Svenskt plastreturraff ett sätt att sluta loopen

| Av Malin Folkesson | Plastforum SE | Tipsa redaktionen

-En lösning på hur kan all plast skulle kunna återvinnas i en cirkulär ekonomi skulle kunna vara ett plastreturraffinaderi, anser Elin Hermansson, projektledare för Hållbar Kemi 2030.

Vid ett seminarium i Perstorp i början av december, med anledning av den första svenska plasten tillverkades i Perstorp för 100 år sedan, fanns Elin Hermansson, projektledare för Hållbar Kemi 2030, på plats för att berätta om projektet.

Hållbar Kemi 2030 är ett projekt och en hållbarhetsvision som innebär att företagen i Stenungsund vill ha en produktion som baserar sig på hållbar kemi och förnybara råvaror 2030).

I projektet ingår bland annat de fem stora kemiproducenterna AGA, Akzo Nobel, Borealis, Inovyn och Perstorp AB, vilka alla arbetar för att skapa en helhetssyn gällande återvinning, råvaror och produktion.

-Ett plastreturraffinaderi går helt i linje med visionen för Hållbar Kemi 2030 och skulle kunna bli ett flaggskepp för Sverige, sa hon.

Enligt den situation som råder i Sverige idag så går cirka 30 procent av den plast som används, till plaståtervinning. Resten går till energiåtervinning. Det finns således en stor potential att återvinna mer. Den återvinningsmetod som idag finns för plaståtervinning är mekanisk återvinning. En bra teknik, men den har vissa nackdelar som att materialet kan tappar lite i hållfasthet efter återvinningen. Det finns även vissa begränsningar gällande vilka material som kan återvinnas mekaniskt.

Kemisk återvinning är ett annat alternativ för materialåtervinning, men det finns ingen anläggning för detta Sverige idag.

-Det behövs en anläggning, t.ex en förgasningsanläggning, för detta där man tar in plastavfall och bioavfall som bryter ner plastmaterialet till exempelvis syntesgas. Av denna kan man sedan bygga upp ny råvara som exempelvis eten för att tillverka nya produkter, sa Hermansson.

De stora fördelarna med kemisk återvinning är att det inte finns lika stora begränsningar i vilka plastmaterial som kan återvinnas. Därför möjliggör tekniken återvinning av fler material än vad som kan återvinnas mekaniskt. En annan fördel är att det inte uppstår en kvalitetsförsämring av det återvunna materialet.

Läs också: Alliansen: Skärp kraven för återvinning

-Med ett plastretur-raffinaderi hade det varit möjligt att sluta loopen så att vi hade kunnat återvinna all plast. Ett raffinaderi hade dock inte ersatt den mekaniska återvinningen. Denna för de plastmaterial som den är bäst lämpad för. Exempelvis rena polyeten- och polypropenströmmar eftersom det ur ett energiperspektiv är mest fördelaktigt att återvinna dessa mekaniskt, sa hon.

Hon nämnde att Chalmers tekniska universitet i samarbete med Hållbar Kemi har genomfört en studie där de räknat på vilka miljöfördelar den här typen av anläggning i Stenungsund skulle kunna ge.

Läs också: Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

-En kapacitet på cirka 200.000 ton plastavfall (den bedömda tillgängliga andelen plastavfall som finns i Sverige efter det att man räknat bort den andel som ska gå till mekanisk återvinning) och cirka 500.000 ton biomassa, så kunna ge en CO2-utsläppsvinst på upp emot 1 miljon ton/år, motsvarande 2 procent av Sveriges totala årliga CO2-utsläpp, sa Elin Hermansson

-Med projektet vill projektet Hållbar Kemi adressera möjligheten med kemisk återvinning, men tyvärr ser vi en del hinder från politiskt håll  för att i framtiden få till ett plastretur-raffinaderi i Stenungsund.



Håll dig uppdaterad med Mentor Newsroom

Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Spårvägsbygge mot Kista

Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Debatt: Vi måste bli bättre på att ta tillvara och återvinna. För fortsatt ekonomisk tillväxt, minskad klimatpåverkan och skydd av naturens resurser behövs en cirkulär ekonomi där det som en gång bara var avfall blir till nya produkter. För att lyckas krävs tydliga och långsiktiga regler, och därför föreslår Alliansen att kraven skärps på flera områden.

