23948sdkhjf

Upphandlingsbrister får skulden för en allt dyrare infrastruktur

Kostnaderna för infrastrukturåtgärder har sedan 2010 ökat nästan tre gånger mer än inflationen. Det hävdar Stockholms Handelskammare som förklarar prisökningarna med otillräckliga beslutsunderlag, okritisk beredning av projekt och bristfälliga upphandlingar.

Samhället får allt mindre för de pengar som investeras i infrastruktur. Den uppfattningen har Stockholms Handelskammare som hävdar att kostnaderna för infrastrukturåtgärder under de senaste dryga tio åren ökat nästan tre gånger mer än inflationen.

Man behöver ta situationen på allvar. Högre kostnader riskerar att leda till svårigheter att finansiera projekten och därmed också till förseningar. Förseningarna drabbar i nästa led planering av andra investeringar, exempelvis bostäder. Sammantaget påverkar det samhället och ekonomin starkt negativt och det problemet behöver lösas, säger Carl Bergkvist, näringspolitisk expert hos Stockholms Handelskammare.

Stockholms Handelskammare har tittat närmare på Förbifart Stockholm och konstaterar med hjälp av professor emeritus Jan-Eric Nilson vid VTI att de förseningar som drabbat projektet resulterat i att nyttor om sammanlagt 5,8 miljarder kronor gått om intet, samtidigt som kostnader om 3,3 miljarder kronor tillkommit.

Dessvärre är det inte en engångsföreteelse, utan någonting som händer med regelbundenhet och som vi ser i fall efter fall. Det gör att hela planeringen runt infrastruktur blir kantad av osäkerhet och att projekt riskerar att falla eller att det blir betydligt dyrare än man från början tänkt sig, säger Carl Bergkvist.

Handelskammaren har identifierat tre stora problem som tillsammans spelar stor roll för att kostnaderna för infrastrukturprojekt sväller: otillräckliga beslutsunderlag, okritisk beredning av projekt och bristfälliga upphandlingar.

Som hjälp på traven föreslår Stockholms Handelskammares tio åtgärder för att komma tillrätta med de dramatiskt stigande kostnaderna.

Handelskammarens tio budord

1. Säkerställ effektiv uppföljning av pågående investeringar och underhåll för att skapa kostnadskontroll

Upphandlande myndighet behöver hålla en löpande kontakt med entreprenörer och kontinuerligt följa utvecklingen – både för att säkerställa att tidplan hålls och att projektet håller sig inom givna ramar. Men också för att man på ett mycket tidigt stadium gemensamt ska uppmärksamma och hantera eventuella komplikationer som kan bidra till att man inte håller tidplan eller som riskerar leda till kostnadsökningar.

2. Upprätta ett övergripande anläggningsregister för att bättre kunna planera insatser i rätt tid

Utan god kunskap om den egna anläggningen, om dess komponenter och system samt om dess livslängd och funktionalitet över tid kan inte underhållet planeras på ett effektivt sätt. I takt med ökad digitalisering av såväl register som övervakning av anläggningen skapas förutsättningar för underhållsinsatser i rätt tid. Och med ett större inslag av förebyggande underhåll, istället för att alltid tvingas lösa uppkommande problem, så minskar både kostnader och störningar.

3. Genomför aktiv benchmarking i form av jämförelser med liknande upphandlingar i andra länder

Sverige har höga kostnadsökningar för infrastrukturinvesteringar. Andra länder har i vissa fall uppvisat lägre kostnader för likartade investeringar. Detta beror på att de bygger på delvis annat sätt. Det kan därför vara värdefullt att dra lärdom av dem i syfte att ta till sig av deras arbetssätt och metoder och därmed utveckla best practice.

4. Dra lärdomar från tidigare projekt, framför allt storskaliga projekt med högriskmoment, och systematisera ett trafikslagsövergripande arbete kring detta

Det finns en lång rad exempel på infrastrukturinvesteringar som fördyrats och/eller blivit kraftigt försenade. Det är angeläget att man drar lärdom av dessa projekt, så att man vid kommande tillfällen planerar bättre och tar hänsyn till det man missade vid tidigare projekt.

5. Arbeta aktivt med att öka andelen internationella anbud i investeringar

Sverige står inför omfattande infrastrukturinvesteringar. I det läget behöver vi fler aktörer på marknaden för att allt ska hinnas med. Genom att aktörer som även är verksamma på andra marknader kommer in kan vi dessutom ta del av erfarenheter från andra länder – och av deras framgångar och misslyckanden.

6. Planera och handla upp för hela stråk för att bygga snabbt och öka samhällsnyttorna

Genom att i högre utsträckning investera i ett stråk i stället för att genomföra enskilda trimningsåtgärder blir det lättare att systematisera arbetet och skapa synergieffekter. Ett stråk kan vara en sträcka mellan två givna orter, som Stockholm och Oslo. I stället för att fokusera på små åtgärder längs med sträckan bör man ta ett helhetsgrepp. Det leder till att man får en utväxling i bättre trafikeringsförutsättningar.

7. Höj kvaliteten på upphandlingsarbetet inom Trafikverket genom kompetensutveckling

Genom att lyfta beställarkompetensen ytterligare kommer vi att få bättre genomarbetade förfrågningsunderlag inför upphandlingar, och mer kvalificerade bedömningar av inkomna anbud. Då ökar förutsättningarna för att man ska hålla budget i infrastrukturprojekt.

8. Öka transparensen i Trafikverkets arbete, så att allt kan följas och granskas

I dag är transparensen hos Trafikverket låg, vilket gör att det är svårt att granska myndighetens arbete. Genom att systematiskt arbeta för att öka transparensen för utomstående blir det lättare att felsöka dåliga upphandlingar och rätta till problem i pågående projekt. Fler ögon uppmärksammar mer.

9. Förstärk arbetet med riskanalyser och låt ännu okända risker få betydande genomslag i kostnadskalkyler – för att möjliggöra rättvisande jämförelser

Ett av de stora problemen är ”optimism bias” – det vill säga människans tendens att överskatta sannolikheten att uppleva positiva händelser och underskatta sannolikheten att uppleva negativa händelse . Man måste ha noggrannare underlag och större marginaler i planeringen, för att kunna ta hänsyn till många olika riskfaktorer.

10. Se över hur genomförande- och medfinansieringsavtal kan utformas för att öka kostnadsmedvetenheten hos alla ingående parter

Många projekt är komplexa och Trafikverkets del utgör ibland bara en del i ett större samhällsbygge. Därför är det av vikt att alla ingående parter tar ett ansvar för kostnadskontrollen. Med rätt incitament i genomförande- och medfinansieringsavtal kan goda förutsättningar för detta skapas innan projektet inleds. I avtal bör även ansvar för fördyringar ingå.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar
Andra Nordiska Medier

Sänd till en kollega

0.094