Fler cyklar – mindre skador

| Av Thomas Dietl | RT-Forum | Tipsa redaktionen

Ju fler cyklister på vägarna, desto mindre blir skaderisken – Det framgår av en studie från VTI, läs om den här!

Enligt en studie från VTI finns det stor potential i att använda trafikmodeller som underlag för att studera skaderisken hos cyklister. Modellberäkningar i Göteborg och en observationsstudie i Stockholm visar bland annat att skaderisken för cyklister minskar ju fler de blir.

Forskare på VTI har studerat hur sättet att använda cykeln förändras över tid och hur cyklisters skaderisk påverkas av cykelflöden och trafikmiljön. Forskarna utvecklat modeller för att kunna analysera färdmedelsval, destinationsval och skaderisker hos cyklister. Dessutom har de observerat interaktioner mellan olika trafikanter för att se hur dessa påverkas av flödet av cyklister.

Resultaten visar att cykelflödet har betydelse för cyklisters skaderisk, vilket också stödjs av tidigare forskning. Vid högre flöden, alltså när det är fler som är ute och cyklar på en viss sträcka, minskar risken att skadas i såväl singelolyckor som kollision med motorfordon, säger Jenny Eriksson, utredare på VTI.

Modellberäkningen visar att skaderisken per cyklist är högre i blandtrafik än på cykelväg. Det gäller både för singelolyckor och kollision mellan cyklist och-motorfordon. Totalt sker det dock fler olyckor på cykelväg eftersom det är där en stor del av cykeltrafiken går.

Beteendestudier i Stockholmstrafiken

I en delstudie observerades cyklisters interaktion med andra trafikanter i korsningar samt på gång- och cykelbanor på flera platser i Stockholm, där det finns stora cykelflöden. Det visade sig att situationer då cyklister väjer, saktar ned eller bromsar för en annan trafikant, var vanligare då flödet av cyklister var lågt.

De allvarligaste interaktionerna mellan motorfordon och cyklist inträffade i korsningar, vilket i huvudsak berodde på att bilisten inte lämnade företräde i korsningen, säger Jenny Eriksson.

Oavsett om det var lågt eller högt flöde av cyklister, var det oftast enbart en bil och en cyklist inblandad i en interaktion. Det verkar med andra ord som att bilister oftare lämnar företräde då en hel grupp av cyklister korsar gatan.

Interaktioner mellan cyklisterna var vanligare i samband med upphinnande än vid möte. Det var betydligt vanligare att det uppstod konflikter mellan cyklister snarare än mellan fotgängare och cyklister på gång- och cykelbanorna. Observationerna visade också att rödljuskörning av cyklister var relativt ovanlig. De få fall som noterades handlade om att man cyklade då ljuset precis slagit om till rött eller då det inte fanns någon trafik.

Många av resultaten kan förklaras utifrån principen Safety in Numbers som innebär att skaderisken för oskyddade trafikanter minskar ju fler de blir. I korsningar skulle då bilister bli mer uppmärksamma på cyklister om de färdas i grupp. En annan tolkning kan vara att gruppen cyklister vid högt flöde är sådana som pendlar till och från arbete, med stor vana vid trafiken. Notera att det är risken per cyklist som minskar. Totalt sätt kommer antalet skadade cyklister öka med ett ökat cyklande.

Projektet har kunnat visa att det är möjligt att modellera färdmedels- och destinationsval för cykel samt att med hjälp av modeller beskriva effekter på cyklisters skaderisk.

Vi ser en stor potential i att använda modellgenererade flöden för att beräkna risker och förhoppningsvis börjar fler städer att använda trafikmodeller för cykeltrafiken, säger Jenny Eriksson.

Att använda trafikmodeller för att simulera flöde är intressant, tycker Mari Sparr på Länsförsäkringars forskningsfond.

I förlängningen kan de användas för att förstå hur infrastrukturen för cyklister och andra oskyddade trafikanter ska utformas för att minska antalet skadade och dödade i trafiken, vilket är målet med forskningsprojektet, säger Mari Sparr.

FAKTA/Om studien

I den första delstudien har en modell utvecklats som innehåller både färdmedelsval och destinationsval för cykel. I den andra delstudien har modeller för skaderisker hos cyklister utvecklats för olika olyckstyper och trafikmiljöer. I den tredje delstudien har interaktioner mellan olika trafikanter observerats, i syfte att studera hur dessa påverkas av nivån på cykelflödet.

Projektet ingår i ett treårigt forskningsprogram om oskyddade hjulburna trafikanter som finansieras av Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond. Programmet som avslutades i oktober 2017.



Håll dig uppdaterad med Mentor Newsroom

Kommentarer

Lennart Johansson
Om man utgår från att det vanligaste skälet till att en bilist och en cyklist kolliderar är att den ena eller båda parterna inte observerade varandra så följer det naturligt att om det kommer ett antal cyklister samtidigt så ökas deras synbarhet och även den mest hänsynslöse bilisten kommer att tveka inför att meja ner flera cyklister samtidigt. Problem med cyklister som passerar korsningar med obefintliga marginaler kommer att kvarstå.

