Nya styrmedel behövs för att minska plastens miljöpåverkan

| Av Redaktionen | Recycling | Tipsa redaktionen

DEBATT: Plaster kommer att användas i en lång rad tillämpningar även i fortsättningen. Men produktion, användning och avfallshantering behöver utvecklas. För det krävs att både näringsliv och politik utvecklar nya metoder och styrmedel. Det menar Göran Finnveden, professor vid KTH och ledamot i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling.

Produktion och användning av plast ger upphov till miljöpåverkan i hela kedjan. Styrmedel och verktyg för att minska miljöpåverkan behöver därför ses i ett livscykelperspektiv. I dag finns det egentligen ganska få styrmedel som träffar plaster och det finns därför ett behov av att utveckla fler.

Låt oss börja bakifrån:

Återvinning av plast behöver öka. Producentansvar för plaster finns för förpackningar och inom några andra områden. Men för andra områden finns det egentligen inga styrmedel för att öka återvinningen. Vi vet också att dagens producentansvar fungerar sådär och att det behöver vidareutvecklas. Kanske kan digitaliseringen ge möjligheter till ökad spårbarhet och att producentansvaret kan fungera mer som det var tänkt och att producenterna faktiskt får tillbaka kostnaderna för att återvinna sina egna produkter.

Förbränning av plast behöver minska. Deponeringsförbudet är ett kraftfullt styrmedel som gör att plaster styrs bort från deponering till förbränning. Eftersom plast i dag huvudsakligen produceras från fossila råvaror ger det upphov till koldioxidutsläpp när det förbränns. Avfallsförbränning ökar i dagsläget sina utsläpp av koldioxid och detta är en trend som behöver ändras. Ett förbud mot förbränning av plaster som istället kan återvinnas skulle kunna vara ett effektivt styrmedel. Lagring av plast som ännu inte kan återvinnas skulle kunna göra att utsläppen från avfallsförbränning minskade snabbt och göra det kostsamt att tillverka plast som inte kan återvinnas 

Produkter ska vara lätta att återvinna. I dag finns det få eller inga incitament för tillverkande företag att designa produkter så att de är lätta att återvinna. Det gör att producenterna skickar svårigheterna att återvinna vidare till senare led i livscykeln. Här behövs nya styrmedel och standarder. Kanske kan Ekodesigndirektivet användas för att kräva att produkter kan demonteras och återvinnas lättare.

Farliga ämnen i plaster behöver minska. I dag används tusentals tillsatskemikalier. Många av dessa är eller kan vara hälso- och miljöfarliga. Ofta är kunskaperna både om vilka kemikalier som används och vilka miljöegenskaper de har bristfälliga. För några av dessa kemikalier är användningen begränsad, men för många andra finns det egentligen inga incitament för producenterna att minska användningen eller att informera senare led om vad produkterna innehåller. Det försvårar återvinning och kan leda till onödiga risker. Producenterna behöver själva bedriva ett aktivt kemikaliearbete, informera användare och återvinnare om innehåll i materialen och verka för att kemikaliepolitiken utvecklas.

 

Spridning av mikroplaster behöver minska. Det behövs ökad kunskap om varifrån de mikroplaster som finns i hav och sjöar kommer ifrån. Men denna kunskapsbrist får inte leda till handlingsförlamning. Det finns en del kunskap och den bör användas och ett moratorium på användning som leder till spridning bör införas.

Fossila råvaror för plaster behöver avvecklas.  Produktion av plast sker i dagsläget huvudsakligen från fossila bränslen och ger upphov till utsläpp av växthusgaser vid produktion och i avfallsledet. Det finns i dagsläget få styrmedel som styr mot ökad användning av förnybara råvaror. Om man använder fossila råvaror för att elda kan man behöva betala både energiskatt och koldioxidskatt. Men om man tar samma råvara och gör plast som sedan eldas, då behövs inte det. Det är en inkonsekvens som gynnar användning av fossila bränslen för plastproduktion. Det behövs styrmedel för att öka användningen av förnybara råvaror. Redan dagens nivå på energi- och koldioxidskatt skulle vara ett kraftfullt styrmedel.

