Ledare: Vårbudget utan svar
Det svenska bostadsbyggandet som under lång tid legat på en skrämmande låg nivå – långt under det faktiska behovet – sjunker nu drastiskt. Även om regeringen valt att minska det skriande bostadsbehovet genom att införa så hårda kreditrestriktioner att det i praktiken stängt bland annat en hel generation ute från bostadsmarknaden är det beklämmande att den så kallade vårändringsbudgeten inte ägnar dagens besvärande bostadssituation ens en axelryckning.
Allmännyttan tar genom Sabo upp problemet från ett annat håll. Organisationen har under senare år påpekat att intresset för att bygga de allmännyttiga bostadsprojekten varit synnerligen svalt trots att priserna beskrivs som extremt höga.
Att priserna är höga för konsumenten är tveklöst sant, däremot är det uppenbart att betalningsviljan hos husbyggarna inte är tillräcklig för att attrahera byggföretagen. Det framgår också av de allmännyttiga försöken att locka utländska byggare.
Dagens stora svenska infrastrukturjobb genomförs i dag till stor del av utländska entreprenörer medan bostadsbyggandet tycks vara närmast ointressant. Sabo har nyligen granskat 283 upphandlingar med sammanlagt 829 anbud. Av 289 deltagande företag var 23 utländska och dessa lämnade tillsammans 45 anbud.
Det glädjande är att andelen anbud från utländska anbud ökade från noll till åtta procent under perioden 2015-2017. Det som förvånar – förutsatt att Sabos analys är den rätta – är att de utländska entreprenörerna, enligt organisationen, bara vann fem anbudstävlingar där andra företag lämnat anbud.
Slutsatsen är enkel. Prislappen på bostadsbyggandet må vara för hög, men den är uppenbarligen inte tillräckligt hög för att attrahera nya byggare. Tänk om regeringen vågat avsätta några enstaka miljoner för att en gång för alla klarlägga hur kostnaderna fördelas i ett bostadsprojekt. Hade regeringen dessutom rivit den mur som byggts mellan bostadsmarknaden och de som jagar sin första bostad hade det varit ännu bättre.