Att cyklister som trängs med andra cyklister skadar sig proportionellt sett mindre torde bero på minskad genomsnittlig hastighet och i ett läge där cyklister tvingas leda sin cykel utefter cykelvägen så kommer skaderisken bli obefintlig. En sådan situation skulle dock förfela hela poängen med att cykelpendla till och från arbetet eller för att göra vardagsärenden. Fokus borde ligga på att separera olika fordonsslag/trafikanter och att göra infrastrukturen logisk för alla trafikanter. Idag utgår nästan alla lösningar utifrån motordriven trafik, därefter gångtrafikanter medan cyklismen fortfarande är på undantag. För alla intresserade av ämnet så rekommenderar jag dokumentären "Bikes vs Cars" som t o m kommer att användas i en kampanj för ökad cykelanvändande i Brasilia. Lennart

Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Stärker kapaciteten och får in ny kunskap

-Vi har haft en väldigt god kundtillväxt de senaste åren ...

Bökigt för Bellmans vid Slussen

En långsmal remsa mellan storstadstrafiken och Saltsjön, mer plats finns det inte när Bellmans ska bygga vid Slussen. – När jag kom hit fick jag börja med att städa upp lite, annars gick det inte ens att vrida maskinen.

Återvunnen asfalt på dansk motorväg

Stora mängder återvunnen asfalt i ett av Danmarks största motorvägsprojekt.

Genombrott för Sulapac

Hemfrid tar till hammare och pensel

Nu ska Hemfrid även sätta upp hyllor, byta gardiner eller tapetsera om.

Japansk maskin i svensk tappning

Bomfjädring, flytläge och hjulstyrning direkt från fabrik. Söderberg & Haak har sett till att Komatsus nya 15-tonnare ska vara redo för kräsna svenska entreprenörer.

Nyhetsbrev

Flyttar produktionen från Norrköping till USA

Offentliga upphandlingar underblåser osund konkurrens

Fem av tio arbetsgivare i städbranschen anser att många i näringen tvingas tumma på arbetsmiljöreglerna för att vinna uppdrag.

Bussresenärer nöjdast

Bussresenärerna är nöjdare med sin resa än såväl tåg- som flygresenärerna - Det framgår av Svensk Kvalitetsindex som publicerades 21 maj.

Inga fler ormbon

På plats även i Danmark

Fortsatt kompakt satsning

Wiklund Trading visar bredden på Svenska Maskinmässan.

Gravida avråds från att använda HIV-läkemedel

Manitouverkstad i Rosersberg

Den nya anläggningen i Rosersberg gör det möjligt för Scantruck att utrusta maskinerna i Sverige, företaget anställer därför fler mekaniker och utlovar bättre service.

Forum för cirkulära materialflöden

Eldrivet krossverk med stor matare

Fredheim utlovar hög och pålitlig prestanda i en ny maskin. – Krossverket Keestrack B7e är alltigenom byggt för att kombinera hög produktion med låga kostnader för drift och underhåll.

Hållbar värme i Lund

Det står nu klart att Lunds kommun kommer att få uppvärmda torg och spårvagnshållplatser – Dessutom handlar det om återvunnen värme, läs om hur det går till här!

Batterianläggning i drift vid vindkraftspark

Vattenfalls batterianläggning vid en vindkraftspark i Wales lagrar nu förnybar vindkraft. Därmed bidrar batterianläggningen till stabiliteten i det brittiska elsystemet.

Ny vd möter branschen på Solvalla

City Gross inför papperslösa kvitton

Rentalbransch i stadig utveckling

Det går bra för de svenska maskinuthyrarna – eller rentalföretagen som branschen själv föredrar att kalla sig. Branschansvariga Leena Haabma på Swedish Rental förutspår en spännande framtid med fortsatta lyft vad gäller bland annat hållbarhet, arbetsmiljö och utbildning.

Osynlig vätska ska stoppa tjuven

Inbrotten på byggarbetsplatser har ökat drastiskt de senaste åren. Skalskydd i olika former är ett sätt att skydda sig. DNA-märkning, som allt oftare används av maskinuthyrare, verkar inte bara avskräckande, utan ökar också möjligheten att stulet gods återgår till den rättmätige ägaren.

Sök pengar för att byta jobb

Norsk-svensk maskinallians

Snabbare service och kortare leveranstider utlovas när Tokvam och Broddson ska stötta varandra på den svenska marknaden.

Ny ekonomichef till Inspira

Planerar ny organisation

Plus

Regeringen satsar

Plus

Praktik om avtalen

Plus

Om koncessioner

Plus

Mer av samma...

Plus

En dag i taget

Plus

Sömlös resa

Plus

Datateknik i trafik

Plus

Individuell trafik

Plus

Skyltad kamera bra

Plus

Säkerheten främst

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.14