärdena.

  • Tillgängligheten har beräknats utifrån data som inhämtats från Trafikverkets prognoser över till exempel restider, reskostnader och trafikering, både med och utan höghastighetsjärnvägen.

Enligt rapporten är det framför allt den regionala tillgängligheten som är viktig för fastighetsvärdena, höghastighetsjärnvägen kan förvisso ge vissa värdeökningar på stationsorterna, men dessa uppges vara mycket små, i princip försumbara.

Källa: WSP/LTH

———————————————————————————————

Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube



Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom

Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

De kan få Nobelpriset

Genom analyser av en stor mängd data förutspår analysföretaget Clarivate analytics varje varje år vilka som ska tilldelas årens Nobelpris. Tre forskare pekas ut som tänkbara till priset i fysiologi eller medicin.

Peggy Rothe från Leesman till Facility Nordic-dagen

Roboten fixar käket – med precision

Nööjd är nöjd

Drop in om lokalvårdaren som ville upp och lyckades

Går från Coor till Newsec

Nyhetsbrev

Leksaksjätten köper in sig i 3d-verksamhet

Granskning av preventivmedels-app klar

Lagom stor multiplog

Siljum Mekan presenterar ännu en multiplog – 4 000 X-line ska passa maskiner i storleken L50- L60.

Rapsolja sänker utsläppen

Byggsektorn bland de bättre inom kompetensutveckling

Bygg- och fastighetssektorn hör till de bättre vad gäller kompetensutveckling bland privatanställda tjänstemän.

Ett ökat utflöde med nästan 50 %

Svenska företag investerar utomlands som aldrig förr.

ECJ ropar något för högt

Enligt European Cleaning Journal visar en svensk forskningsstudie att lokalvårdare är en av de yrkesgrupper som kan ha ökad risk att få MS (multipel skleros). Detta är dock något som studiens försteförfattare Dr Anna Hedström förnekar.

Skoogs fixar bränsle till gruvverksamhet

Kompakt arm på ny klippare

Ystamaskiner kommer att premiärvisa nya Spearhead Twiga Kompakt 360 på Elmia Lantbruk.

Miljonregn till Stadsmiljöavtal

Trafikverket fördelar 825 miljoner kronor till cykel- och kollektivtrafik via 12 nya stadsmiljöavtal - avtalen ska borga för hållbart resande i framtiden men de har också kritiserats av bland andra bussbranschen.

Samarbete för smartare användande av elnätet

Plus

EU-kritik mot Alstom-Siemens

Den planerade jättefusionen mellan Alstom och Siemens har stött på patrull i EU – men Alstoms vd Henri Poupart-Lafarge säger att planerna på ett samgående fortsätter som vanligt.

Tre som kan bli Årets Städföretag

Sydafrikansk gruva satsar svenskt

Sabic släpper tekniska plaster till Clariant

Möjliggör för Clariant att etablera ett nytt bolag.

Ny metod ger säker diagnos för Alzheimer 

Tåligare plogar

En ny svepform ska få snön att rulla bättre i Drivex nya plogar som dessutom fått smalare spetsfunktion och fjädrade skärhållare.

Total släpper fabriker till Ineos

Ica lanserar designerkasse

AR och VR blir snart vardagsmat

Ny chans att lyssna till Jesper Low

Tips för att bli en bättre ledare

Toppchefen på Ica berättar om könsbytet

Lämnar Göteborg för Arendal

Miljösatsning ger resultat

Först ut på Facility Nordic-dagen

Drop in-seminarie: Dags att städa upp i patriarkatet

Stärker sin position i Nordamerika

Praktikertjänst värvar från Capio

Gruvdäck ska stå pall

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.144