Debatt: Så kan Sverige ta vara på det värdefulla avfallet

| Av Redaktionen | Recycling | Tipsa redaktionen

Ett rop på hjälp – så beskriver miljöföretaget Ragn-Sells förslaget till nationell avfallsplan för 2018–2023 som presenterades före jul.

I stället för att se avfall som en livsviktig resurs kör Sverige vidare i gamla hjulspår, där sopor är ett problem som ska skaffas bort. Därför behöver planen arbetas om fullständigt, skriver företaget i sitt remissvar.

Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är de undertecknande skribenternas. Debattinlägget är tidigare publicerat på Altinget.se.

De styrmedel som räknas upp i planen försöker lappa ett system som har rötter i 1970-talet, och som utvecklingen har sprungit ifrån. Därmed försvåras en omställning till cirkulär ekonomi. Nu behövs inte fler småjusteringar, utan ett helt nytt tankesätt. 

Enligt Parisavtalet måste uppvärmningen av jorden hållas under två grader Celsius, helst betydligt lägre än så. Samtidigt står samtliga 193 medlemsländer i FN bakom de 17 globala målen för hållbar utveckling. Här måste alla länders planarbete ha sin utgångspunkt. Ändå finns inte en rad om detta i det dokument som ska guida Sveriges avfallsarbete de närmaste sex åren.

Den bistra sanningen är att vi inte har en chans att nå målen utan en central pusselbit: Riktigt smart återvinning, som möjliggör en cirkulär ekonomi. Därför behöver beslutsfattare och återvinningsindustrin arbeta tillsammans, och därför behövs styrmedel som utgår från en helhetssyn.

Läs också: Replik från miljöministern om sopreform

Ragn-Sells har gått från traditionell avfallshantering till ett totalt fokus på övergången till en cirkulär ekonomi. Här är våra tre viktigaste bidrag till hur Sverige kan gå från avfallsminimering till resursmaximering.

Gör om avfallsplanen till en resursplan. Medel-Svensson genererar runt 450 kilo hushållsavfall per år. Det kanske inte låter så farligt. Problemet är i stället att det går åt hela 115 ton material för att producera det vi konsumerar och exporterar varje år – för varje person i Sverige. Det är helt omöjligt att klara tvågradersmålet när vi bryter nya naturresurser i den takten.

Sverige förlorar varje år över 40 miljarder kronor i 4 studerade materialflöden på grund av undermålig återvinning, allt enligt en ny rapport från Material Economics och Återvinningsindustrierna. I dag är det nämligen oftast billigare att bryta nytt material än att återvinna smart. Detta är allt annat än hållbart! 

Lösningen ligger i att fokusera på resurser. En resursplan som ersätter den föreslagna avfallsplanen kan ligga till grund för genomtänkta styrmedel, som låter oss ta vara på värdet hos avfall och motverka klimatförändringarna samtidigt.

Läs också: Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

Ett exempel är deponiskatten. I sin nuvarande utformning leder den till att vi begraver avfall innehållandes värdefulla resurser i meningslösa konstruktioner, som bullervallar eller i vägbyggen i stället för att lagra det för att kunna utvinna råvaror ur det i framtiden. En plan med fokus på resurser gör det tydligt hur vi borde styra avfallsflödena i stället.

Ta fram en särskild plan för kritiska råvaror (CRM). EU utökade nyligen sin lista över kritiska råvaror från 20 till 27 ämnen. Och här är EU tydlig, vi måste öka återvinningen av dessa då vi är beroende av materialen för att klara av vår ekonomiska tillväxt inom det fossilfria- och digitaliserade samhällsbygget.

Ett av dem är fosfor, som är livsviktigt för matproduktionen. Europa har endast 10% självförsörjningsgrad här. Tyskland har insett hur viktig fosforn är att anger en riktning som både tar hänsyn till miljö- och resurs/tillväxtfrågan genom att de har lagstiftat om att minst 50 procent av fosforn i allt avfallsslam måste återföras till åkermarken inom 10-12 år från alla större samhällen. I Sverige finns däremot inga incitament för att ta bättre vara på fosforn än att fylla igen gamla gruvhål där det aldrig kommer odlas mat. Sverige behöver dock en plan för alla de kritiska råvarorna vilket kommer möjliggöra för investeringar i forskning och utveckling som i förlängningen har möjlighet att bli en ny möjlig exportindustri för Sverige.

Kräv återvunnet när vi betalar med skattepengar. Varje år görs offentliga upphandlingar i Sverige som motsvarar mer än en sjättedel av BNP. Tänk om vartenda relevant kontrakt ställde krav på en viss andel återvunnet material?

Genom att göra om lagen om offentlig upphandling kan vi ta enorma kliv mot att på riktigt ersätta ny brytning av naturresurser. Här kan staten få ett oerhört kraftfullt framtida verktyg genom ta fram cirkulära kriterier. 

