Snart slutar cementtransporterna från Slite om inte industrin, politiken och myndigheterna i samverkan kan hitta en lösning. Foto: Cementa

31 oktober löper Cementas tillstånd ut för kalkbrytning i Slite, något som snabbt kommer att få förödande konsekvenser för svensk byggindustri. Området är dock sedan tidigare både miljöprövat och godkänt; regeringen har därför tagit fram ett lagförslag som ska göra det möjligt att fortsätta brytningen i ytterligare åtta månader. Förhoppningen är att lagförslaget kommer att behandlas och möjliggöra förlängt brytningstillstånd inom någon vecka.

För att trygga cementförsörjningen i Sverige på både kort och lång sikt krävs dock mer långtgående åtgärder. Cementa arbetar bland annat med flera juridiska och praktiska åtgärder i form av nya tillståndsansökningar samtidigt som verksamheten förbereds för förändrad drift och mottagning av extern kalksten under en begränsad tid.

– Vi är positiva till regeringens snabba hantering av den uppkomna situationen för att förhindra en akut kris i den svenska byggsektorn. Det kommer dock att vara avgörande att det begränsade tillståndet inte blir för snävt tidsmässigt, utan kan sträcka sig över de närmaste åren. En längre tidshorisont är mycket angelägen för att minska risken för en betydande cementbrist under kommande år, säger Karin Comstedt Webb, chef för hållbarhet och samhällskontakter inom Cementa och Heidelberg Cement i norra Europa.

Magnus Ohlsson, vd och marknadsdirektör i Cementa, menar att det krävs en ökad samverkan med politiken och myndigheter för att företagets åtgärder ska vara möjliga att genomföra i praktiken och få full effekt även på kort sikt. Ett huvudproblem är att myndigheter och domstolar inte kan genomföra sina processer på ett tillfredsställande sätt under de korta tidsramar som erbjuds i dag.

– Vi delar målbilden om en hållbar samhällsutveckling i Sverige, och jag ser därför att det finns goda möjligheter att finna konstruktiva vägar framåt i arbetet, säger Magnus Ohlsson.

Hans bedömning är att ett regeringstillstånd i oktober och en flerårig tidsram, i kombination med kortsiktig möjlighet till extern kalkstensförsörjning, gör att företaget i varje fall får en chans att uppfylla leveransåtagandena till de svenska kunderna under 2022. Därefter är försörjningssituationen betydligt mer osäker så länge det saknas ett långsiktigt tillstånd. Förhoppningen är att nå fram till ett långsiktigt tillstånd på 20–30 år.

– Ska vi ha en tryggad cementförsörjning i Sverige så är en långsiktig drift vid Slitefabriken helt central. Det är det mest klimat- och miljöeffektiva sättet att förse Sverige med cement, samtidigt som vi ser det som självklart att bidra kraftfullt till en förstärkt dricksvattentillgång på Gotland, säger Karin Comstedt Webb.

Ett långsiktigt tillstånd är också nödvändigt i ambitionen att etablera världens första klimatneutrala cementfabrik i Slite 2030. Investeringsbeslutet måste tas under 2026/2027 och för att klara detta kan ett snabbt besked om ett långsiktigt tillstånd vara avgörande.

Möjligheten att hitta alternativa kalkfyndigheter i Sverige är en dörr som nu i praktiken stängts av Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, som konstaterar att övriga svenska kalkfyndigheter har fel förutsättningar för att ersätta kalken i Slite samtidigt som import av ersättningsmaterial inte bedöms möjlig på kort sikt.

Det finns visserligen svenska fyndigheter av kalk med liknande mineralsammansättning som i Slite. SGU:s bedömning är dock att fyndigheterna är för små, eller att de lokala förutsättningarna för brytning är ogynnsamma. Dessutom är tillståndsprocessen för nya täkter generellt så långsam att det omöjliggör snabb ersättning.

Enligt SGU kan inte heller import ersätta produktionsbortfallet i Slite tillräckligt snabbt. Enligt officiell statistik för världsmarknaden för kalkråvara och cement är det osannolikt att det på kort sikt finns utrymme att handla upp de mängder råvara som krävs för att ersätta brotten i Slite. SGU bedömer också att ersättning via import, om den var möjlig, skulle medföra ökade kostnader, samtidigt som det skulle öka Sveriges beroende av andra länder och försämra vår beredskap. Sannolikt skulle import av ersättningsmaterial också medföra en ökad klimatbelastning.

I viss utsträckning kan cement som bindemedel i betong ersättas med andra material. Forskning och även praktisk tillämpning kring detta pågår, men resultaten pekar så här långt på att endast en del av cementen kan ersättas. Ersättning med återvunnen betong är inte heller en möjlig väg att gå. Återvunnen betong kan visserligen ersätta ballastmaterialet, men inte cementen som ”limmar” ihop materialet.

Även om det skulle gå att hitta lämpliga ersättningsmaterial kommer det, enligt SGU, att krävas omfattande upphandlingar, justeringar och utprovningar utifrån vilken typ av konstruktion som kalken ska användas för – en process som tar flera år.

Cementa har därför tagit fram en handlingsplan med ett flertal åtgärder som skulle kunna bidra till att lösa problemen.

Juridiska åtgärder

• Ett akut brytningstillstånd – Ansökan till regeringen lämnas in i september, tillstånd meddelas av regeringen i oktober. Tillståndsperiod på 1–3 år kommer att vara nödvändigt för att kunna överbrygga tiden till kommande tillstånd.
• Ett kortare tillstånd – Ansökan ges in till mark- och miljödomstolen under 2021. Tillståndsperiod 3–5 år.
• Ett längre tillstånd – Process inledd. Samråd planeras under första kvartalet 2022 och ansökan till mark- och miljödomstolen lämnas in under 2022.

Praktiska åtgärder

• Anpassning av befintlig stenbrytning och verksamhet i Slite, exakt hur kommer att bero på tidsfristen som ges i regeringens tillstånd.
• Kortsiktig extern försörjning av kalksten från Nordkalk. Upp till högst cirka 25 procent av kalkstensbehovet kommer att kunna täckas med denna sten. Ytterligare volymer kräver godkännande från myndigheter.
• Eventuella brister avser Cementa att försöka täcka med långväga import av cement, även om endast begränsade volymer är möjliga på kort sikt.

Det viktigaste budskapet är att det krävs ett långt tillstånd på cirka 20–30 år, något som i så fall skulle kunna få ett flertal positiva följdverkningar.

• God försörjningstrygghet och beredskap, vilket uppnås genom en långsiktig inhemsk cementindustri.
• Väsentligt dricksvattentillskott och ett vattenverk till Region Gotland.
• Cementas plan om att erbjuda världens första klimatneutrala cementfabrik år 2030 ligger fast, förutsatt att ett långt tillstånd finns på plats.