Han tog det stora investeringsklivet

| Av Joel Eriksson | Entreprenad | Tipsa redaktionen

Men i ljuset av maskinistbristen tvekar Fredrik Thygesson på ytterligare steg: "Du kan inte lära dig yrket på en grusplan hemma."

Fredrik Thygesson hade gått och väntat på det rätta tillfället under åtta års tid. Och om det nu finns något sådant tillfälle som kan kallas rätt så var det detta.

Med ett rejält banklån och ett upparbetat kontaktnät från åren som anställd maskinförare köpte han in sin första, och hittills enda, egna grävmaskin: en Doosan DX 300, årsmodell 2014. Då gick han också för första gången över från Volvo.

Trots glädjen han kände finns det som bekant aldrig några garantier som egenföretagare.

– Det var först då jag kände: Nu har jag kontakter och känner mig så pass mogen att våga chansa, säger Fredrik Thygesson egenföretagare sedan nästan fyra år.

– När jag gick till banken och bad om lån frågade de om jag hade några säkerheter med körningar, men något sådant har man inte möjlighet att visa upp i dag. Bara det att låna så pass mycket pengar att köpa en maskin, det är oroligt i sig, sen när den väl kom var det jättekul. Men jag sov dåligt om nätterna och var jättenervös. Jag funderade över vad jag egentligen hade gjort när jag väl skrev på pappret. Det är en jättechansning.

Att kalla det en chansning blir kanske väl enkelt sammanfattat. För Fredrik hade tänkt igenom det noga. Han hade stämt av med sin sambo, som i dag är hans fru, om att det var möjligt för dem. Han saknade säkerheten att ha exempelvis en släkting i branschen, men han hade fått förtroendet att köra många olika maskiner under sina år som anställd, och dessutom knutit många kontakter.

– Alla som startar eget och tror att man ska jobba mindre har väldigt fel. Du måste lägga mycket tid och då måste din partner eller familj ha förståelse för det.

Vad är det bästa med att vara grävmaskinist?
I dag har vi så mycket med maskinstyrning på maskinerna. Det ska bli lättare och lättare att producera mer. Sen har vi ändå de jobben som är helt frihand. Där du får uttrycka din kreativitet fullständigt. Det är ju höjden av lycka.

Men han fyller i:
Samtidigt tycker jag det är spännande med maskinstyrningen. Det är ett bra hjälpmedel att kunna producera ännu mer om dagarna. Men just blicken och skapandet. Det kan du inte programmera en maskinist till att få.

Inte för stor – inte för liten
Nu har Fredrik kört sin Doosan i över tre års tid. Han var noga med urvalet till maskinen. Han har som han säger: "utrustat den för att användas." Det är svårt för honom att peka på en specifik funktion som han gillar lite extra. Snarare har den precis det som han vill att den ska ha, för att passa det han själv håller på med om dagarna.

– Du kan köpa världens bästa maskin som ska kunna producera flest ton, men sätter du fel förare i den får du inte ut mer ton av den ändå. Maskinen och jag funkar bra tillsammans, den gör det den ska. Det är en väldigt bra egenskap.

Det finns ändå saker med den som sticker ut, det är att storleken inte sticker ut. Det är i sin tur bra för affärerna.

– Jag tycker att den är en bra storlek att köra. Man får väldigt roliga och varierande jobb i och med att den är stor nog att ha kapacitet för stora projekt, samtidigt som den inte är för stor för att ha rototilten till maskinen och göra finlir. Det gör att man biter sig kvar länge på byggen. Man kommer tidigt och kan vara kvar rätt länge i finliret.

Vad är det absolut bästa med din Doosan?
– Jag gillar framförallt hydrauliken och snabbheten. Det är ett stort plus. Den har tre pumpar och bra flöde i hydrauliken.

Hur underhåller du maskinen?
– Min filosofi kommer från tiden som anställd. Jag har alltid fått serva och underhålla mina maskiner själv. När jag då blev egenföretagare tog jag det med mig. Särskilt noga är jag med det förebyggande.

Det enda han inte ger sig på själv är det elektriska och programmeringen. Speciellt noggrann är han med att följa serviceintervallen. Serviceschemat säger oljebyte och bränslefilter var 500:e timme och var 1 000:e timme är det samtliga hydraulfilter och oljor. För honom är det bättre att ta en extrakväll i garaget innan den gått sönder.

