Kostnadsbomben - är det fake news?
Kostnadsutvecklingen inom den upphandlade kollektivtrafiken engagerar uppenbarligen. Svensk Kollektivtrafiks seminarium med titeln ”Är kollektivtrafikens skenande kostnader fake news?” var fullsatt på universitetet i Almedalen under tisdagen. Arrangören hade sin bild klar:
– Kostnadsutveckling av kollektivtrafiken beror på en stor utbudsökning, framförallt av regional tågtrafik som är dyrare än busstrafik. Man har också tillgänglighetsanpassat och satsat på miljövänliga drivmedel. Till detta har löneutvecklingen gjort sitt samtidigt som trafikföretagens lönsamhet har normaliserats, sa Helena Leufstadius, vd för Svensk Kollektivtrafik.
Allt detta bygger enligt Svensk Kollektivtrafik på ”rimliga prioriteringar” och en tydlig passning skickades också till Sveriges Bussföretag och SKL. Sveriges Bussföretag har tidigare lyft problematiken med onödiga kostnadsökningar inom kollektivtrafiken genom det man kallar särkrav vid upphandlingar. Detta togs särskilt upp i en uppföljningsrapport av all upphandlad busstrafik i Sverige som Sveriges Bussföretag tagit fram och publicerat senaste månaden.
Seminariet var ett svar på Sveriges Bussföretag problemformulering och moderatorn, TV4-profilen Lennart Ekdal, försökte få igång debatt. Detta visade sig svårt.
– Vi har kommit förbi diskussionen om särkrav. Det har varit en upprepning att man inte följer modellavtalen, sa Helena Leufstadius.
Enda gången debatten hettade till var i frågan om sparkcyklar och cyklister. Transportforskaren Per Kågeson framförde att cyklar har mindre betydelse då de i huvudsak används vid fint väder och man därför oavsett måste dimensionera för vintertid och dåligt väder.
Kristoffer Tamsons, regionråd i Region Stockholm, argumenterade istället för att cyklister och sparkcyklar är av stor betydelse för att minska den dyra peak-problematiken, det vill säga att man tvingas anpassa kapaciteten i kollektivtrafiken till tillfällena då flest åker samtidigt. Tamsons påpekade att många cyklar året runt.
Mellan 2008 och 2017 har kostnadsökningen inom upphandlad kollektivtrafik varit 4,9 procent per år i genomsnitt. Resandeökningen har under samma period varit 3 procent per år och kostnadsökningen per personkilometer 1,5 procent. Kostnaderna har alltså stigit mer än resandet, vilket gjort genomsnittsresan dyrare.
– Kollektivtrafiken har byggts ut kraftigt och ömsat skinn. Den har anpassats till samhällets krav på tillgänglighet och miljö, sa Kristoffer Tamsons.
Samtidigt påpekade Kristoffer Tamsons att kollektivtrafikhuvudmännen ”måste bli bättre kravställare” och han exemplifierade med arbetet i den egna regionen – Stockholm - där man genom effektiviseringsarbete fått resandet att öka snabbare än kostnaderna. Kostnaden per resa har där alltså minskat, samtidigt som kollektivtrafikresandet ökat snabbare än befolkningsökningen.
Henrik Dagnäs, vd för Nobina Sverige AB, ifrågasatte om kollektivtrafiken verkligen bör finansiera kommunala gasbolag och gav tips på andra effektiviseringsåtgärder vid upphandling:
– Elbuss är logistik. När man bestämmer sig för en [elbuss]teknik utan att analyser trafiksystemets dynamik kan det blir dyrt. Det är ett typsikt särkrav man ska undvika, sa Henrik Dagnäs. Han fortsatte:
– Avtal om att leverera en kapacitet är bra, sådana avtal finns exempelvis i Stockholm. Ofta finns krav på design på fordon även på mindre fordon i glesbygd, vilket ökar kostnaderna.
Henrik Dagnäs var positiv till prisdifferentiering, vilket även Per Kågeson höll med om och hänvisade till att erfarenheten från trängselskatten är att det finns en stor grad av anpassningsförmåga. Här finns potential till kostnadsbesparingar.