Det har gått lite olika för basindustrin den senaste tiden. ¨Foto: Colourbox

Av Martin Wanerholm den 4 juni 2020 07:52

Tidigare i veckan publicerade Industriarbetsgivarna en rapport om läget i basindustrin nu när coronakrisen är igång. Idag följer vi upp med en fördjupning för de olika branscherna, gruv-, papper-, massa- och stålindustrin där vi även tar med hur 2019 utvecklades.

Läs även den övergripande artikeln om Industriarbetsgivarens prognos. 

Materialet har hämtats ur Industriarbetsgivarnas konjunkturprognos och ekonomiska bedömning: ”Utdragen coronakris skadlig för basindustrin"

Gruvindustrin
Vad som driver utvecklingen i de olika branscherna skiljer sig åt. Gruvindustrins förädlingsvärde i löpande priser (svenska kronor) ökade starkt under  inledningen av 2019, för att sedan dämpas tydligt.

Produktionen utvecklades relativt stabil medan däremot priserna först steg kraftigt för att därefter falla igen. Bland annat steg järnmalmspriset kraftigt då stora produktionsbortfall uppkom i Brasilien till följd av två dammolyckor.

Medelpriset för bly och  zink sjönk också under 2019, med 11 och 13 procent. Här var dock prisfallet en följd av den globala avmattningen.

Under coronakrisen så har järnmalmsmarknaden klarat sig relativt bra så här långt. När Kina drabbades av coronaepidemin hade Australien och Brasilien problem med väderstörningar vilket minskade utbud av järnmalm. När övriga världen drabbades av coronaviruset började Kina starta upp sin produktion. Balansen mellan utbud och efterfrågan av järnmalm har därför bibehållits  varmed järnmalmspriserna har varit relativt stabila. Men priserna är vanligtvis volatila och under de sista veckorna har priset stigit rätt snabbt. Basmetallpriserna har däremot fallit tillbaka under krisen. Koppar- och zinkpriset har sjunkit med runt fem procent sedan början av mars, och blypriset  med 13 procent. 

Stål och metallindustrin
Stålindustrins förädlingsvärde i fasta och löpande priser har minskat sedan slutet av 2019. Avmattningen kan vara kopplad till utvecklingen i bland annat EU, som är den största marknaden för svensk stålindustri och där Tyskland är det största  mottagarlandet. Även inom stålindustrin har priserna fallit tillbaka. I början av detta år var det en viss ljusning och första kvartalet ökade tillväxten starkt. 

Pappersindustrin 
Pappersindustrins produktion har fallit gradvis sedan 2017 och så blev även fallet under 2019. Ett minskat läsande av tidningar i pappersformat är en viktig förklaring till nedgången.

Pappersindustrin är sedan en bransch som har  påverkats av pandemin i stor utsträckning. Produktionen av tidningspapper var i mars 17 procent lägre än i mars förra året. Det kraftiga fallet kan bland annat kopplas till minskad tidningsreklam.

Däremot utvecklades andra segment starkt. Under mars månad ökade exporten för samtliga delsegment inom förpackningsmaterial med mellan  10 och 23 procent. Förpackningsmaterialen används till exempel inom e‐handeln och läkemedels‐ och  livsmedelsindustrin, delar och sektorer som gått starkt under krisen. Även exporten av mjukpapper, bland annat toalettpapper steg kraftigt, uppgången var hela 23 procent.

Massaindustrin 
Massaindustrin gick däremot starkt under 2019 efter att kapaciteten utökats. I december 2019 hade produktionen ökat med 17 procent på ett år. Priset på massa föll dock brant under 2019, vilket också följde av den svagare utveckling i bland annat EU.

Massaindustrin började sedan detta år starkt. Under januari och februari ökade produktionen med cirka  11 procent jämfört med motsvarande period förra året. Men i mars vände utvecklingen och produktionen blev tre procent lägre än i mars 2019. Fallet har en tydlig koppling bland annat till utbrottet av coronaepidemin i Kina. I mars var exporten till Kina 30 procent lägre än året innan.

Även leveranserna till den svenska marknaden påverkades av coronapandemin, men i motsatt riktning vilket sannolikt följde av en ökad efterfrågan från pappersindustrin.