Lastbilskranar på banan igen

| Av Ulrika Andersson | Entreprenad | Tipsa redaktionen

Cranab har återupptagit produktionen av lastbilskranar efter nästan 15 års uppehåll, kranar för både skog och återvinning ska lyfta företaget. – Lastbilskransdelen har störst potential att expandera.

Vindeln. Under 1990-talet ingick lastbilskranar i krantillverkaren Cranabs utbud men produktionen lades ned 2001 eftersom det redan fanns flera lastbilskranstillverkare i dåvarande ägarkoncernen Partek.

2013 ändrades förutsättningarna när Cranab fick nya ägare i Fassi, i november 2017 köpte Fassi dessutom Hans Eliassons andel i Cranab Group, det italienska företaget är därmed hundraprocentig ägare till gruppen där även Vimek och Bracke Forest  ingår.

Läs också: Både hängslen och livrem

Fassi är en av världens största tillverkare av styckegodskranar.

– Det är långsamma kranar som kan lyfta riktigt tungt, långt och högt, kranar som skiljer sig väldigt mycket från skogsmaskinkranar, konstaterar Jonas Järnö, Cranabs produktchef för lastbilskranar.

Cranabs snabbfotade kranar kompletterar Fassis utbud, den italienska tillverkaren ville dock kunna erbjuda kranar även för timmerhantering och recycling, Vindelnföretaget såg därför chansen att återuppta tillverkningen.

– Vi började med 12-tonsklassen, det är det vi ser som volymkranarna, säger Jonas Järnö.

Den första lastbilskranen levererades 2015 och först ut blev Z-kranar: kranar som kan placeras längst bak eller närmast hytten på en lastbil och som fälls ihop i formen av ett Z.

– Fördelen är att den alltid upptar samma volym, det är en utrymmeseffektiv kran om man till exempel vill lasta högre eller få plats med en container på flaket, något som blivit allt mer aktuellt i takt med att man får framföra tyngre fordon på vägarna, säger Jonas Järnö.

Läs också: Grävmaskinen rensar upp i sjön

Cranabs Z-kran finns nu i tre längder: 2015 kom 10,5-metersvarianten, året därpå lanserades 9,3-meterskranen och 2017 var det dags för en 8,3-meterskran.

2016 följdes Z-kranen av en L-kran, en traditionell timmerkran som dock försetts med en momentlänk, något man annars ser mest på Z-kranar.

– Z-kranarna har momentlänk eftersom det krävs för geometrin i parkeringsläget, för att kunna parkera och veckla ut den. Vi har tagit länken till L-kranen också, säger Jonas Järnö.

Tack vare momentlänken ska L-kranen vara jämnstark genom hela rörelseområdet och inte ”fastna” om den lyfter riktigt tungt.

Det är ganska unikt att sätta en extra länk på lyftcylindern på en L-kran, vi har gjort det för att göra kranen stark även i de ”svaga” lägena, förklarar Jonas Järnö.

Cranabs L-kran tillverkas i ett tiometersutförande, en räckvidd man anser vara volymkranen i L-segmentet.

De lastbilsmonterande kranarna finns i två applikationer: skog och recycling.

– Det är ju i grunden samma kran, men säkerhetskraven är större på recyclingkranarna som ofta arbetar i närheten av människor, säger Jonas Järnö.

Läs också: Så ska inkräktarna stoppas

Ett exempel är att armen aldrig får falla ner om en slang i en cylinder går sönder och Cranabs lösning är pilotstyrda ventiler – ger föraren inte aktivt tryck stannar kranen.

Recyclingkranarna kan inte heller belastas fullt ut ut förrän stödbensbalkarna körts ut och stödbenscylindrarna fällts ned.

Om det inte är check på det går kranen med kraftigt reducerad kraft, säger Jonas Järnö.

De svenska kranåkarna har inledningsvis fått vänta lite på att bekanta sig med de nya kranarna, dels för att de första varianterna var anpassad för marknaden i Mellaneuropa, dels för att de svenska kunderna har andra behov, till exempel när det gäller ventiler.

De mellaneuropeiska kunderna behöver oftast ett tvåkretssystem med två pumpar, de svenska har ett mer varierat bestånd, konstaterar Jonas Järnö.

I Sverige finns både tvåkretssystem, enkretssystem och LS-system (load sensitive), lastbilarna är utrustade på olika sätt och det ställer krav på oss som kranleverantörer, vi måste anpassa grundkranen till de olika styrsystemen.

Läs också: Jättejordfräs gav Limsjön nytt liv

En annan skillnad är att mellaneuropeiska åkare ofta vill ha sin kran fast monterad medan de svenska vill kunna ställa av den för att kunna lasta mer.

Vi har ofta långa transportsträckor och då vill man inte dra med sig kranen, kommenterar Jonas Järnö.

Hittills har Cranab exporterat huvuddelen av lastbilskranarna, nu riktar företaget in sig även på Sverige och ute i fabriken finns ett exempel på en kran byggd för svenska behov – till skillnad från kranar som går söderut är den till exempel försett med våg, den har också fått en hytt.

– I Mellaneuropa är det inte så vanligt, de har öppna förarplatser, kommenterar Jonas Järnö.

