Ny studie om hinder för smart elnätsteknik

| Av Christer Åkerlundh | UochD | Tipsa redaktionen

Enligt en ny studie har elnätsbolag få incitament att investera i smarta elnätstekniker och andra kostnadseffektiva lösningar som krävs för att framtidssäkra elnäten.

Vi står inför en stor omställning av elsystemet, inte minst på grund av elektrifieringen av fordonsflottan, klimatmålen och energiöverenskommelsen. Det ställer krav på elnätsbolagen att investera i mer resurseffektiva lösningar, med digitala och smarta nätkomponenter, för att undvika att driva kostnader.

Läs också: Vägledning för underhåll i elnät

Ny teknik ger också nya möjligheter att utnyttja elnäten mer effektivt och att skjuta upp investeringar. Det finns också tekniska lösningar på de flesta av framtidens utmaningar i elsystemet. Men utöver ett fåtal pilot- och forskningsprojekt saknas praktiska tillämpningar av dessa lösningar.

Power Circle har i en studie, med stöd av Energimyndigheten, undersökt vilka möjligheter, hinder och drivkrafter som finns för smarta elnätslösningar. Resultaten visar att det finns många möjligheter, men att det också finns tydliga brister i lagstiftning och reglering, samt att branschen delvis är ovillig att ta risker. Det försvårar implementeringen av ny teknik.

En av rapportens slutsatser är att det finns en frustration och osäkerhet i branschen kring vad som behöver göras för att framtidssäkra elnäten och minska risken för felaktiga investeringar.

- Detta är en bakläxa till politikerna, som har lyckats skapa mål och överenskommelser kring elproduktionen, men inte lika tydligt lyckats måla upp en vision för hur elnäten ska framtidssäkras. Här har man helt enkelt missat en avgörande pusselbit, säger Anna Wolf, som varit projektledare för studien.

Läs också: Skriver 10-årigt avtal med One Nordic

Bristen på mål och visioner, i kombination med den snabba teknikutvecklingen, ger nätbolagen den svåra uppgiften att göra investeringar i teknik som i många fall ska skrivas av på 40-50 års sikt utan att veta hur energi­systemen då kommer att se ut.

Det finns dock andra faktorer än lagstiftningen som påverkar elnätsbolagen.

- Vi har på senare år sett en enormt snabb teknikutveckling inom bland annat elnätsautomation, solceller, batterier och elbilar. Det behövs ny kunskap om hur allt detta ska passa in i framtidens elnät. Det får vi genom fler praktiska försök och förstärkt forskning. Det skapar också industriella möjligheter, säger Olle Johansson, VD för Power Circle.

Studien visar att det finns flera goda exempel på elnätsbolag som agerar proaktivt, investerar i nya tekniker och börjar testa nya affärsmodeller. En gemensam faktor för dessa företag är att det finns en insikt om att en förändring kommer, till­sammans med ett intresse på ledningsnivå som ger ett tydligt mandat att agera inom organisa­tionen.

Mer om: elnät | Power Circle


Håll dig uppdaterad med Mentor Newsroom

Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Seko tar sextrakasserier till AD

Byte i MTR-toppen

Dahlin och Oscarsson går till nya toppositioner inom MTR Norden – De tar hand om pendeltågen respektive tunnelbanan i Stockholms län.

Begagnathandel sparar material

Genom att handla begagnat på Blocket i stället för att köpa nytt kunde produktionen av bland annat 22 000 ton plast undvikas under 2017. Det visar en studie gjord av Blocket i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet.

Robot återvinner iPhone

Rekord för PACK POINT NORDIC

Artikeln uppdaterade med fler bilder.

Nio av tio ser nedskräpning som ett problem

Nyhetsbrev

Tillverkningsdata en outnyttjad resurs

Den svenska industrin lagrar allt större mängder data i maskiner och verktyg.

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Ett steg närmare cirkulär ekonomi

Närmare 100 MSEK till högskolan i Skövde

Vi har ett lyxproblem just nu

Ny färskvaruchef på Coop

Färska kryddor utan krukor

Muterande enzym bryter ner PET

Fabriksbyggda teknikschakt ska spara tid och pengar

Snabbare, billigare, säkrare och högre kvalitet. Det är de fyra huvudsakliga faktorer som gör att NCC etablerat en fabrik i Lettland där det i full produktion ska tillverkas ungefär 4 000 teknikschakt per år. Ett av de första projekt där modulerna används är byggandet av företagets nya huvudkontor i Solna.

Patienternas matavfall mals, rötas och blir biogas

Norrlands universitetssjukhus har införskaffat en avfallskvarn som ska mala 200 ton matrester om året. Det malda avfallet förvandlas sedan till biogas. Förutom miljövinsten innebär kvarnen att kökspersonalen slipper hantera tunga säckar med matavfall – och städa när säckarna går sönder.

Färre fallolyckor med judons hjälp

Varje år drabbas cirka 11 000 personer i Sverige av fallolyckor på arbetstid. Med hjälp av ett samarbete med Svenska Judoförbundet hoppas nu AFA Försäkring kunna förebygga och minska antalet fallolyckor på arbetsplatserna.

Plus

Olycka med svensk turistbuss

En turistbuss med 42 passagerare körde av vägen i Gooiseweg i Amsterdam, Nederländerna 18 april - Tre personer har skadats, bland dem föraren, läs om mer här!

23 dog på marsvägarna

Under mars i år omkom 23 personer i vägtrafiken – Det är sju fler än mars 2017, läs här om vilka trafikanter som är drabbas värst!

En skadad vid gruvolycka

Aftonbladet rapporterar om en olycka med frätande pulver i Garpenbergsgruvan i Dalarna.

Likheter mellan åderförkalkning och cancer

Blåser av tidigare Force Majeure

Plasternas roll i samhället

Plaster är ett omdebatterat material vilket ofta förekommer i samhällsdebatten, och då inte alltid som något positivt.

Får Silvias alzheimerpris för tidig diagnostik

Michael Schöll får Drottning Silvias pris till ung alzheimerforskare.

Blom frikänd

Utökat stöd till svensk biogas

Nu kommer Hemfrids app

Han har årets favoritbutik

Mouldex nya vd

Ny direktör på Coop

Plus

Nya lagen lurig

Hallå där: Ulf Haraldsson!

Almega vill ha hem-avdrag

Aukner ny vd för Nexans Sverige

Paulig samlar varumärken

Patent för Alzheimerbolag

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.117