Att fundera på hur ofta man bör gå till tandläkaren är både sunt och viktigt, men det finns ingen “one-size-fits-all”-lösning. Nedan reder vi ut vad forskningen säger, vilka faktorer som påverkar behovet och hur du kan tänka när det gäller att boka in dina kontroller.
Varför regelbundna tandläkarbesök spelar roll
En tandläkarkontroll handlar inte bara om att laga hål. Det är också ett tillfälle för förebyggande insatser: tandläkaren (eller tandhygienisten) kontrollerar tänder, tandkött och munhälsa, bedömer risk för framtida problem, och ger råd om hur du kan sköta din mun på bästa sätt. Detta kan förhindra att mindre problem utvecklas till större, dyrare och mer smärtsamma besvär.
Hur ofta bör man besöka en tandläkare
Evidensbaserad rekommendation
Konventionen att gå var sjätte månad till tandläkaren har länge varit standard, men moderna studier ställer frågan på sin spets. En omfattande systematisk översikt från Cochrane konstaterade att vuxna med god munhälsa troligen inte har sämre tandstatus vid riskbaserade intervaller jämfört med fast var sjätte månad.
I praktiken visade det sig att besök med längre intervall, upp till 24 månader, kan vara tillräckligt för många vuxna utan att deras tandhälsa försämras.
En annan studie, den så kallade INTERVAL-studien i Storbritannien, visade att de människor som hade låg risk för karies och tandköttsproblem kunde skjuta på sina kontroller i upp till två år utan att kvaliteten i munhälsan försämrades.
Till och med NHS (National Health Service) i Storbritannien säger att tiden mellan kontroller kan variera kraftigt, från så frekvent som var tredje månad till så sällan som vartannat år beroende på riskprofil.
Individuella faktorer som påverkar
Eftersom behoven varierar stort är det viktigt att du och din tandläkare tillsammans gör en bedömning av hur ofta du bör gå. Här är några faktorer som brukar väga in:
- Risk för karies eller tandköttsproblem
Om du tidigare haft karies, tandköttsinflammation, eller andra problem kan du behöva tätare kontroller, kanske var 3-4:e månad eller något liknande.
- Livsstilsfaktorer
Rökning, diabetes, kostvanor med mycket socker och andra hälsotillstånd kan göra att du är i högre riskzon och därmed behöver kontroller oftare.
- Ålder och tidigare tandvård
Barn, tonåringar eller äldre kan ha helt andra behov än friska vuxna. Vid ortodontisk behandling (exempelvis tandställning) kan tandläkaren rekommendera mycket tätare kontroller för att följa utvecklingen.
- Existerande tandvård
Har du fyllningar, kronor, proteser eller andra restaureringar är det viktigt att kontrollera dem regelbundet så att de fungerar som de ska.
Risker med att ha för sällsynta kontroller
Om man väntar för länge mellan besöken finns risken att problem upptäcks sent. Det kan leda till:
- Framskriden karies
- Tandlossning vid tandköttsproblem
- Större och dyrare ingrepp i framtiden
- Försämrad munhälsa som påverkar livskvalitet
Samtidigt är det heller inte effektivt, varken medicinskt eller ekonomiskt att gå för ofta om man är frisk och har låg risk.
Praktiska råd för dig som patient
- Diskutera med din tandläkare vad som är rätt frekvens för just dig.
- Be om en riskbedömning: många tandläkare gör en “återkallelse” baserat på din tidigare munhälsa.
- Håll koll på dina egna vanor: om något förändras (till exempel hälsa, medicinering, kost) kan det påverka hur ofta du bör gå.
- Lyssna på din tandläkare, men våga fråga om rekommendationen och vilken evidens den bygger på.
Hitta ditt “regelbundna”
Det finns inte ett fast svar på hur ofta man “ska” gå till tandläkaren, trots att många traditionellt har sagt var sjätte månad. Forskningen, bland annat från Cochrane, visar att för många vuxna med låg risk är det fullt rimligt att ha längre mellanrum, ibland upp till två år. Men samtidigt finns grupper med högre risk där tätare kontroller är klokt.
Det bästa vore om du tillsammans med din tandläkare gör en individuell bedömning, baserat på just dina förutsättningar. På så vis kan du vara säker på att du tar hand om din munhälsa på ett effektivt och tryggt sätt, utan onödiga besök, men heller inte med för stora risker.
