23948sdkhjf

Översvämningar – ett växande och underskattat problem

– Missar vi översvämningsproblematiken i stadsplaneringen riskerar vi enorm kapitalförstöring då kommuner och medborgare investerar i fastigheter som blir osäljbara samtidigt som inga försäkringsbolag vill försäkra. Det hävdar Gunnar Svensson på Tyréns.

Gunnar Svensson är konsultbolaget Tyréns specialist på hydrauliska datorsimuleringar. Tillsammans med sina medarbetare översvämmar han dagligen virtuellt städer av olika storlek och utformning över hela landet. Med hjälp av datorer och speciella programvaror simuleras vad som händer i autentiska stadsmiljöer vid massiva skyfall – en kunskap som blir allt mer betydelsefull av flera skäl.

För närvarande byggs det mycket i våra städer. Städerna expanderar inte bara utåt, utan de flesta städer har ambitionen att förtäta sin bebyggelse. När städerna förtätas skapas det allt fler hårda ytor av asfalt och betong, vilket leder vattnet ner i lågpunkter och källare, säger han, men lyfter fram ytterligare en väl så väsentlig anledning.

Klimatförändringarna ger fler och kraftigare skyfall. Det bör alla kommuner förbereda sig på.

Beväpnad med statistik från försäkringsbolagen ger Gunnar Svensson en bild av dagens situation som kan te sig rätt skrämmande och i varje fall leda till viss eftertanke.

166 kommuner i Sverige har drabbats av skyfall de senaste tio åren. Värst var skyfallssommaren 2014 då försäkringsbolagen registrerade 18 000 skyfallsrelaterade vattenskador till en kostnad kring 900 miljoner kronor.

Det är bara att vänja sig. Och ta konsekvenserna, säger Gunnar Svensson.

Enligt försäkringsbolagen orsakar översvämningar årligen i snitt 3 000 skador, till en kostnad på omkring 300 miljoner kronor. Oftast är anledningen plötsliga skyfall, som under den sista dagen i augusti 2014, då det föll 120 millimeter regn på sex timmar över centrala Malmö. De omfattande skadorna som följde kostade 600 miljoner kronor.

Ännu värre var det i Köpenhamn 2011. Där föll 150 millimeter regn på två timmar – en regnmängd som motsvarar tre sommarmånaders normalregn.

Till grund för bland annat dimensioneringen av de översvämningsskydd som finns i våra tätorter finns ett lika klassiskt som enkelt begrepp; regnoväders periodicitet eller återkomsttider. Ett så kallat 10-årsregn, med mycket stora vattenmängder, inträffar sannolikt en gång vart tionde år. Ett 100-årsregn ska då, enligt samma princip, inte slå till mer än en gång per sekel. Helt klart är dock att den gamla sanningen inte gäller längre.

Om vi tar Köpenhamn som exempel har staden under de senaste sju åren drabbats av tre skyfall så stora att de i teorin borde inträffat under var sitt sekel. Våra vatten- och avloppssystem är inte dimensionerade för de kraftiga regn vi ser i dag, utan som mest för 10-årsregn, säger Gunnar Svensson.

Kombinationen av de allt häftigare skyfallen och att det numera finns allt färre ställen för vattnet att rinna undan i storstäderna bådar inte gott för framtiden. Men Gunnar Svensson är övertygad om att de data som erhålls med hjälp av datorsimuleringarna kan ge värdefulla pusselbitar som i förlängningen kan minska skadeverkningarna betydligt.

Datorsimuleringen ger en bild av hur regnvattnet rinner undan, var det samlas och hur djupt det blir på olika håll. I det korta perspektivet kan informationen hjälpa kommunen att kartlägga de utryckningsvägar som kan användas av till exempel utryckningsfordon vid skyfall. I det längre perspektivet handlar det förstås om hur städerna bör planeras; vilka områden som bör undvikas för ny bebyggelse och vilka grönområden som bör bevaras och utvecklas för att klara uppgiften att samla och lagra stora vattenmängder.

Gunnar Svensson skulle gärna se fler inslag av öppen dagvattenhantering, till exempel dammar och kanaler som kan ta emot regnet. Dels innebär det att vattenflödena går långsammare, dels kan det öppna vattnet göra stadsmiljöerna vackrare och mer rogivande.

– För att våra städer ska klara skyfall bör vi skapa multifunktionella grönområden som fungerar både för rekreation och som kritisk infrastruktur, säger Gunnar Svensson.

De avgörande besluten fattas i slutändan hos kommunerna, som genom planmonopolet styr användningen av mark- och vattenområden. Gunnar Svensson befarar dock att framför allt mindre kommuner saknar såväl de resurser som de kunskaper som krävs för att hantera ett förändrat klimat.

– Och missar vi översvämningsproblematiken i stadsplaneringen riskerar vi enorm kapitalförstöring då kommuner och medborgare investerar i fastigheter som blir osäljbara samtidigt som inga försäkringsbolag vill försäkra, säger Gunnar Svensson.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar
Andra Nordiska Medier

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.392