Jättejordfräs gav Limsjön nytt liv

Limsjön återskapades med hjälp av en jättejordfräs, vintervindarna spelade också en viktig roll när en av Dalarnas bästa fågelsjöar restaurerades för snart 30 år sedan.

Leksand. Limsjön är en vik av Dalälven och vattendraget har genom årens lopp varit en populär häckningsplats för alla möjliga typer av fåglar. När Siljan reglerades i början av 1960-talet förändrades dock förutsättningarna, Limsjön var beroende av den större sjön och när kraftverksbygget i Trängslet sänkte Siljans vattenstånd krympte Limsjön till en smal bäck.

– Dämningsgränsen sänktes med två meter, säger Staffan Müller.

Han är naturvårdsförvaltare på Leksands kommun, han är också vice ordförande i den lokala fågelklubben och var en drivande part när Limsjön restaurerades för över 25 år sedan.

Kraftverksbygget påverkade vattendraget dramatiskt, den 2-3 meter breda ”sjön” svämmades över vid vår- och höstflod och de fåglar som tidigare betraktat Limsjön som sitt hem kunde bara göra kortare besök.

– Det blev en bra rastplats men när bäcken torkade ut igen måste de flyga vidare, inga fåglar häckade längre här, säger Staffan Müller.

1989 vidtogs åtgärder för att återskapa fågelparadiset genom att fördjupa sjön, den fanns trots allt där någonstans under tuvorna.

– Vi fräste upp 40 hektar av rotfilten med en rotorkultivator, minns Staffan Müller.

Den flytande jordfräsen behövde bara 2-3 veckor på sig för att beta av hela ytan, sedan återstod frågan hur man skulle bli av med de uppfrästa massorna.

Att låta köra bort dem hade blivit kostsamt och kommunen lät därför naturen sköta transporterna.

– Vi visste hur vinden kan pressa iväg stora isblock helt gratis och använde samma metod, minns Staffan Müller.

Det tog bara några veckor innan vinden tryckt alla massor till ena sidan, där bildar de sedan dess ett gungfly som vilar på vatten och som blir allt tunnare för varje år som går.

– Vi har fått 6-7 hektar gungfly som rostar sönder och sjunker till botten i takt med att torven mineraliseras, säger Staffan Müller.

– Om 30- 40 år kommer det att vara en helt fantastisk biotop.

Limsjön svarade också bra på fräsningen, efter bara några veckor hade den smala bäcken omvandlats till en sjö.

– Vi såg resultat direkt, säger Staffan Müller, som också konstaterar att fåglarna godtog den nya livsmiljön.

– I dag är det en av regionens allra bästa fågelsjöar.

En damm byggdes också, för att göra Limsjön oberoende av Siljans vattenstånd.

–Utan dammen skulle sjön bli bara 2-3 meter bred på våren, fåglarna som kommer då lägger sig i strandkanten och när vattenståndet sedan stiger spolas alla ägg bort, förklarar Staffan Müller.

Med hjälp av dammen kan kommunen höja och och sänka sjön efter behov.

– Efter häckningssäsongen sänker vid den för att gynna strandbetesdjuren, till jul tömmer vi sjön helt och låter den bottenfrysa, och den 15 mars släpper vi på vattnet igen – sedan kan isskorpan lyfta och drar med sig rötterna så att vi minskar risken för igenväxning, säger Staffan Müller.

Han betraktar projektet som ett gott exempel på hur ett allt vanligare problem kan lösas.

– Vi är glada att Limsjön blivit något av ett flaggskepp för hur en våtmark kan restaureras på ett bra sätt – det måste göras på många ställen, hela Sverige är utdikat.