Lastbilskranar på banan igen

| Av Ulrika Andersson | Tipsa redaktionen

Cranab har återupptagit produktionen av lastbilskranar efter nästan 15 års uppehåll, kranar för både skog och återvinning ska lyfta företaget. – Lastbilskransdelen har störst potential att expandera.

Vindeln. Under 1990-talet ingick lastbilskranar i krantillverkaren Cranabs utbud men produktionen lades ned 2001 eftersom det redan fanns flera lastbilskranstillverkare i dåvarande ägarkoncernen Partek.

2013 ändrades förutsättningarna när Cranab fick nya ägare i Fassi, i november 2017 köpte Fassi dessutom Hans Eliassons andel i Cranab Group, det italienska företaget är därmed hundraprocentig ägare till gruppen där även Vimek och Bracke Forest  ingår.

Fassi är en av världens största tillverkare av styckegodskranar.

– Det är långsamma kranar som kan lyfta riktigt tungt, långt och högt, kranar som skiljer sig väldigt mycket från skogsmaskinkranar, konstaterar Jonas Järnö, Cranabs produktchef för lastbilskranar.

Cranabs snabbfotade kranar kompletterar Fassis utbud, den italienska tillverkaren ville dock kunna erbjuda kranar även för timmerhantering och recycling, Vindelnföretaget såg därför chansen att återuppta tillverkningen.

– Vi började med 12-tonsklassen, det är det vi ser som volymkranarna, säger Jonas Järnö.

Den första lastbilskranen levererades 2015 och först ut blev Z-kranar: kranar som kan placeras längst bak eller närmast hytten på en lastbil och som fälls ihop i formen av ett Z.

– Fördelen är att den alltid upptar samma volym, det är en utrymmeseffektiv kran om man till exempel vill lasta högre eller få plats med en container på flaket, något som blivit allt mer aktuellt i takt med att man får framföra tyngre fordon på vägarna, säger Jonas Järnö.

Cranabs Z-kran finns nu i tre längder: 2015 kom 10,5-metersvarianten, året därpå lanserades 9,3-meterskranen och 2017 var det dags för en 8,3-meterskran.

2016 följdes Z-kranen av en L-kran, en traditionell timmerkran som dock försetts med en momentlänk, något man annars ser mest på Z-kranar.

– Z-kranarna har momentlänk eftersom det krävs för geometrin i parkeringsläget, för att kunna parkera och veckla ut den. Vi har tagit länken till L-kranen också, säger Jonas Järnö.

Tack vare momentlänken ska L-kranen vara jämnstark genom hela rörelseområdet och inte ”fastna” om den lyfter riktigt tungt.

Det är ganska unikt att sätta en extra länk på lyftcylindern på en L-kran, vi har gjort det för att göra kranen stark även i de ”svaga” lägena, förklarar Jonas Järnö.

Cranabs L-kran tillverkas i ett tiometersutförande, en räckvidd man anser vara volymkranen i L-segmentet.

De lastbilsmonterande kranarna finns i två applikationer: skog och recycling.

– Det är ju i grunden samma kran, men säkerhetskraven är större på recyclingkranarna som ofta arbetar i närheten av människor, säger Jonas Järnö.

Ett exempel är att armen aldrig får falla ner om en slang i en cylinder går sönder och Cranabs lösning är pilotstyrda ventiler – ger föraren inte aktivt tryck stannar kranen.

Läs också: Med näsa för maskiner

Recyclingkranarna kan inte heller belastas fullt ut ut förrän stödbensbalkarna körts ut och stödbenscylindrarna fällts ned.

Om det inte är check på det går kranen med kraftigt reducerad kraft, säger Jonas Järnö.

De svenska kranåkarna har inledningsvis fått vänta lite på att bekanta sig med de nya kranarna, dels för att de första varianterna var anpassad för marknaden i Mellaneuropa, dels för att de svenska kunderna har andra behov, till exempel när det gäller ventiler.

De mellaneuropeiska kunderna behöver oftast ett tvåkretssystem med två pumpar, de svenska har ett mer varierat bestånd, konstaterar Jonas Järnö.

I Sverige finns både tvåkretssystem, enkretssystem och LS-system (load sensitive), lastbilarna är utrustade på olika sätt och det ställer krav på oss som kranleverantörer, vi måste anpassa grundkranen till de olika styrsystemen.

En annan skillnad är att mellaneuropeiska åkare ofta vill ha sin kran fast monterad medan de svenska vill kunna ställa av den för att kunna lasta mer.

Vi har ofta långa transportsträckor och då vill man inte dra med sig kranen, kommenterar Jonas Järnö.

Hittills har Cranab exporterat huvuddelen av lastbilskranarna, nu riktar företaget in sig även på Sverige och ute i fabriken finns ett exempel på en kran byggd för svenska behov – till skillnad från kranar som går söderut är den till exempel försett med våg, den har också fått en hytt.

– I Mellaneuropa är det inte så vanligt, de har öppna förarplatser, kommenterar Jonas Järnö.

Cranabs lastbilskransutbud består i dag av tre Z-kranar och en L-kran. Tanken är dock att bredda programmet.

– Etapp ett var att ta fram kranar i tolvtonmetersklassen men det finns behov av både större och mindre kranar, konstaterar Jonas Järnö.

Läs också: Tatran tar täten

Under de två år som gått sedan produktion av lastbilskranar återupptogs har de flesta har varit Z-kranar, majoriteten har gått på export och kunderna har främst återfunnits inom skogsindustrin.

