23948sdkhjf

Lastbilskranar på banan igen

| Av Ulrika Andersson | Entreprenad | Tipsa redaktionen

Cranab har återupptagit produktionen av lastbilskranar efter nästan 15 års uppehåll, kranar för både skog och återvinning ska lyfta företaget. – Lastbilskransdelen har störst potential att expandera.

Vindeln. Under 1990-talet ingick lastbilskranar i krantillverkaren Cranabs utbud men produktionen lades ned 2001 eftersom det redan fanns flera lastbilskranstillverkare i dåvarande ägarkoncernen Partek.

2013 ändrades förutsättningarna när Cranab fick nya ägare i Fassi, i november 2017 köpte Fassi dessutom Hans Eliassons andel i Cranab Group, det italienska företaget är därmed hundraprocentig ägare till gruppen där även Vimek och Bracke Forest  ingår.

Läs också: Ted når bättre med en liten maskin

Fassi är en av världens största tillverkare av styckegodskranar.

– Det är långsamma kranar som kan lyfta riktigt tungt, långt och högt, kranar som skiljer sig väldigt mycket från skogsmaskinkranar, konstaterar Jonas Järnö, Cranabs produktchef för lastbilskranar.

Cranabs snabbfotade kranar kompletterar Fassis utbud, den italienska tillverkaren ville dock kunna erbjuda kranar även för timmerhantering och recycling, Vindelnföretaget såg därför chansen att återuppta tillverkningen.

– Vi började med 12-tonsklassen, det är det vi ser som volymkranarna, säger Jonas Järnö.

Den första lastbilskranen levererades 2015 och först ut blev Z-kranar: kranar som kan placeras längst bak eller närmast hytten på en lastbil och som fälls ihop i formen av ett Z.

– Fördelen är att den alltid upptar samma volym, det är en utrymmeseffektiv kran om man till exempel vill lasta högre eller få plats med en container på flaket, något som blivit allt mer aktuellt i takt med att man får framföra tyngre fordon på vägarna, säger Jonas Järnö.

Läs också: Bolidens eltruckar är igång

Cranabs Z-kran finns nu i tre längder: 2015 kom 10,5-metersvarianten, året därpå lanserades 9,3-meterskranen och 2017 var det dags för en 8,3-meterskran.

2016 följdes Z-kranen av en L-kran, en traditionell timmerkran som dock försetts med en momentlänk, något man annars ser mest på Z-kranar.

– Z-kranarna har momentlänk eftersom det krävs för geometrin i parkeringsläget, för att kunna parkera och veckla ut den. Vi har tagit länken till L-kranen också, säger Jonas Järnö.

Tack vare momentlänken ska L-kranen vara jämnstark genom hela rörelseområdet och inte ”fastna” om den lyfter riktigt tungt.

Det är ganska unikt att sätta en extra länk på lyftcylindern på en L-kran, vi har gjort det för att göra kranen stark även i de ”svaga” lägena, förklarar Jonas Järnö.

Cranabs L-kran tillverkas i ett tiometersutförande, en räckvidd man anser vara volymkranen i L-segmentet.

De lastbilsmonterande kranarna finns i två applikationer: skog och recycling.

– Det är ju i grunden samma kran, men säkerhetskraven är större på recyclingkranarna som ofta arbetar i närheten av människor, säger Jonas Järnö.

Läs också: T-schakts tyska fullträff

Ett exempel är att armen aldrig får falla ner om en slang i en cylinder går sönder och Cranabs lösning är pilotstyrda ventiler – ger föraren inte aktivt tryck stannar kranen.

Recyclingkranarna kan inte heller belastas fullt ut ut förrän stödbensbalkarna körts ut och stödbenscylindrarna fällts ned.

Om det inte är check på det går kranen med kraftigt reducerad kraft, säger Jonas Järnö.

De svenska kranåkarna har inledningsvis fått vänta lite på att bekanta sig med de nya kranarna, dels för att de första varianterna var anpassad för marknaden i Mellaneuropa, dels för att de svenska kunderna har andra behov, till exempel när det gäller ventiler.

De mellaneuropeiska kunderna behöver oftast ett tvåkretssystem med två pumpar, de svenska har ett mer varierat bestånd, konstaterar Jonas Järnö.

I Sverige finns både tvåkretssystem, enkretssystem och LS-system (load sensitive), lastbilarna är utrustade på olika sätt och det ställer krav på oss som kranleverantörer, vi måste anpassa grundkranen till de olika styrsystemen.

Läs också: Blå, blå är grävaren

En annan skillnad är att mellaneuropeiska åkare ofta vill ha sin kran fast monterad medan de svenska vill kunna ställa av den för att kunna lasta mer.