Samhället behöver plaster inom en rad tillämpningar även i framtiden. Men de kommer att produceras från förnybara råvaror, inte innehålla miljö- och hälsofarliga kemikalier och återvinnas efter användning. För att detta ska ske krävs en kraftig teknik- och systemutveckling. Nu är det dags för alla aktörer att jobba mot det målet.

Göran Finnveden, professor, KTH och ledamot i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling



Håll dig uppdaterad med Mentor Newsroom

Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Seko tar sextrakasserier till AD

Byte i MTR-toppen

Dahlin och Oscarsson går till nya toppositioner inom MTR Norden – De tar hand om pendeltågen respektive tunnelbanan i Stockholms län.

Begagnathandel sparar material

Genom att handla begagnat på Blocket i stället för att köpa nytt kunde produktionen av bland annat 22 000 ton plast undvikas under 2017. Det visar en studie gjord av Blocket i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet.

Robot återvinner iPhone

Rekord för PACK POINT NORDIC

Artikeln uppdaterade med fler bilder.

Nio av tio ser nedskräpning som ett problem

Nyhetsbrev

Tillverkningsdata en outnyttjad resurs

Den svenska industrin lagrar allt större mängder data i maskiner och verktyg.

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Ett steg närmare cirkulär ekonomi

Närmare 100 MSEK till högskolan i Skövde

Vi har ett lyxproblem just nu

Ny färskvaruchef på Coop

Färska kryddor utan krukor

Muterande enzym bryter ner PET

Fabriksbyggda teknikschakt ska spara tid och pengar

Snabbare, billigare, säkrare och högre kvalitet. Det är de fyra huvudsakliga faktorer som gör att NCC etablerat en fabrik i Lettland där det i full produktion ska tillverkas ungefär 4 000 teknikschakt per år. Ett av de första projekt där modulerna används är byggandet av företagets nya huvudkontor i Solna.

Patienternas matavfall mals, rötas och blir biogas

Norrlands universitetssjukhus har införskaffat en avfallskvarn som ska mala 200 ton matrester om året. Det malda avfallet förvandlas sedan till biogas. Förutom miljövinsten innebär kvarnen att kökspersonalen slipper hantera tunga säckar med matavfall – och städa när säckarna går sönder.

Färre fallolyckor med judons hjälp

Varje år drabbas cirka 11 000 personer i Sverige av fallolyckor på arbetstid. Med hjälp av ett samarbete med Svenska Judoförbundet hoppas nu AFA Försäkring kunna förebygga och minska antalet fallolyckor på arbetsplatserna.

Plus

Olycka med svensk turistbuss

En turistbuss med 42 passagerare körde av vägen i Gooiseweg i Amsterdam, Nederländerna 18 april - Tre personer har skadats, bland dem föraren, läs om mer här!

23 dog på marsvägarna

Under mars i år omkom 23 personer i vägtrafiken – Det är sju fler än mars 2017, läs här om vilka trafikanter som är drabbas värst!

En skadad vid gruvolycka

Aftonbladet rapporterar om en olycka med frätande pulver i Garpenbergsgruvan i Dalarna.

Likheter mellan åderförkalkning och cancer

Blåser av tidigare Force Majeure

Plasternas roll i samhället

Plaster är ett omdebatterat material vilket ofta förekommer i samhällsdebatten, och då inte alltid som något positivt.

Får Silvias alzheimerpris för tidig diagnostik

Michael Schöll får Drottning Silvias pris till ung alzheimerforskare.

Blom frikänd

Utökat stöd till svensk biogas

Nu kommer Hemfrids app

Han har årets favoritbutik

Mouldex nya vd

Ny direktör på Coop

Plus

Nya lagen lurig

Hallå där: Ulf Haraldsson!

Almega vill ha hem-avdrag

Aukner ny vd för Nexans Sverige

Paulig samlar varumärken

Patent för Alzheimerbolag

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.166