– Det gör nästan ont att köra hundra timmar över ett oljebyte. Det ska göras fortlöpande. Det fick jag lära mig i tidig ålder. Och det blir extra tydligt som ensamföretagare. Det kostar oerhört mycket pengar när det blir produktionsstopp. Det är billigt att reparera i tid jämfört med att få stopp ute på arbetena. Jag är mån om att få ut så många drift- och faktureringstimmar som möjligt, istället för att behöva stå och serva på plats.

Expandera eller stå kvar
Flera gånger kommer Fredrik Thygesson in på en sak som alltid är viktig för en egenföretagar. Det måste gå att tjäna pengar med sin maskin. För det är små marginaler. Ändå är målet att grävmaskinen ska vara avbetald lagom till att han ska köpa en ny, så att han vid en försäljning kan lägga alla pengarna på nästa maskins handpenning –om det nu inte blir någon ytterligare till innan det.

För det går bra. Så pass bra att han får göra valet att antingen hålla tillbaka med jobben, eller anställa någon som kan hjälpa honom att utföra dem.

Det finns många enmansföretagare som Fredrik i södra Sverige. Vilken anledningen till det är, vet han inte, men en orsak menar han kan vara att det är så svårt att hamna i ett mellanläge. Riskerna är för stora.

– Det är lättare att hålla igen lite än att växa till ett ställe du inte riktigt kommer vidare från.

Egentligen skulle det kanske vara läge att ta klivet just nu, men det finns alltid ett stort problem.

– Jag känner ett lugn nu. Jobben finns. Det är nog till och med så att jag funderar på att expandera. Men det hämmas ju av möjligheten att få tag i folk. Och som liten företagare är det viktigt vem man tar in. Ett stort företag kan plocka in fem som är chansningar, det kan inte jag.

Maskinistbrist
Och där landar samtalet i något mycket aktuellt. Bristen på maskinförare är ett stort hinder att ta sig över om Fredrik ska våga satsa.

– Det tas väldigt lite hänsyn i branschen till att folk måste få tid att lära sig. Det är mycket lättare att göra det inom egna entreprenader, men om du kör på uthyrning tas det alldeles för dålig hänsyn av beställarna. När det kommer ut en maskin ska det produceras. Det är ton, kubik och meter som räknas. Det är ingen hänsyn till att folk måste få vara gröna någon gång, och det ges dålig stöttning från arbetsledning ute, för att behålla unga maskinister, anser jag.

Han menar att alla unga i dag har inte fått samma möjlighet att testa som han själv fick under sina första år i branschen. Han exemplifierar det här med sin gamla gymnasieklass, där det bara är, vad han vet, två av åtta som idag är maskinförare.

Fredrik tror mycket handlar om just det att unga människor inte hinner lära sig. De större entreprenadföretagen och även beställarna måste ta sitt ansvar menar han. Ansvaret som ensamföretagare finns där också, men då handlar det om att kunna visa och lära ut på byggen, även till de som kör för konkurrenter. Och gör man det så skapas en bas för att kunna få fram riktigt duktiga maskinförare. Då ligger det på de själva att ha viljan.

– Framförallt behöver man vara ödmjuk, och inte vara rädd att fråga. Om man som ung maskinist får en erfaren handledare, ska man inte vara rädd för att lära sig och fråga. Och nog så viktigt, andra maskinister måste kunna bidra med deras kunskap och föra den vidare. Även om det är en ung kille på en annan firma måste man bidra, för återväxten är så dålig.

Det här är en fråga som engagerar Fredrik Thygesson. Dels påverkar det honom själv direkt genom att det är svårt att hitta någon som skulle kunna köra för honom, men det påverkar också hela branschen – och i slutändan kanske kvaliteten på hela infrastrukturen. Rekryteringen har varit en av det här årets mest debatterade frågor i nästan all svensk industri.

– För vi pratar mycket om rekryteringsproblem, och det kan vara en lukrativ bransch, det går att tjäna bra pengar. Men om inte branschen accepterar att du måste läras upp, då går det inte. Du kan inte lära dig yrket på en grusplan hemma.
Mer om: Doosan


Håll dig uppdaterad med Mentor Newsroom

Skriv din kommentar
Startsidan just nu

NCC på köprunda i Danmark

Förvärvet av Jakobsen & Blindkilde stärker NCC:s ställning på framför allt Jylland, men även i resten av Danmark.