Tanken är att Cranab till del ska utnyttja Fassis världsomspännande återförsäljarnät – ett veritabelt smörgåsbord för den västerbottniska krantillverkaren konstaterar Jonas Järnö som ser stora möjligheter framöver.

Lastbilskransdelen har störst potential att expandera, vi har nästan kommit så långt vi kan komma på skogssidan där vi redan har en stor del av marknaden. Då är lastbilssegmentet enklare, där kan vi öka försäljningen.

Fotnot: I november köpte Fassi Hans Eliassons andel i Cranab Group, det italienska företaget är därmed hundraprocentig ägare till företagetsgruppen där förutom Cranab även Vimek och Bracke Forest  ingår, läs mer om det här.

———————————————————————————————

Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube

Mer om: Cranab | Reportage


Håll dig uppdaterad med Mentor Newsroom

Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Debatt: Vi måste bli bättre på att ta tillvara och återvinna. För fortsatt ekonomisk tillväxt, minskad klimatpåverkan och skydd av naturens resurser behövs en cirkulär ekonomi där det som en gång bara var avfall blir till nya produkter. För att lyckas krävs tydliga och långsiktiga regler, och därför föreslår Alliansen att kraven skärps på flera områden.

Ledare: Regeringens planekonom

Miljöanpassad snöhantering

i sex säsonger har NCC:s egenutvecklade snöreningsanläggning Snowclean tagit hand om de snömassor som tas bort från Oslos gator och torg. Anläggningen omvandlar snön till vatten och filtrerar bort föroreningarna innan smältvattnet leds vidare till fjorden.

Ständig städning för Svevia

Sju nätter i veckan 36 veckor om året – Svevia har fullt upp med Stockholms tunnlar, små och stora anläggningar med en sak gemensamt – de är riktigt smutsiga.

Specialfordon spolar rent

En jättelik våtdammsugare och skräddarsydda teknikbilar med busshytt och robotarm är grunden när Svevia tvättar tunnlar i Stockholm.

Snabba och kalla duschar

Kallt vatten och lite rengöringsmedel är vapnet som står till buds när Stockholms smutsiga tunnlar rengörs. "Det går inte att använda varmvatten i tunnlarna".

Nyhetsbrev

Rena framtidsvisioner

Betong som bryter ned föroreningar och färg som andas? Utvecklingen går snabbt och nya metoder skulle kunna underlätta städningen och förbättra miljön i de stora tunnlarna.

Städning sämre för kvinnor än för män

Kvinnor som städar mycket, antingen professionellt eller i hemmet, riskerar att på lång sikt få minskad lungkapacitet. Det har norska forskare vid universitetet i Bergen visat i en ny studie.

Resurseffektivare användning av restprodukter

Vinnovaprojektet MinePap, med fokus på att titta närmare på hur man kan utveckla en hållbar affärsmodell kopplad till det cirkulära resursflödet, har nu tagit fart. 

Sodexo och Stora Sköndal i samarbete

Algextrakt kan bli läkemedel

Att förflytta människor med smärta

Plus

Branschorganisationer oense

Sveriges Bussföretag och EU vill att all busstrafik ska få tillgång till bytespunkter och terminaler – Men Svensk Kollektivtrafik vill inte släppa in kommersiella bussar dit, läs om det här!

Många döda i soptippsras

Klartecken för efterlängtad utbildning

-Jag tror att det här är en utbildning som branschen behöver, säger Anders Rickman, verksamhetschef för Yrkeshögskolan i Jönköping.

Rakt genom berget

Nu är det klart hur Trafikverket vill dra nya E4 genom Örnsköldsvik, trafiken ska bort från stadskärnan.

Plus

Leufstadius: "Vi ska vara remissinstans!"

Branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik är sedan ett år petade som remissinstans hos Näringsdepartementet – Något som upprör organisationen, läs här vad som händer nu!

Företag gillar kollektivavtal

60 procent av Sveriges företag vill ha kollektivavtal. Främsta orsaken är att avtalen förbättrar relationen med de anställda och ger företaget bättre anseende på marknaden. Det framkom vid Arbetsmarknadsekonomiska rådets presentation av rapporten "Hur fungerar kollektivavtalen?"

Utökar kapaciteten inom PA12-pulver

En världsnyhet för möbelbranschen

Snabba ryck med bra tryck

Nya innovationer har revolutionerat vägunderhållet hävdar Ströman Maskin. – Laken har förändrat hela vinterväghållningen, den plus höghastighetsspridaren har gett oss en helt annan vinterdrift.

Maxad mix hejdar halkan

Karlstad var ”sämst” på att sopsalta, en transportledare experimenterade sig då fram till en ny lösning – Karlstadlaken som sedan dess ska ha lett till mindre halka, lägre kostnader och färre olyckor.

Laken dög när flingorna flög

Att byta torrsalt mot lake löste inte bara problemet med dammiga skogsvägar, det gav Peab helt nya affärsmöjligheter. "I stället för en återkommande årlig kostnad har vi nu intäkter med bra förtjänst".

Förpackningsinsamlingen vill växla upp

Sverige är bland de bästa i klassen i Europa på att samla in och återvinna förpackningar. Men FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som sköter verksamheten, vill gå ännu längre. Nu efterlyser de politiska beslut som gör det möjligt.

Vaktkameror hos SL

Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

FM-utbildning får fortsätta

Hoppfulla ministrar efter möte

Ängelholm städar skolor med robot

Miab/NCA blir Miab

Kriminalvården storrekryterar

Personalen utan bonus

Ny provningsmetod metod med radiologi

Licensaffärer lyfter Bactiguard

Förvärvar inom medicinteknik

Sodexo fick "Gold Class" igen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.242