Vi har ofta långa transportsträckor och då vill man inte dra med sig kranen, kommenterar Jonas Järnö.

Hittills har Cranab exporterat huvuddelen av lastbilskranarna, nu riktar företaget in sig även på Sverige och ute i fabriken finns ett exempel på en kran byggd för svenska behov – till skillnad från kranar som går söderut är den till exempel försett med våg, den har också fått en hytt.

– I Mellaneuropa är det inte så vanligt, de har öppna förarplatser, kommenterar Jonas Järnö.

Cranabs lastbilskransutbud består i dag av tre Z-kranar och en L-kran. Tanken är dock att bredda programmet.

– Etapp ett var att ta fram kranar i tolvtonmetersklassen men det finns behov av både större och mindre kranar, konstaterar Jonas Järnö.

Under de två år som gått sedan produktion av lastbilskranar återupptogs har de flesta har varit Z-kranar, majoriteten har gått på export och kunderna har främst återfunnits inom skogsindustrin.

Tanken är att Cranab till del ska utnyttja Fassis världsomspännande återförsäljarnät – ett veritabelt smörgåsbord för den västerbottniska krantillverkaren konstaterar Jonas Järnö som ser stora möjligheter framöver.

Läs också: Ett sista farväl i Malmberget

Lastbilskransdelen har störst potential att expandera, vi har nästan kommit så långt vi kan komma på skogssidan där vi redan har en stor del av marknaden. Då är lastbilssegmentet enklare, där kan vi öka försäljningen.

Fotnot: I november köpte Fassi Hans Eliassons andel i Cranab Group, det italienska företaget är därmed hundraprocentig ägare till företagetsgruppen där förutom Cranab även Vimek och Bracke Forest  ingår, läs mer om det här.

———————————————————————————————

Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube

Mer om: Cranab | Reportage
Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom
Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Pengar till tankestyrda robotproteser

Upptäckt av pytteliten organism gav pris

Strategiskt köp nära Detroit

KB Components har förvärvat sin första enhet i Kanada.

Hydroscand etablerar sig på Gotland

Forska Sveriges uppmaning till nya regeringen

Stiftelsen uppmanar till dubblerad satsning på medicinsk forskning per vårdkrona och förväntar sig att regeringen går från ord till handling.

Undersökning visar oro inom kompositindustrin

Nyhetsbrev

Ansvarar för tunnelventilation

Assemblin har tilldelats ett omfattande ventilationsuppdrag i infrastrukturprojektet Förbifart Stockholm.

Mathiesen in - Frydenberg ut

WSP ger teknikstöd för norska tåg

Med byggterapi som morot

En vuxenutbildning paketerad som byggterapi och nära samarbete med bland annat Skanska och NCC ska få fler att öppna ögonen för arbete i byggsektorn.

Dags för nya regnummer

Otillräcklig kunskap om friktion på cykelbanor

Detaljhandelskoncern köper delar av BR

Nettos ägare köper BR:s lager och rättigheterna till varumärket i Danmark.

Voith tar greppet i Pilotfish

Tyska teknikföretaget Voith förvärvar majoritet i svenska Pilotfish – det handlar om ett strategiskt partnerskap enligt det tyska företaget.

Vindkraftsuppdrag i Värmland

Veidekke får ett uppdrag på 182 miljoner kronor.

Positiva resultat från Isofol

Globalt initiativ för minskat plastavfall

Hela plastvarukedjan i kraftfullt samarbete.

Funktion som mål i upphandling

KraussMaffei nu noterat på Shanghaibörsen

-Vi har nu möjlighet att driva vår tillväxt ännu snabbare och bättre, säger Frank Stieler, vd för KraussMaffei Group.

Ny teknik för vägunderhåll

NSR fick kungligt besök

Skånetrafiken sparkar Ringduvetaxi

Skånetrafiken säger upp trafikavtalet med Ringduvetaxi för färdtjänst och sjukresor med omedelbar verkan - taxibolaget har drabbats av stora problem.

Tetra Pak först med fyrfärgs digitaltryck

Avföringsrester gissel för antibiotikaresistens

Få vill äta nyttigare trots att vi blir fetare

Kartläggning delas i öppen databas

Ny teknik för diabetiker

Ny affärsområdeschef på Veidekke Anläggning

”Uber skattefuskar”

Minskat intresse för italiensk utrustning

Misstänkt smittspridning kom inte från gruva

Lucka 22 - titta här

Sulapac i avtal med Chanel

Industrin klarar inte kundernas krav på drifttid

Lucka 20 - vem där?

Fortsatt optimism inom industrin

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.098