23948sdkhjf

Geodatastrategi ska ge digitalt lyft

Hela Sverige behöver geodata som är öppna, användbara och tillgängliga för tillväxt och fortsatt innovation. Förhoppningen är att en nyframtagen nationell geodatastrategi ska bidra till väl underbyggt beslutsfattande på såväl lokal och regional som nationell nivå.

Så kallade geodata har blivit en allt viktigare beståndsdel i vår digitala värld. De har betydelse såväl när vi informerar oss om väderleksförhållanden, väljer mål för utflykten eller vid upprättande av bygglov eller detaljplaner. I själva verket kan digitala geodata beskrivas som en nödvändig grundsten i det moderna samhällsbyggandet.

För att komma till bästa möjliga användning och nytta i samhället krävs dock att den efterfrågade informationen finns tillgänglig snabbt och enkelt när vi behöver den, oavsett plattform, verktyg och tid på dygnet.

Hela Sverige behöver geodata som är öppna, användbara och tillgängliga för tillväxt och fortsatt innovation, säger Anders Sandin, chef för verksamhetsområde geodata på Lantmäteriet.

Nöten är inte helt lätt att knäcka, men Lantmäteriet har nu tillsammans med andra berörda myndigheter och organisationer tagit fram en nationell geodatastrategi för åren 2021-2025 som ska bidra till väl underbyggt beslutsfattande på såväl lokal och regional som nationell nivå. En viktig ingrediens i arbetet är en nyligen identifierad samhällsutmaning som kallas ”smart landsbygd”.

För första gången på 7 000 år börjar landsbygden få jämförbara möjligheter med staden. Alla digitala möjligheter kan nu ge ett lyft för jord, skog och hela landsbygden säger Patrik André, Skogsstyrelsen, som arbetar med samhällsutmaningen ”smart landsbygd”.

– Vi kan få en väldigt positiv förnyelse av näringsliv, miljö och boende på landsbygden. Men det kräver en samlad syn på datafrågan. I dag är ansvaret uppdelat. Brister i data och kvalité är alltjämt så stora att utvecklingen hämmas.

– Helst vill vi ha regeringens uppdrag ett utveckla och genomföra en digital landsbygdssatsning. Då kan vi släppa loss den entreprenörskraft som inte bara finns i storstaden, utan i hela Sverige, säger Patrik André.

Vägen framåt beskrivs dock inte som spikrak. Bland annat betraktas dagens finansieringsmodeller som ett hinder eftersom de till stor del bygger på avgifter från användarna i stället för skattemedel. Såväl statliga som kommunala geodataproducenter behöver finansieringsmodeller som möjliggör att grundläggande geodata kan tillhandahållas som öppna data. Det är närmast en grundförutsättning i ett datadrivet samhälle eftersom det ökar möjligheterna för företag att skapa innovativa och samhällsnyttiga tjänster och bidra till effektivisering av offentlig verksamhet.

Samtidigt betonas vikten av att geodata tillhandahålls i de former som användarna efterfrågar. Med sammanlagt 290 kommuner och en mängd statliga myndigheter som producenter är det dessutom väsentligt att arbetet görs med någon form av standardisering, harmonisering och kombinerbarhet.

Övergången från mänskligt lästa geodata till maskinlästa data som ska vara tillgängliga dygnets alla timmar kommer också att kräva helt nya arbetssätt och arbetsflöden inom produktion, distribution och användning. Exempelvis krävs en anpassning till många professionella användare som vill integrera standardiserade bastjänster med maskingränssnitt, så kallade API:er, i sina verksamhetssystem för att förenkla digitaliseringen av sina processer.

För att nå hela vägen fram finns också en samstämmighet om om att det krävs bred nationell samverkan mellan producenter, vidareförädlare och slutanvändare för att offentliga geodata ska bli lättanvända och lättillgängliga samtidigt som det inte görs avkall på vare sig medborgarnas integritet ellernationens säkerhet.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar
Andra Nordiska Medier

Sänd till en kollega

0.078