Larmrapport från Folkhälsomyndigheten

| Av Lisa von Garrelts | Life Science Sweden | Tipsa redaktionen

En fördubbling av anmälda fall av antibiotikaresistens om drygt 10 år och en fyrdubbling till år 2050, det visar en ny rapport från myndigheten. Christian Kinch, vd Bactiguard, efterlyser skallkrav på förebyggande åtgärder i offentliga upphandlingar.

Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag beräknat framtida kostnader och andra konsekvenser av antibiotikaresistens för människor i Sverige. Prognoserna för 2030 och 2050 har räknats fram med hjälp av befintlig statistik som bearbetats i en särskilt framtagen simuleringsmodell.

– Antalet anmälningspliktiga fall av antibiotikaresistenta bakterier kommer att öka. Det får stora konsekvenser både för utsatta riskgrupper och för samhället i stort, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

2016 rapporterades drygt 15 500 fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige. 2030 har antalet fördubblats, enligt prognosen. 2050 tros antalet fall vara drygt 70 000, det vill säga mer än fyra gånger fler än idag.

– Det blir alltmer tydligt att antibiotikaresistensen är en av vår tids stora globala utmaningar. Idag dör i storleksordningen 1 500 personer i Sverige i vårdrelaterade infektioner, och det är i sig alldeles för många. När så många som 40 000 svenskars liv står på spel varje år till följd av infektioner som inte kan behandlas med antibiotika blir hotet väldigt påtagligt även här hemma, kommenterar Christian Kinch, vd Bactiguard.

Bactiguard är ett svenskt medicinteknikbolag som utvecklar och tillverkar infektionshämmande katetrar och endotrakealtuber som bidrar till att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner och minska användningen av antibiotika.

Antibiotikaresistens ger högre kostnader för vård och behandling. Den årliga merkostnaden för infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier blir ungefär 400 miljoner kronor 2030 och drygt 600 miljoner kronor 2050, jämfört med om motsvarande infektioner hade orsakats av antibiotikakänsliga bakterier.

Sammanlagt kommer antibiotikaresistensen att ha kostat samhället cirka 16 miljarder kronor från 2018 till 2050. Kostnaderna avser både direkta sjukvårdskostnader och indirekta kostnader för samhället i form av produktionsbortfall. Folkhälsomyndighetens rapport visar att det aktiva arbetet för att bromsa utvecklingen måste fortsätta men framför allt intensifieras.

– Vi har en god vaccinationstäckning, klok användning av antibiotika och väl fungerande hygienrutiner inom vården i Sverige och det gör att vi har lättare att bromsa utvecklingen här än många andra länder. Men det betyder inte att vi kan slå oss till ro. Det här är ett arbete som kräver ytterligare och kontinuerliga insatser och resurser, säger Malin Grape.

Även om det arbete som pågår är bra och går åt rätt håll så är det inte tillräckligt menar Christian Kinch:

– Vi ser en positiv trend i att fler och fler landsting ställer krav på infektionsprevention i sina upphandlingar, men vi behöver göra mer. Våra politiker skulle till exempel kunna införa skallkrav på förebyggande åtgärder i offentliga upphandlingar, då skulle vi komma en bra bit på väg mot en nollvision för vårdrelaterade infektioner och samtidigt bli mindre beroende av antibiotika, säger Christian Kinch.



Håll dig uppdaterad med Mentor Newsroom

Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Rätt använd – många möjligheter

Kranpunkten storsatsar – köper in 200 maskiner

Det är bråda tider för Kranpunkten. Efterfrågan på maskiner för vertikala transporter är stor och företaget investerar därför cirka 80 miljoner kronor för att stärka sin uthyrningsflotta med i runda tal 200 nya maskiner.

Oerlikon i finskt förvärv

Land Rover mobiltelefonidebuterar på MWC i april

Nu kastar sig även Land Rover in i mobiltelefonernas värld. Stor batterikapacitet och god funktionalitet även då händerna är våta eller försedda med handskar utlovas.

