23948sdkhjf

”Om man inte är på så är man borta” - life science-strategin är här

Även om man tidigare varit framgångsrik som land eller företag så är risken att om man inte är på så är man borta ganska snabbt. Så avslutade näringsminister Ibrahim Baylan när regeringen presenterade sin nationella strategi för life science.

Efter ett omfattande förarbete där hela branschen, både näringsliv, akademi, hälso- och sjukvården och en rad andra aktörer, har bidragit med genomarbetade förslag som underlag presenterade äntligen regeringen den nationella strategin för life science.

Näringsminister Ibrahim Baylan, socialminister Lena Hallengren och minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans presenterade den strategi som ska få Sverige att växa som life science-nation.

– Vi är i början av en utveckling och även om Sverige är ett litet land har vi bra forskningstradition och utbildning och vi rankas som ett av världens främsta innovationsländer. Men vi får inte underskatta att den internationella konkurrens hårdnar. Vi ser att exempelvis Danmark och Storbritannien satsar stor på life science-området för att vinna mark. Därför har vi under en längre tid arbetat med life science för att flytta fram positionerna, sa Ibrahim Baylan.

– För mig som näringsminister är det centralt att life science står för 7-8 procent av landets varuexport med det är även centralt att sektorn skapar jobb och befrämjar välstånd och hälsa. Vi har många stora företag inom life science i Sverige bland annat GE, Astrazeneca, Sobi, Getinge med flera, men vi har även många små företag som bland annat kommit till genom framgångsrik forskning. Vi vill inte bara utveckla de bolag som redan finns i Sverige utan även göra det mer attraktivt att förlägga bolag i Sverige, fortsatte näringsministern.

Näringsministern balanserar sin roll mellan fokus på de stora etablerade bolagen och mindre mer nystartade verksamheter vilket även ska synas i och med den nya strategin menar Ibrahim Baylan.

– En stor del av de life science-produkter och tjänster som exporteras ska vi hjälpa till att marknadsföra. Ett exempel på detta är precisionsmedicin som är ett området som hela tiden växer. Men det handlar inte bara om de stor bolagen och industrierna utan även tillväxtbolagen ska få stöd för att växa i Sverige och för att kunna bli exportbolag på sikt.

Målsättningen är att Sverige ska vara en ledande life science-nation. För att stärka utvecklingen av hälso- och sjukvården och generera ytterligare ekonomiskt välstånd krävs insatser inom flera områden bland annat nyttiggörande av hälso- och vårddata.

– Om hälso- och vårddata görs tillgänglig och användbar kommer detta att ge oanade möjligheter. Men det måste göras på ett tryggt och säkert sätt. Sverige ska vara globalt konkurrenskraftiga och för det behöver vi hälso- och vårddata och vi måste se till att detta kan integreras i vården. Vi måste samarbeta med regionerna, de är ansvariga för sjukvården därför kommer vi att etablera partnerskap med regionerna och detta kommer vi att återkomma till, berättade socialminister Lena Hallengren.

Ytterligare ett fokusområde i strategin är internationell attraktivitet och konkurrenskraft. Det måste vara attraktivt att förlägga life science-verksamhet i Sverige och lätt för nya företag att växa.

– Regeringen vill att fler kliniska studier förläggs i Sverige. Vi är ett litet land och kan ha svårt att konkurrera med stora länder men genom god kvalitet och med rätt kompetens kan vi vara attraktiva, menar Lena Hallengren.

Även minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans talade om kliniska studier:

– En viktig infrastruktur för klinisk forskning är Kliniska Studier Sverige. För att utveckla detta ytterligare så kommer Vetenskapsrådet att få i uppdrag att se över den här verksamheten. Bland annat med syftet att öka antalet industrifinansierande studier i Sverige. I uppdraget kommer också att ingå att de ska lämna förslag på hur vi kan stärka kvaliteten rent general när det gäller svenska studier. En viktig faktor är att vi fortsätter att vara duktiga på att samverkan. Vi vet att globala företag tittar på detta när de vill etablera sig; Vad vi har för tillgång till forskare och forskningsinfrastruktur men också vår förmåga till att samverka.

Matilda Ernkrans talade även om infrastrukturer. Tillgången till befintlig avancerad teknik ger förutsättningar för att vara ledande inom forskning och innovation och det är en grundförutsättning för en framskjuten position som life science-nation.

– Det är ytterst viktigt att våra life science-forskare har tillgång till forskningsinfrastruktur av högst kvalitet för att kunna stärka Sveriges position som en big science-nation. Det är viktigt att nyttjandegraden av svensk forskningsinfrastruktur ökar. Så att det blir fler användare och att användarna kan representera en större bredd av aktörer, inte bara universitet och sjukvården utan även andra aktörer.

Möjligheterna som ligger framför är stora, men det är även förknippat med utmaningar avslutade näringsministern:

– Vi lever i en värld där det händer mycket intressant inte minst när det gäller ny teknik. Detta ger enorma möjligheter om man är på tårna och jobbar tillsammans. Men det ställer oss också inför nya utmaningar. Vi är inte de enda som ser dessa möjligheterna och även om man varit väldigt framgångsrikt tidigare som land eller företag så är risken att om man inte är på så är man borta ganska snabbt. Så mot den bakgrunden är jag väldigt glad att vi arbetat tillsammans med hela sektorn för att få fram den här strategin och jag är glad att regeringen har tagit beslut om den nu.

Här finns regeringens strategi för nedladdning.

Strategins åtta prioriterade områden:

  • Partnerskap, samordning och långsiktighet.

    En ambitionsförklaring enligt den svenska modellen där ansvariga parter samverkar och bidrar.

  • Nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning och innovation.

    Inom hälso- och sjukvården och omsorgen genereras stora mängder data. Det är information som rätt använd, och med respekt för den personliga integriteten, kan bidra till att utveckla framtidens vård och förebyggande insatser.

  • Policyutveckling och etik.

    En mer individanpassad vård behöver lagar och regelverk som säkerställer integritet och etiska förhållningssätt och samtidigt ger rätt förutsättningar för utveckling.

  • Integrering av forskning och innovation i vården.

    Forskning och innovation behöver vara naturliga delar i vårdens och omsorgens verksamheter.

  • Välfärdsteknik i omsorgen.

    Det krävs utveckling och införande av teknik som stärker brukarens självständighet, skapar trygghet och underlättar nya arbetssätt.

  • Forskning och infrastrukturer.

    Tillgången till befintlig avancerad teknik ger förutsättningar för att vara ledande inom forskning och innovation. Det är en grundförutsättning för ett ledarskap inom Life Science.

  • Kompetensförsörjning, talangattraktion och livslångt lärande.

    Behoven av kompetens i både industri och offentlig sektor måste säkerställas. När allt mer specialiserad kompetens efterfrågas måste vi hitta nya lösningar.

  • Internationell attraktivitet och konkurrenskraft. Det måste vara attraktivt att förlägga Life Science-verksamhet i Sverige och lätt för nya företag att växa.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar
Andra Nordiska Medier

Sänd till en kollega

1.938