Nu utvärderas medel för bergtätning
– Rhoca-Gil är ett material som innehåller stora mängder av det giftiga ämnet akrylamid. I min doktorsavhandling fokuserar jag på att utvärdera material som kan användas som alternativ, säger avhandlingens författare Christian Sögaard vid institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
Att Christian Sögaard väljer att utgå från Rhoca-Gil som ett minst sagt avskräckande exempel är inte överraskande. Efter stora problem med inläckande vatten då järnvägstunneln genom Hallandsås började byggas 1992 användes Rhoca-Gil för att täta berget.1997 kom allvarliga varningstecken i form av död fisk i området och förlamningssymptom på kor som betade på åsen.
Rhoca-Gil är, enligt Christian Sögaard, ett typiskt exempel på ett så kallat kemiskt injekteringsmedel. Nyckelkomponenten var akrylamid där molekyler, som kallas monomerer, klumpar ihop sig och bildar ett fast plastmaterial.
– Det fasta plastmaterialet är inte giftigt medan däremot monomererna för de flesta plastmaterial är väldigt toxiska, säger Christian Sögaard.
Med dessa erfarenheter i botten har Christian Sögaard valt att i sin doktorsavhandling fokusera på att utvärdera tätningsmaterial som i stället innehåller lösningar med kiseldioxidpartiklar.
De kiseldioxidpartiklar som finns i de undersökta lösningarna är inte akut toxiska och kan precis som monomerer klumpa ihop sig och bilda ett fast material – i de undersökta fallen en kisel-gel. Hopklumpningen sker när ett salt blandas med partiklarna. Beroende på hur mycket salt som används så bildas det fasta materialet från det flytande kiseldioxidpartikellösningen olika snabbt.
– Det är därmed möjligt att kontrollera förloppet för hopklumpningen och då ges möjlighet att pumpa in materialet i bergssprickorna medan materialet fortfarande är flytande.
Eftersom kiseldioxid är det vanligaste förekommande materialet i jordens berggrund så anses detta kiseldioxidbaserade material vara miljöanpassat.
Christian Sögaard har bland annat studerat lösningarnas ”bäst före datum” när dessa används som injekteringsmedel i tunnlar. En väsentlig del är att utvärdera livslängden hos materialet när det utsätts för olika typer av vattensammansättningar.
– Kisel-geler är stabila i ett vanligt svenskt grundvatten med en hållbarhet på flera hundra år. Detta är långt över den stabilitet som man förväntar sig av vanliga byggmaterial, säger Christian Sögaard.