Ledare: Regeringens planekonom

Miljöanpassad snöhantering

i sex säsonger har NCC:s egenutvecklade snöreningsanläggning Snowclean tagit hand om de snömassor som tas bort från Oslos gator och torg. Anläggningen omvandlar snön till vatten och filtrerar bort föroreningarna innan smältvattnet leds vidare till fjorden.

Ständig städning för Svevia

Sju nätter i veckan 36 veckor om året – Svevia har fullt upp med Stockholms tunnlar, små och stora anläggningar med en sak gemensamt – de är riktigt smutsiga.

Specialfordon spolar rent

En jättelik våtdammsugare och skräddarsydda teknikbilar med busshytt och robotarm är grunden när Svevia tvättar tunnlar i Stockholm.

Nyhetsbrev

Snabba och kalla duschar

Kallt vatten och lite rengöringsmedel är vapnet som står till buds när Stockholms smutsiga tunnlar rengörs. "Det går inte att använda varmvatten i tunnlarna".

Rena framtidsvisioner

Betong som bryter ned föroreningar och färg som andas? Utvecklingen går snabbt och nya metoder skulle kunna underlätta städningen och förbättra miljön i de stora tunnlarna.

Städning sämre för kvinnor än för män

Kvinnor som städar mycket, antingen professionellt eller i hemmet, riskerar att på lång sikt få minskad lungkapacitet. Det har norska forskare vid universitetet i Bergen visat i en ny studie.

Resurseffektivare användning av restprodukter

Vinnovaprojektet MinePap, med fokus på att titta närmare på hur man kan utveckla en hållbar affärsmodell kopplad till det cirkulära resursflödet, har nu tagit fart. 

Sodexo och Stora Sköndal i samarbete

Algextrakt kan bli läkemedel

Att förflytta människor med smärta

Plus

Branschorganisationer oense

Sveriges Bussföretag och EU vill att all busstrafik ska få tillgång till bytespunkter och terminaler – Men Svensk Kollektivtrafik vill inte släppa in kommersiella bussar dit, läs om det här!

Många döda i soptippsras

Klartecken för efterlängtad utbildning

-Jag tror att det här är en utbildning som branschen behöver, säger Anders Rickman, verksamhetschef för Yrkeshögskolan i Jönköping.

Rakt genom berget

Nu är det klart hur Trafikverket vill dra nya E4 genom Örnsköldsvik, trafiken ska bort från stadskärnan.

Plus

Leufstadius: "Vi ska vara remissinstans!"

Branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik är sedan ett år petade som remissinstans hos Näringsdepartementet – Något som upprör organisationen, läs här vad som händer nu!

Företag gillar kollektivavtal

60 procent av Sveriges företag vill ha kollektivavtal. Främsta orsaken är att avtalen förbättrar relationen med de anställda och ger företaget bättre anseende på marknaden. Det framkom vid Arbetsmarknadsekonomiska rådets presentation av rapporten "Hur fungerar kollektivavtalen?"

Utökar kapaciteten inom PA12-pulver

En världsnyhet för möbelbranschen

Snabba ryck med bra tryck

Nya innovationer har revolutionerat vägunderhållet hävdar Ströman Maskin. – Laken har förändrat hela vinterväghållningen, den plus höghastighetsspridaren har gett oss en helt annan vinterdrift.

Maxad mix hejdar halkan

Karlstad var ”sämst” på att sopsalta, en transportledare experimenterade sig då fram till en ny lösning – Karlstadlaken som sedan dess ska ha lett till mindre halka, lägre kostnader och färre olyckor.

Laken dög när flingorna flög

Att byta torrsalt mot lake löste inte bara problemet med dammiga skogsvägar, det gav Peab helt nya affärsmöjligheter. "I stället för en återkommande årlig kostnad har vi nu intäkter med bra förtjänst".

Vaktkameror hos SL

Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

FM-utbildning får fortsätta

Hoppfulla ministrar efter möte

Ängelholm städar skolor med robot

Miab/NCA blir Miab

Kriminalvården storrekryterar

Personalen utan bonus

Ny provningsmetod metod med radiologi

Licensaffärer lyfter Bactiguard

Förvärvar inom medicinteknik

Sodexo fick "Gold Class" igen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.164