Cranabs lastbilskransutbud består i dag av tre Z-kranar och en L-kran. Tanken är dock att bredda programmet.

– Etapp ett var att ta fram kranar i tolvtonmetersklassen men det finns behov av både större och mindre kranar, konstaterar Jonas Järnö.

Under de två år som gått sedan produktion av lastbilskranar återupptogs har de flesta har varit Z-kranar, majoriteten har gått på export och kunderna har främst återfunnits inom skogsindustrin.

Tanken är att Cranab till del ska utnyttja Fassis världsomspännande återförsäljarnät – ett veritabelt smörgåsbord för den västerbottniska krantillverkaren konstaterar Jonas Järnö som ser stora möjligheter framöver.

Läs också: Isak valde grävaren före skolan

Lastbilskransdelen har störst potential att expandera, vi har nästan kommit så långt vi kan komma på skogssidan där vi redan har en stor del av marknaden. Då är lastbilssegmentet enklare, där kan vi öka försäljningen.

Fotnot: I november köpte Fassi Hans Eliassons andel i Cranab Group, det italienska företaget är därmed hundraprocentig ägare till företagetsgruppen där förutom Cranab även Vimek och Bracke Forest  ingår, läs mer om det här.

———————————————————————————————

Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube

Mer om: Cranab | Reportage


Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom

Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Optimistisk industri redo för älskad mässa

Förväntningarna är stora. I oktober är det åter dags för Fakuma i Friedrichshafen, en av den europeiska och internationella plastindustrins mest älskade mötesplatser.

Clariant avyttrar sitt standardsortiment

Utforska gruvan virtuellt

Var du än befinner dig i världen ska du kunna gå ner i den virtuella underjordsgruva som forskare vid Luleå tekniska universitet skapat. Du är tusen meter under jord och kan självständigt röra dig mellan schakt och gångar.

370 fick bussbältesböter – i Norge

En omfattande razzia på 745 bussar med bussbälte har genomförts av norska polisen – 370 fick böter och nu är förhoppningen att fler ska bälta sig i de norska bussarna.

Accon köper Swede Rehandling Systems

Kunderna ratar kassabetalning

Tre av fyra föredrar att scanna eller checka ut varorna själva än att betala i kassan, visar en färsk undersökning.

Nyhetsbrev

Nätverksguider för ökad digital säkerhet

Rockwell och Cisco har släppt nya nätverksguider som ska hjälpa företag att förverkliga drömmen om industriell IoT med gällande industrisäkerhetspraxis.

Manitou satsar på eldrift

Manitou står på tur med eldrift. Nu visas två teleskoplastarprototyper, en hybrid och en med renodlad eldrift.

Volvo Cars bilfabrik moderniseras

Schneider Electric ska uppgradera automationssystemet hos Volvo Cars bilfabrik i Olofström för att bland annat göra det lätt för driftteknikerna att kunna övervaka och styra processer och fastigheter från mobiler/surfplattor.

Säkrar framtida vattenförsörjning

Trollhättan Energi ska trygga framtidens vattenförsörjning genom att bygga ett nytt vattenverk med råvattenintag i Vänern.

Industriell vattenhantering – en fråga om överlevnad

Fem motorer går på högvarv och pumpar 23 000 liter vatten per sekund vardera. 12 år tog projektet som nyligen stod klart tack vare imponerande ingenjörskonst. Med hjälp av industriell vattenhantering har man fått bukt med vattenkrisen i Telangana, en delstat i södra Indien.

Plus

Stora Enso:s VD - vurmar för innovativa lösningar

Karl-Henrik Sundström rekryterades för sex år sedan som chef för den svenskfinska skogskoncernen. Uppdraget var att utveckla verksamheten, med ny teknik och nya produkter och stärka ekonomin. Och det har gått bra för Stora Enso på senare år.

Blir samarbetspartner till Wipo Green

De kan få Nobelpriset

Genom analyser av en stor mängd data förutspår analysföretaget Clarivate analytics varje år vilka som ska tilldelas årens olika Nobelpris. Tre forskare pekas ut som heta kandidater till priset i fysiologi eller medicin.

Peggy Rothe från Leesman till Facility Nordic-dagen

Roboten fixar käket – med precision

Nööjd är nöjd

Drop in om lokalvårdaren som ville upp och lyckades

Går från Coor till Newsec

Leksaksjätten köper in sig i 3d-verksamhet

Granskning av preventivmedels-app klar

Lagom stor multiplog

Siljum Mekan presenterar ännu en multiplog – 4 000 X-line ska passa maskiner i storleken L50- L60.

Rapsolja sänker utsläppen

Byggsektorn bland de bättre inom kompetensutveckling

Bygg- och fastighetssektorn hör till de bättre vad gäller kompetensutveckling bland privatanställda tjänstemän.

Ica lanserar designerkasse

AR och VR blir snart vardagsmat

Ny chans att lyssna till Jesper Low

Tips för att bli en bättre ledare

Toppchefen på Ica berättar om könsbytet

Lämnar Göteborg för Arendal

Miljösatsning ger resultat

Först ut på Facility Nordic-dagen

Drop in-seminarie: Dags att städa upp i patriarkatet

Stärker sin position i Nordamerika

Praktikertjänst värvar från Capio

Gruvdäck ska stå pall

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.174