15 år på sprängarnas sida
Av I höst lämnar Roland Netterlind posten som vd på BEF och han ser tillbaka på många utmaningar och en hel del segrar.
– Vi har satt bergsprängarna på kartan som en seriös yrkesgrupp som kräver och får respekt.
Bålsta. Mässan Borr & Spräng arrangerades för fjärde gången i år och ett 25-tal utställare hade samlats i Bålsta en solig men blåsig junidag.
– 80 procent av utställarna är återkommande, det går på tradition, säger Roland Netterlind, vd på branschorganisationen BEF (Bergsprängningsentreprenörernas förening).
Publiktillströmningen har inte riktigt kommit igång när Leveranstidningen Entreprenad hälsar på men Roland Netterlind påminner om att mässan skapades för att vara ett litet arrangemang med ett personligt format.
– Vi räknar med cirka tusen besökare, det räcker när det är rätt personer som kommer.
Borr & Spräng anordnas av BEF, Atlas Copco, Sandvik och Lifa, arrangemanget är ett av många exempel på hur BEF försöker samla branschen, föreningen har under årens lopp ordnat mässor, arrangerat resor och utbildningar, varit medarrangörer till de återkommande Bergsprängardagarna med mera med mera.
Årets mässa blir dock den sista för Roland Netterlind, åtminstone som arrangör. Han går i pension i höst och kan se tillbaka på drygt 15 händelserika år som vd för BEF.
– När vi började hade vi 15 medlemmar, inget kontor, inga parters, ingenting, säger han med ett leende.
Föreningen föddes 2001 sedan en handfull bergsprängningsentreprenörer, med eldsjälen Rune Gustafsson i spetsen, tyckte att det kunde vara nog.
– De kände sig illa behandlade och tänkte att det kunde behövas en branschorganisation som står på sprängarnas sida, säger Roland Netterlind
När jobbet som vd på den nya organisationen utlystes var Roland Netterlind, med gedigen byggbakgrund, snabb att söka.
– Jag började som pinnpojke och blev sedan Väg- och vatteningenjör, berättar han.
Den forne byggchefen fick jobbet och när han nu lämnar posten är organisationen betydligt större, medlemsantalet har ökat rejält och BEF har knutit till sig ett stort antal partners.
– Våra medlemmar står för 85 procent av ovanjordsprängningarna i Sverige, säger Roland Netterlind.
Så här ett och ett halvt decennium senare kan han konstatera att de mål som pionjärerna satte upp 2001 i mångt och mycket har uppnåtts.
– Vi tänkte att vi inom tio år skulle vara en etablerad branschförening, att vi skulle kunna påverka myndigheterna och se till att de krav som ställs är vettiga – är kraven orimliga kommer de inte att följas.
En hjärtefråga har varit att se till att konkurrensen är schysst och ett sätt att lösa just det problemet har varit att försöka utbilda beställarna.
– Det finns alltid en del som skiter i bestämmelserna, de kanske struntar i att skaffa de förvaringsskåp som lagen kräver och om beställaren då väljer dessa för att de kräver ett lägre pris blir branschen lidande.
Roland Netterlind minns med viss fasa hur han själv resonerade, som byggchef var det ibland på hans bord uppdraget att handla upp sprängare till projekten landade.
– Jag har praktiska erfarenheter av att vara en ”dålig” beställare, där jag ibland har prutat för att jag inte insåg vad som krävdes.
Nu har han kämpat länge vid sprängarnas sida och Roland Netterlind anser att BEF kommit en bra bit på väg, förhoppningsvis ska dagens beställare förstå att det lönar sig i längden att köpa tjänsten av en sprängare som kan reglerna och ser till att följa dem.
– Vi har satt bergsprängarna på kartan som en seriös yrkesgrupp som kräver och får respekt.
Hans efterträdare är redan utsedd: Patrik Jansson arbetar på Stockholmspolisens tillståndsavdelning för explosiva ämnen, han är medlem i Rådet för sprängteknisk utbildning och väl känd i BEF-kretsar.
Roland Netterlind tycker sig ha lämnat över föreningen i trygga händer, men det finns fortfarande mycket kvar att göra betonar han.
– Vi vill förstås få fler medlemmar, ta de där sista procenten.
– Vi vill också få bort de oseriösa företagen, där välkomnar vi myndigheternas kontroll – branschen har inget emot vettiga kontroller. Vi vill också att beställarna ska få en ännu större förståelse för bergsprängarnas verksamhet, det behövs ännu mer kunskap.
Det absolut mest överskuggande hotet mot branschen är dock ett annat, förklarar Roland Netterlind.
– Vi måste få in mer folk i alla praktiska yrken, det är en oerhörd brist på bergsprängare och medelåldern är hög.
BEF har försökt dra sitt strå till stacken, bland annat genom att i samarbete med Sandvik dela ut stipendier för att uppmuntra ungdomar att söka sig till branschen.
– Det är absolut ett framtidsyrke, Sverige kommer nästan att bygga ihjäl sig – men det kan stupa på att det inte finns arbetskraft.
Roland Netterlind blir näst in till upprörd när han tänker på det.
– Får vi inte in fler människor i branschen spelar det ingen roll hur fina maskiner som finns – ingen kommer någonsin att använda dem.