Vi ser fram emot en fortsatt dialog med beslutsfattare, inte minst med den delegation för cirkulär ekonomi som ska skapas under näringsdepartementet. Sverige har unika möjligheter att visa världen hur tillväxt och omsorg om planeten kan gå hand i hand med varandra. Vi står hur som helst o stampar och vill få förutsättningar att börja återvinna på riktigt, där vi är rädd att kommande generationer få bryta upp E4:an för att ta upp det vi gömt undan helt i onödan!

Pär Larshans, hållbarhetschef, Ragn-Sellsföretagen

Anders Kihl, Forsknings och Utvecklingschef, Ragn-Sellsföretagen



Håll dig uppdaterad med Mentor Newsroom

Kommentarer

Mårten Thorlsund
Bra skrivet, superviktigt! Så viktigt att jag delar det här https://m.facebook.com/story.php?story_f...

Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Rätt använd – många möjligheter

Kranpunkten storsatsar – köper in 200 maskiner

Det är bråda tider för Kranpunkten. Efterfrågan på maskiner för vertikala transporter är stor och företaget investerar därför cirka 80 miljoner kronor för att stärka sin uthyrningsflotta med i runda tal 200 nya maskiner.

Oerlikon i finskt förvärv

Land Rover mobiltelefonidebuterar på MWC i april

Nu kastar sig även Land Rover in i mobiltelefonernas värld. Stor batterikapacitet och god funktionalitet även då händerna är våta eller försedda med handskar utlovas.

NCC på köprunda i Danmark

Förvärvet av Jakobsen & Blindkilde stärker NCC:s ställning på framför allt Jylland, men även i resten av Danmark.

Cirkeln sluts i Umeå

Den sista delen av Umeås ringled skulle börja byggas 2013. 2019 ska skopan äntligen kunna sättas i backen för Västra länken, det står klart sedan regeringen sagt sitt.

Nyhetsbrev

Nu tar tredje generationen Olsson vid

Plus

Billigare vätgas i sikte

Forskare vid KTH har hittat en metod som kan producera vätgas både billigt och storskaligt – Det ger nytt hopp för vätgasdrivna bussar, läs om hur det går till här!

ifoodbags grundare lämnar bolaget

Investerar i unik smältspinningsutrustning

Kaunis Iron gör klart för gruvstart

Genom att alla nödvändiga resurser nu samlats i ett bolag ska det vara möjligt att återstarta gruvverksamheten i Kaunisvaara i sommar.

Smurfit Kappa uppgraderar övervakningssystem

För att undvika stillestånd uppgraderar Pappersbruket Smurfit Kappa i Piteå till nästa generations övervakningssystem IMx-8 från SKF.

Underhåll stoppar kärleksyttringar

Det är många kärlekspar som har satt upp hänglås på en bro i Västerås för att manifestera evig kärlek. Nu är det slut med det. Broräcket ska bytas ut.

Låg stresstolerans kan leda till rökning

Framgång för Kollektivtrafik SYD

21 februari genomfördes branschmötet Kollektivtrafik SYD i Luftkastellet utanför Malmö - Runt 60 deltagare är på plats, läs mer här!

NCC-veteran blir Sveviachef

Svevia har fått en ny regionchef för division anläggning Syd-Väst – Sven-Åke Bengtsson

Spårvägsbygge mot Kista

Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Debatt: Vi måste bli bättre på att ta tillvara och återvinna. För fortsatt ekonomisk tillväxt, minskad klimatpåverkan och skydd av naturens resurser behövs en cirkulär ekonomi där det som en gång bara var avfall blir till nya produkter. För att lyckas krävs tydliga och långsiktiga regler, och därför föreslår Alliansen att kraven skärps på flera områden.

Ledare: Regeringens planekonom

Miljöanpassad snöhantering

i sex säsonger har NCC:s egenutvecklade snöreningsanläggning Snowclean tagit hand om de snömassor som tas bort från Oslos gator och torg. Anläggningen omvandlar snön till vatten och filtrerar bort föroreningarna innan smältvattnet leds vidare till fjorden.

Ständig städning för Svevia

Sju nätter i veckan 36 veckor om året – Svevia har fullt upp med Stockholms tunnlar, små och stora anläggningar med en sak gemensamt – de är riktigt smutsiga.

Specialfordon spolar rent

En jättelik våtdammsugare och skräddarsydda teknikbilar med busshytt och robotarm är grunden när Svevia tvättar tunnlar i Stockholm.

Snabba och kalla duschar

Kallt vatten och lite rengöringsmedel är vapnet som står till buds när Stockholms smutsiga tunnlar rengörs. "Det går inte att använda varmvatten i tunnlarna".

Rena framtidsvisioner

Betong som bryter ned föroreningar och färg som andas? Utvecklingen går snabbt och nya metoder skulle kunna underlätta städningen och förbättra miljön i de stora tunnlarna.

Algextrakt kan bli läkemedel

Många döda i soptippsras

Vaktkameror hos SL

Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

FM-utbildning får fortsätta

Hoppfulla ministrar efter möte

Ängelholm städar skolor med robot

Miab/NCA blir Miab

Kriminalvården storrekryterar

Personalen utan bonus

Ny provningsmetod metod med radiologi

Licensaffärer lyfter Bactiguard

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.257