NCC på köprunda i Danmark

Förvärvet av Jakobsen & Blindkilde stärker NCC:s ställning på framför allt Jylland, men även i resten av Danmark.

Cirkeln sluts i Umeå

Den sista delen av Umeås ringled skulle börja byggas 2013. 2019 ska skopan äntligen kunna sättas i backen för Västra länken, det står klart sedan regeringen sagt sitt.

Nyhetsbrev

Nu tar tredje generationen Olsson vid

Plus

Billigare vätgas i sikte

Forskare vid KTH har hittat en metod som kan producera vätgas både billigt och storskaligt – Det ger nytt hopp för vätgasdrivna bussar, läs om hur det går till här!

ifoodbags grundare lämnar bolaget

Investerar i unik smältspinningsutrustning

Kaunis Iron gör klart för gruvstart

Genom att alla nödvändiga resurser nu samlats i ett bolag ska det vara möjligt att återstarta gruvverksamheten i Kaunisvaara i sommar.

Smurfit Kappa uppgraderar övervakningssystem

För att undvika stillestånd uppgraderar Pappersbruket Smurfit Kappa i Piteå till nästa generations övervakningssystem IMx-8 från SKF.

Underhåll stoppar kärleksyttringar

Det är många kärlekspar som har satt upp hänglås på en bro i Västerås för att manifestera evig kärlek. Nu är det slut med det. Broräcket ska bytas ut.

Låg stresstolerans kan leda till rökning

Framgång för Kollektivtrafik SYD

21 februari genomfördes branschmötet Kollektivtrafik SYD i Luftkastellet utanför Malmö - Runt 60 deltagare är på plats, läs mer här!

NCC-veteran blir Sveviachef

Svevia har fått en ny regionchef för division anläggning Syd-Väst – Sven-Åke Bengtsson

Spårvägsbygge mot Kista

Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Debatt: Vi måste bli bättre på att ta tillvara och återvinna. För fortsatt ekonomisk tillväxt, minskad klimatpåverkan och skydd av naturens resurser behövs en cirkulär ekonomi där det som en gång bara var avfall blir till nya produkter. För att lyckas krävs tydliga och långsiktiga regler, och därför föreslår Alliansen att kraven skärps på flera områden.

Ledare: Regeringens planekonom

Miljöanpassad snöhantering

i sex säsonger har NCC:s egenutvecklade snöreningsanläggning Snowclean tagit hand om de snömassor som tas bort från Oslos gator och torg. Anläggningen omvandlar snön till vatten och filtrerar bort föroreningarna innan smältvattnet leds vidare till fjorden.

Ständig städning för Svevia

Sju nätter i veckan 36 veckor om året – Svevia har fullt upp med Stockholms tunnlar, små och stora anläggningar med en sak gemensamt – de är riktigt smutsiga.

Specialfordon spolar rent

En jättelik våtdammsugare och skräddarsydda teknikbilar med busshytt och robotarm är grunden när Svevia tvättar tunnlar i Stockholm.

Snabba och kalla duschar

Kallt vatten och lite rengöringsmedel är vapnet som står till buds när Stockholms smutsiga tunnlar rengörs. "Det går inte att använda varmvatten i tunnlarna".

Rena framtidsvisioner

Betong som bryter ned föroreningar och färg som andas? Utvecklingen går snabbt och nya metoder skulle kunna underlätta städningen och förbättra miljön i de stora tunnlarna.

Algextrakt kan bli läkemedel

Många döda i soptippsras

Vaktkameror hos SL

Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

FM-utbildning får fortsätta

Hoppfulla ministrar efter möte

Ängelholm städar skolor med robot

Miab/NCA blir Miab

Kriminalvården storrekryterar

Personalen utan bonus

Ny provningsmetod metod med radiologi

Licensaffärer lyfter Bactiguard

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.129