23948sdkhjf

Krav på lättnader i kreditreglerna

Bostadsbyggandet har minskat drastiskt de två senaste åren – i Stockholms län byggs i dag mindre än hälften jämfört med 2017. Haveriet beror till stor del på regeringens skärpta kreditrestriktioner, anser Stockholms Handelskammare som nu kräver lättnader i regelverket.

Regeringen måste se sin egen roll i denna utveckling och ta ansvar för de negativa effekter som de på varandra staplade kreditrestriktionerna har skapat. Dessa måste samlat ses över. På kort sikt bör åtminstone det skärpta amorteringskravet rullas tillbaka. Just nu krossas människors bostadsdrömmar samtidigt som företag vittnar om problem att rekrytera eftersom många har svårt att flytta för att ta ett arbete, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.

Handelskammarens utspel kommer med anledning av att regeringen i dag samtalar med aktörer för byggbranschen för att diskutera det fallande antalet byggstarter. Stockholms Handelskammare är mycket tydlig i sin kritik och hävdar bland annat att den negativa utvecklingen är en väntad följd av dubbla amorteringskrav i kombination med övriga kreditrestriktioner.

Att det inte byggs lika många bostäder längre är starkt kopplat till att reglerna omöjliggör för stora grupper av människor att efterfråga en bostad. Här behöver regeringen vara självkritisk och ta ansvar för att utforma en politik som åtgärdar problemen, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Han hänvisar också till en rapport framtagen av professor Lars E O Svensson där det hävdas att amorteringskravens effekter inte bara varit negativa utan också införts på grund av felaktiga tolkningar av internationella erfarenheter.

Lars E O Svenssons beräkningar visar, enligt Stockholms Handelskammare, att den genomsnittliga enrumslägenheten i Stockholms kommun medfört en boendebetalning om cirka 6 700 kronor per månad. Amorteringskrav på knappt 6 000 kronor per månad höjer denna summa drastiskt till hela 12 600 kronor per månad.

En ung person med utbildning och jobb som kunnat spara ihop till kontantinsatsen skulle utan amorteringskraven kunnat få lån och köpa sin första bostad vid en månadsinkomst om 25 000 kronor per månad i detta exempel. Men på grund av amorteringskraven krävs en månadslön om minst 35 000 kronor.

I praktisk mening innebär det att reformerna stängt ute stora grupper från möjligheten att köpa en bostad. Det blir därmed svårt att skaffa en bostad på såväl hyres- som bostadsrättsmarknaden. Det får också en inverkan på byggandet, vilket är en mycket negativ och skadlig bieffekt av amorteringskraven, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Bristen på bostäder får inte bara konsekvenser för de som behöver bostad utan slår även hårt mot näringslivet och samhället i ett större perspektiv. Stockholms Handelskammare lyfter fram en studie genomförd av WSP som pekar på att bostadsbristen i Stockholmsregionen – definierat som kommunerna i Stockholms län, sju kommuner i Uppsala län och fyra kommuner i Södermanland – uppgår till närmast ofattbara 36 miljarder kronor i termer av förlorad tillväxt.

Hyresmarknaden har länge varit dysfunktionell och med den här förändringen har även den ägda delen av bostadsmarknaden blivit otillgänglig. Vi hoppas och tror att regeringen inser att amorteringskraven höjt muren in på bostadsmarknaden markant och därmed förstärkt dysfunktionaliteten på ett sätt som får väldigt stora konsekvenser för tillväxten och i förlängningen vårt välstånd, säger Andreas Hatzigeorgiou som nu uppmanar regeringen att ta ansvar för tidigare misstag och dra tillbaka åtminstone det skärpta amorteringskravet.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar
Andra Nordiska Medier

Sänd till en kollega

2.141