Danskt klartecken för Fehmarn-tunnel

Det har varit en segsliten process, men nu har en bred politisk majoritet givit klartecken för att sätta igång byggandet av Femern Bælt-förbindelsen på den danska sidan. Byggstarten planeras till januari 2021 med idrifttagande i mitten av 2029.

– Femern Bælt-förbindelsen blir en ny port till Europa och en port till framtidens gröna transportlösningar. Förbindelsen kommer att medföra stora och viktiga samhällsekonomiska vinster för såväl Danmark som för övriga Europa. Den betyder att vi kan förkorta restiden med bil med en timme och upp till två timmar med tåg mellan Köpenhamn och Hamburg, säger transportminister Benny Engelbrecht (S).

– Det är ett historiskt beslut som gör det möjligt att aktivera de stora anläggningskontrakten och inleda byggandet på den danska sidan. Nu kommer vi snart att kunna se stora anläggningsarbeten påbörjas i Rødbyhavn..

– I stället för att invänta den tyska domstolsprocessen med överklaganden av myndighetsbeslut som godkänt förbindelsen, utnyttjar vi tiden till att påbörja byggandet på dansk sida. Därmed skapas många nya arbetsplatser på Lolland som bidrar till att sätta fart på ekonomin igen.

Ett projekt som det tagit många år att ro i land går därmed in i en betydligt hetare fas även om det dröjer ytterligare ett drygt halvår innan de stora jobben kan inledas. Redan 2011 stod det klart att den 18 kilometer långa tunneln skulle byggas i form av en sänktunnel – enligt planen med två rör för tågtrafiken och två dubbelfiliga rör för fordonstrafiken. Inför valet av byggmetod studerades fyra helt olika lösningar – de tre som valdes bort var borrad tunnel, hängbro och snedkabelbro.

Nu har också det beslut fattats som gör det möjligt för byggherren – Femern A/S, ägt av danska staten – att aktivera de kontrakt som tecknades i maj 2016 med konsortiet Femern Link Contractors (FLC) och som omfattar projekt till ett värde av motsvarande 43 miljarder svenska kronor av de cirka 90 miljarder kronor som hela projektet beräknas kosta i nuvarande penningvärde.

I kontraktet ingår bland annat en tunnelelementfabrik samt tillverkning av 79 tunnelelement, vart och ett cirka 200 meter långt och med en vikt på 73 000 ton samt tio specialelement. Som jämförelse kan nämnas att de 20 element som ingår i Öresundsförbindelsens tunneldel är 176 meter långa och väger runt 55 000 ton. Produktion av de första tunnelelementen beräknas komma igång 2023 med start för utskeppning och nedsänkning av det första elementet i början av 2024.

Innan tunnelelementen kan sänkas ner till havsbotten krävs dock ett omfattande schaktarbete under vatten. Där tunneln ska ligga anläggs först ett upp till 60 meter brett och 16 meter djupt schakt längs den 18 kilometer långa sträckan. Totalt handlar det om uppskattningsvis 19 miljoner kubikmeter sten och sand som bland annat är tänkt att användas för att anlägga nya naturområden på i första hand Lolland, men även på Fehmarn.

Andra delar som ingår i entreprenaden är tunnelportalerna vid Rødbyhavn och Puttgarden samt byggnader för bostäder och administration. Förhoppningen var att komma igång med byggandet redan i sommar, men framför allt convid 19-pandemin har skjutit fram byggstarten till efter kommande årsskifte.

Förhoppningen är att kunna ta igen åtminstone en del av förseningen genom att ändra i tidplanen för de installationsentreprenader som ännu inte upphandlats.

Arbetet beskrivs som det hittills mest omfattande anläggningsprojektet i dansk historia. Med en längd på 18 kilometer blir det världens i sitt slag längsta tunnel. Bland renodlade vägbroar är norska Lærdalstunneln mellan Bergen och Oslo längre med sina 24,5 kilometer. Där tunneln ligger som djupast rör det sig om 39 meter under havsytan. Själva restiden under vattnet beräknas till tio minuter med bil och sju med järnväg.

Finansiering blir precis som för Storebælt- och Øresundsförbindelserna användaravgifter.

Fakta

FLC-konsortiet