Cirkeln sluts i Umeå

Den sista delen av Umeås ringled skulle börja byggas 2013. 2019 ska skopan äntligen kunna sättas i backen för Västra länken, det står klart sedan regeringen sagt sitt.

Nu tar tredje generationen Olsson vid

Plus

Billigare vätgas i sikte

Forskare vid KTH har hittat en metod som kan producera vätgas både billigt och storskaligt – Det ger nytt hopp för vätgasdrivna bussar, läs om hur det går till här!

ifoodbags grundare lämnar bolaget

Investerar i unik smältspinningsutrustning

Nyhetsbrev

Kaunis Iron gör klart för gruvstart

Genom att alla nödvändiga resurser nu samlats i ett bolag ska det vara möjligt att återstarta gruvverksamheten i Kaunisvaara i sommar.

Smurfit Kappa uppgraderar övervakningssystem

För att undvika stillestånd uppgraderar Pappersbruket Smurfit Kappa i Piteå till nästa generations övervakningssystem IMx-8 från SKF.

Underhåll stoppar kärleksyttringar

Det är många kärlekspar som har satt upp hänglås på en bro i Västerås för att manifestera evig kärlek. Nu är det slut med det. Broräcket ska bytas ut.

Låg stresstolerans kan leda till rökning

Framgång för Kollektivtrafik SYD

21 februari genomfördes branschmötet Kollektivtrafik SYD i Luftkastellet utanför Malmö - Runt 60 deltagare är på plats, läs mer här!

NCC-veteran blir Sveviachef

Svevia har fått en ny regionchef för division anläggning Syd-Väst – Sven-Åke Bengtsson

Spårvägsbygge mot Kista

Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Debatt: Vi måste bli bättre på att ta tillvara och återvinna. För fortsatt ekonomisk tillväxt, minskad klimatpåverkan och skydd av naturens resurser behövs en cirkulär ekonomi där det som en gång bara var avfall blir till nya produkter. För att lyckas krävs tydliga och långsiktiga regler, och därför föreslår Alliansen att kraven skärps på flera områden.

Ledare: Regeringens planekonom

Miljöanpassad snöhantering

i sex säsonger har NCC:s egenutvecklade snöreningsanläggning Snowclean tagit hand om de snömassor som tas bort från Oslos gator och torg. Anläggningen omvandlar snön till vatten och filtrerar bort föroreningarna innan smältvattnet leds vidare till fjorden.

Ständig städning för Svevia

Sju nätter i veckan 36 veckor om året – Svevia har fullt upp med Stockholms tunnlar, små och stora anläggningar med en sak gemensamt – de är riktigt smutsiga.

Specialfordon spolar rent

En jättelik våtdammsugare och skräddarsydda teknikbilar med busshytt och robotarm är grunden när Svevia tvättar tunnlar i Stockholm.

Snabba och kalla duschar

Kallt vatten och lite rengöringsmedel är vapnet som står till buds när Stockholms smutsiga tunnlar rengörs. "Det går inte att använda varmvatten i tunnlarna".

Rena framtidsvisioner

Betong som bryter ned föroreningar och färg som andas? Utvecklingen går snabbt och nya metoder skulle kunna underlätta städningen och förbättra miljön i de stora tunnlarna.

Städning sämre för kvinnor än för män

Kvinnor som städar mycket, antingen professionellt eller i hemmet, riskerar att på lång sikt få minskad lungkapacitet. Det har norska forskare vid universitetet i Bergen visat i en ny studie.

Resurseffektivare användning av restprodukter

Vinnovaprojektet MinePap, med fokus på att titta närmare på hur man kan utveckla en hållbar affärsmodell kopplad till det cirkulära resursflödet, har nu tagit fart. 

Sodexo och Stora Sköndal i samarbete

Algextrakt kan bli läkemedel

Många döda i soptippsras

Vaktkameror hos SL

Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

FM-utbildning får fortsätta

Hoppfulla ministrar efter möte

Ängelholm städar skolor med robot

Miab/NCA blir Miab

Kriminalvården storrekryterar

Personalen utan bonus

Ny provningsmetod metod med radiologi

Licensaffärer lyfter Bactiguard

Förvärvar inom medicinteknik

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.22