23948sdkhjf

Skelettfynd i ”Helvetet”

230 skelett har hittats vid utgrävningar i samband med en renovering av Stockholms slott och grävarbeten för anslutande rörliga farthinder.

Vid utgrävningar vid Storkyrkan i Gamla stan i Stockholm har arkeologer hittat 230 skelett samt delar av den äldre kyrkogårdsmuren. Skeletten – som bedöms vara cirka 700 år gamla – hittades i samband med Statens fastighetsverks pågående renovering av Stockholms slotts fasader och grävarbeten som krävs för installation av rörliga farthinder som ska höja säkerheten vid slottet.

– Skeletten är begravda i fjorton lager ovanpå varandra på båda sidor om muren. Graven kan innehålla de äldsta skelett som påträffats vid en arkeologisk undersökning av en medeltida begravningsplats i Stockholm. Det som talar för det är att man under graven funnit mynt från 1354 till 1361, präglade under Magnus Erikssons tid, berättar arkeolog Agneta Flood, projektledare och osteolog.

Slottsfogde Erik Kampmann säger att man sedan tidigare känt till att det funnits en kyrkogård på platsen, men inte att den delvis var en så gammal begravningsplats.

Den gamla kyrkogården erbjöd en plats för alla samhällsklasser fram till 1500-talets mitt då Gustav Vasa lät riva Storkyrkans kor.

– Vid en preliminär översikt verkar de flesta skelett vara unga kvinnor, mellan 20 och 25 år, en del är också barn. Kropparna har inte begravts i kistor utan har varit svepta i tyg. Här begravdes de fattiga medan bättre bemedlade kunde köpa sin plats inne i kyrkan. Under medeltiden kallades kyrkogården nordöst om Storkyrkan ”Helvetet” i folkmun, så man kan ju tänka sig att det inte var en eftertraktad plats att vila på, säger Agneta Flood.

Ingen åldersbestämning har hittills gjorts av skeletten som nu plockats upp i väntan på mer ingående undersökningar.

 Fynden av skelett av människor som man tror begravdes redan på 1300-talet innebär att det kan handla om några av Stockholms första invånare, säger Erik Kampmann.

Redan när utgrävningarna inleddes i maj 2019 misstänktes att det skulle finnas skelett i marken, men kanske inte att de första fynden skulle göras redan på en halv meters djup. Den utgrävda gropen är inte heller mer än 40 kvadratmeter stor och utgör en väldigt liten del av den gamla kyrkogården.

– Vi kunde ju inte föreställa oss att vi skulle hitta så många skelett och så gamla. Här har ju byggts, grävts och schaktats ända sedan medeltiden fram till 1900-talet och vi kunde inte räkna med att skeletten skulle vara så välbevarade och intakta, säger Agneta Flood.

Om ett par månader hoppas hon att få mer information om skelettens datering och – i dagens Coronapräglade tid – även om eventuella sjukdomar.

– Man kan spekulera om människorna dött av digerdöden, eller pesten, en pandemi som kom till Europa 1347 och härjade i omgångar fram till 1700-talets början. Dessvärre lämnar sjukdomen inte några spår i skelettet. Det vi kan konstatera är att man redan i dag kan se tecken på ett strapatsrikt liv kantat av skador trots att de döda begravdes i ung ålder, säger Agneta Flood.

Fortfarande är det höljt i dunkel vad som händer med skeletten efter undersökning och åldersbestämning. Troligen kommer skeletten åter att begravas. Frågan avgörs ytterst av Riksantikvarieämbetet i dialog med bland andra länsstyrelsen som gett tillstånd till utgrävningarna.

 Fynden är unika och kan berätta mycket om hur de medeltida stockholmarna levde. Men det finns ännu inga beslut om när och var en återbegravning kan ske. Tidigare har skelett återbegravts på både Norra kyrkogården och Skogskyrkogården, vilket kan vara en möjlighet, säger Sofia Andersson, antikvarie på Länsstyrelsen i Stockholm.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar
Andra Nordiska Medier

Sänd till en kollega

0.079